Dagens citat den 19 april 2013

En dialog under vilken Tofflan undrar om alla nyckelpigorna fåren är hemma…

Fästmön berättar:

Jag såg en nyckelpiga häromdan vid frukosten.

Tofflan undrar:

Men är inte det lite väl tidigt? 

Med tidigt avsågs tidigt på säsongen.

Anna:

Men så sent var det inte när vi åt frukost.

Livet är kort. Anna är rolig.

Read Full Post »

Gårdagens citat är fortfarande aktuellt

Ett inlägg om hur Tofflan hittat ett citat som hon kunde ha sagt själv. Men nu hade hon inte gjort det. Fast bra var det.

Igår var hela postboxen full av reklam och två läsvärda tidningar, UppsalaTidningen och Journalisten. Snart plomberar jag inkastet för det är till 99 procent reklam och