Pelé, Kaká och Jag

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en barnbok.

Häromdan damp det ju ner en barnbok i min postbox. Roligt och spännande att läsa och skriva om en bok som vänder sig till en annan målgrupp än jag själv. I kväll dök jag ner bland fotbollsteckningarna och listorna i Pelé Kaká och Jag av Anna Ehn med illustrationer av Sara Gimbergsson.

En bok för folk mellan fyra och sju bast.

Olle gillar att skriva listor. Listor med namn på fotbollsspelare. Fast han får inte vara ifred. Han skriver och skriver och skriver – in sig själv i spelet. Plötsligt är han ute på planen, men mamma tycker att han ska vara hemma. Olle är minst sagt en annorlunda pojke. Eller en pojke med väldigt livlig fantasi.

Det här är en lustig liten bok om 32 sidor. Boken vänder sig till barn mellan fyra och sju år. Och jag kan riktigt se framför mig hur dessa kids rycks med i berättelsen! På samma gång kan jag som vuxen hitta andra bottnar i den. Den skulle kunna handla om ett barn med autism. Eller ett barn som dör. Nu tror jag inte riktigt att boken har det djupet, men…

Sara Gimbergssons illustrationer är underbara och fulla av fart och fläkt. Anna Ehns språk är rakt och inte tillkrånglat. Tillsammans för de berättelsen framåt på ett lysande sätt! Och jag bara älskar ”skit-orden” som författaren tillåter att Olle säger!!!

Jag ska testa den här boken på en tioåring som får läsa den själv, tänkte jag. Bara för att se om den har ytterligare en botten.

Tills vidare: högsta Toffelbetyg. Mest för att jag skrattar en hel del när jag läser också.

Livet är kort.

Read Full Post »

Fyra dagar i april

Ett försök till en recension av en bok, medan andra hoppar högljudda precis utanför mitt arbetsrumsfönster. (Eventuella misstag beror på vissa skärande ljudinslag som… ja, stört mig.)

Finns det nåt bättre än att få en alldeles ny bok i sin hand, direkt från författaren själv? Jag har haft Fyra dagar i april av Magnus Alkarp i min ägo i ungefär fem dagar. Den har blivit luktad på, den har blivit hållen, den har fått följa med in i obskyra (?) skrubbar och vrår. Den har varit med mig 24 timmar om dygnet. Och nu ska jag försöka skriva en sorts recension av boken.

En bok om fyra dagar i slutet av april 1943.

Året är 1943 och det närmar sig påsk. Ute i världen rasar ett krig, men här hemma i Sverige är det fred. Detta hindrar dock inte de svenska nazisterna att kalla till riksmöte i Uppsala. Ett möte som avslutas på annandagen med en manifestation. Men det blir minsann ingen fredlig historia. Ett gäng motdemonstranter är på plats. Ändå visar det sig vara poliserna som är skurkarna. Hur ska man annars förklara sabelhuggen i ryggarna?

Jag dras direkt in i händelserna. Händelser, som författaren stötte på i och med sin forskning inför avhandlingen 2009. Här har han tagit tillfället i akt att sticka näsan ner i en detalj. Eller var det ett getingbo? Hur som helst, påskkravallerna i Gamla Uppsala hade jag aldrig hört talas om – trots att de faktiskt utspelar sig på min födelsedag. (Fast jag var ju förstås inte född 1943, men samma dag som påskkravallerna. Och Tjernobyl. Tjernobyl är ju för övrigt en ännu senare katastrof, 1986, än Petite Moi. Nånting mer den 26 april???)

Vad är väl en bok om den inte, förutom ett givande innehåll, har ett språk som tilltalar mig? Ganska snart noterar jag att Magnus Alkarp har flera riktigt roliga vändningar för sig ibland. Eller vad sägs om denna:

[…] Att han ibland kallades Rödlyset berodde inte på att han skulle ha haft ett förflutet som trafikpolis i Sundbyberg, vilket somliga lär ha trott, utan förmodligen på att det fanns misstankar om att han var socialdemokrat, vilket han troligtvis var. […]

Andra formuleringar är snudd på poetiska:

[…] Ett iskallt duggregn letade sig in under ylletröjor och ned i strumpor och skor. […] 

Jag hittar ett enda ställe där jag tycker att det språkliga brister:

[…] Men Lundberg var också en fri själ och bångstyrig till naturen, inte sällan kritiserad för sin vägran att rätta in sig i ledet när partipiskan ven, vilket i mångas ögon i och för sig gjorde honom ännu mer lämpad att leda striden, men vi ska inte vara så säkra på att Gustav Möller och Per Albin Hansson var lika överförtjusta som sina väljare. […]

Det här är en bok om verkliga händelser, men den är skriven som en roman. Vissa delar skildras så skört, så skört. Och det är bra. Det ger berättelsen liv. När Magnus Alkarp till exempel beskriver hur en av de norske jentene blir utfryst kan inte ens den mest förhärdade förbli kallsinnig:

[…] Det tisslades, vänner undvek henne, inte ens Ingrid visade sig. Den enda som besökte henne, tröstade henne, uppmuntrade henne och kanske försökte uppelda henne var Greta. Sedan slutade även Greta komma. […]

Men det ligger som sagt gedigen forskning bakom tillblivelsen av den här romanen. Särskilt intressant att notera är en lista med namn där Magnus Alkarp faktiskt kunnat återskapa 63 av de 75 ursprungliga namnen. Han tycker att det är

[…] bara […]

Jag tycker att det är många.

Vill du läsa en historisk bok vars innehåll känns synnerligen aktuellt väljer du Fyra dagar i april. Men eftersom Magnus är min syssling kan jag inte dela ut några rosa tofflor utan att anklagas för opartiskhet. Jag låter därför ytterligare ett citat ur bok få avsluta mina tankar om och upplevelser av den här boken:

[…] Vi har ett ansvar för allt vi gör och allt vi underlåter att göra. Det har alltid varit förenat med risker att göra det rätt, men det är värt sabelhuggen om det är friheten man försvarar. […]

Livet är kort.

Read Full Post »

Hemma på ranchen

Ett lugnt inlägg som andas fredagslojhet.

Äntligen är det efter arbetet. Hemma möttes jag emellertid av mig själv i form av en artikel i vår personaltidning.

 Tofflan på jobbet. Journalisten hade först skrivit MVC-huset… Det vägrade jag. 

Därpå, en hälsning från Lilljonnes på Kreta. Tack raring, så glad jag blev att du kom ihåg mig!

Från gullegrisen Lilljonnes på Kreta.

Solen hittade hit i eftermiddags och termometern visade 30 grader varmt när jag åkte hem. Jag har torkat bort pollen från balkongmöblerna, provat shorts och linne samt rakat mig under armarna (ingen kan kalla mig Gorilla på ett tag). Alldeles strax flyttar jag ut på ballen* med min recensionsbok på gång och en helt underbart, kall öl.

*ballen = balkongen

Livet är kort. Just nu är det gott.

Read Full Post »

Freudianska felläsningar..?

Ett inlägg som visar hur trött Tofflan är idag. 

Var alldeles förskräckligt trött i mössan i morse när jag kom till jobbet och satte mig för att läsa ett antal jobbnyheter. Men jag studsade högt när jag läste

400 år gammal MORSA fick nytt liv

I själva verket stod det

400 år gammal MOSSA fick nytt liv

Två minuter senare var det dags igen. Jag läste

Snart EXMAN för första treåriga hippologerna

Det stod:

Snart EXAMEN för första treåriga hippologerna

Det finns freudianska felsägningar, men finns det dito felläsningar? Eller ska jag behöva gå en kurs i att läsa och förstå svenska språket?

Livet är kort. Att häckla sig själv är nödvändigt ibland.

Read Full Post »

Fredag, presenter och beställd spänning

Ett ganska typiskt, toffliskt fredagsinlägg.

Fy te rackarns så trött jag var i morse! Detta trots att jag sov gott och bra hela natten, ända tills harpan på Ajfånen började tillra nio minuter över sex. Varför just nio minuter, vet jag inte, det bara blev så. Natten innan sov jag emellertid dåligt. Jag tror att dagen hade medfört allt för många intryck. Hjärnan vägrade att bearbeta dem i sömnen, helt enkelt. Sömnbristen gör sig därför troligen påmind idag. Och sen är det ju fredag och veckans sista arbetsdag för mig. Jag ska INTE jobba i helgen – vad jag vet. Men vem vet, det kanske blir en eller annan artikel om det faller sig så. Intentionen är emellertid att vara ledig och umgås med familjen.

Arbetsdagen segar sig fram. Många ser fram emot nästa vecka som medför en röd dag och en klämdag, för somliga också en student. Vilket påminner mig om att ett och annat måste ordnas. En present, till exempel…

Somliga tar studenten nästa vecka. Men vad blir presenten?

En present till mig själv beställde jag igår kväll. Eller till och med fyra stycken! Eftersom jag inte riktigt vet hur det blir i sommar med jobb och/eller semester eller väder beslutade jag mig för att bunkra upp med lite bra DVD-filmer. Det kanske man orkar glo på om kvällarna efter jobbet när grillröken eller regnet tvingar mig att sitta inomhus. Jag gillar ju spänning, så det blev dels Hitchcock, dels Maria Lang. Hitchcock är alltså den nya filmen om mannen med samma namn (han behöver väl ingen närmare presentation, eller?). Filmen gjordes förra året och den 12 juni släpps den på DVD i Sverige. I rollerna som Alfred och hans fru Alma ska jag få se Sir Anthony Hopkins och Dame Helen Mirren. Adligt värre! Sir Anthony är riddare sen 1993, vilket gav honom Sir-titeln. Dame Helen adlades 2003. Men vilka toppenskådisar!

Adliga skådisar i denna rulle!

För ett tag sen var Fästmön och jag på bio och såg Mördaren ljuger inte ensam, baserad på den första Maria Lang-boken med samma titel. Vad jag förstår ska det bli ytterligare fem filmer. De första tre kommer ut i juli, augusti och september på DVD. Det är detta första ”Maria Lang-paket” jag har beställt. Men jag kan ju inte hålla mig utan har bett att få filmerna hemskickade vartefter de släpps. Den första släpps preliminärt den 10 juli och den har jag ju alltså redan sett. Film två, Kung Liljekonvalje av dungen, som faktiskt har filmats tidigare, släpps preliminärt den 7 augusti. Tredje filmen, Inte flera mord, kommer preliminärt den 4 september.

Tre Lang-filmer släpps i sommar.

Men i kväll blir det nog inga filmer, utan möjligen Crime Night på Kanal 9 – så långt jag nu pallar (får väl ta prästostbågar till hjälp). Jag planerar också att läsa ut Fyra dagar i april så att jag kan knacka ner en recension av boken innan jag tar helg.

Och slutligen, dagens lärdom: Hur man tar en skärmdump på mobilen! Synnerligen användbart eftersom man då skapar en bild.

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna ner några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Alla bär på minst en historia

Ett inlägg där Tofflan ber om hjälp.

Det har blivit några utflykter i verkligheten den senaste veckan. Jag har träffat flera spännande människor. Ett par av dem har berättat en eller flera av sina historier för mig. Det finns ytterligare en färgstark person vars liv och leverne är på väg att nedtecknas.

Tofflans penna är vässad och redo.

Men det finns förstås massor av människor där ute – och minst lika många historier. För alla bär vi ju på minst en historia, ett livsöde, nånting som har präglat oss djupt. Glatt eller sorgligt, häftigt eller fruktansvärt urjävligt.

Det är här jag vädjar till dig. Har du nån historia som du vill berätta för mig och som jag får skriva ner? Jag menar då sådana som ovan, som har haft stor betydelse för dig i ditt liv.

Släng iväg ett mejl till mig – e-post-adressen hittar du i högerspalten under bilden på mig – om du har tankar och funderingar och framför allt, en vilja att bjussa på din historia. Du kan till och med få vara anonym i texten.

För att sparka igång dina tankar lite följer här nedan en lista över några av mina historier som faktiskt inte är berättade än. Inte helt och fullt. Bara så att du kanske blir inspirerad och får en idé… (Alla ”rubrikerna” nedan är händelser som har inträffat i mitt liv, men historier som ännu inte har blivit berättade. Inte för så många, i alla fall…)

• Rymde med mjölkmannen
• Vilse i skogarna där ilsket lodjur siktats
• Övertygad om att hon skulle dö, men tumörerna var godartade
• Räddade hennes jobb. Tacken: ett hugg i ryggen
• Mejl innehöll hänvisning till porrsajt
• Romanen avslöjar allt – och alla
• 45-åring blev bonusmamma till fyra

Livet är kort.

Read Full Post »

Statistik för maj 2013

Ett inlägg som främst riktar sig till presumtiva uppdragsgivare som söker en vass skribent.

Idag är det den 31 maj, vilket är månadens sista dag. Som vanligt vid månadssluten kommer här en statistikrapport.

Antal besök på bloggen från den 2 maj till och klockan 11.30 den 31 maj. De mörkblå delarna i staplarna visar unika besökare.

Under maj månad var det flest antal besök på bloggen den 7 (1 077), den 28 (855) samt den 30 (777). Antalet unika besökare i maj månad per dag låg på cirka 300. Flest antal unika besökare hade bloggen 13 april (368). Besökssiffrorna varierar en del, men genomgående är att helger och majsol minskar antalet besökare.

Statistik per månad och år samt snitt per dag.

Maj månad hade totalt 17 480 besökare (från och med den 2 maj till och med halva sista dagen). Jämfört med samma månad förra året har antalet besökare minskat med ungefär 47. Genomsnittligt antal besök per dag i maj månad 2013 är 579, vilket är en minskning jämfört med förra månaden. Totalt sett är 2013 det år som har haft högst antal genomsnittliga besök per dag, 628.

Totalt antal besök på bloggen strax efter inklippningen av graferna klockan 11.30 idag var 725 209. Denna totalsiffra finns för övrigt för vem som helst att när som helst se i högerspalten på bloggen, ganska långt ner, under rubriken Besökare.

Livet är kort.

Read Full Post »

Smart förvaring

Ett inlägg där Tofflan skrattar åt en fiffig lösning.

Det är tråkigt att stå i kö. Det är tråkigt att köa länge för kaffe som man behöver för att hålla sig vaken, men som gör en kass i magen. Det underlättar att få skratta.

Under köandet noterade jag att I kom gående och närmade sig kön. Nästan framme tog hon sitt passerkort, som hänger runt halsen, och stoppade ner – mellan brösten.

Jag kommenterade:

Jaha, det var ju en smart förvaring.

I replikerade blixtsnabbt:

Jaa, när det inte finns så mycket där, så…

Livet är kort. Ett gott skratt förhöjer kvaliteten och sägs dessutom förlänga livet.

Read Full Post »

Så här är det!

Ett inlägg i vilket Tofflan gör ett uttalande.

Det är så här att yttrandefriheten i Sverige är skyddad i en av våra grundlagar, yttrandefrihetsgrundlagen. Denna lag hänvisar ofta till tryckfrihetsförordningen, en annan grundlag.

Olaga hot är ett brott mot svensk lag. Fälls man för olaga hot kan man dömas till böter eller fängelse.

Den som riktar ett hot mot en person i statlig tjänst kan också dömas till böter och fängelse. Brottet kallas då våld eller hot mot tjänsteman. Personligen tycker jag att det inte är så smart att sända hotfulla sms till tjänstemobil som används av en statstjänsteman.

Livet är kort. Lämna mig ifred. Gör nåt vettigt i stället. Läs en bok. Umgås med familj och vänner. Jobba. Ring mamma. Besök Fredens Hus. Prata om självmord. 

Read Full Post »

”Den svåra resan har gett ett starkare jag”

Ett inlägg i vilket Tofflan puffar för sin senaste artikel!

Det sägs att en olycka sällan kommer ensam. Vi brukar också säga att vissa människor prövas hårdare än andra. För Ludmilla Rosengren gäller båda talesätten. Hur klarar man av att gå vidare när ens barn har tagit livet av sig och man själv strax därpå drabbas av en ovanlig cancerform? Läs mer i min artikel hos Uppsalanyheter.se!

Livet är kort.

Read Full Post »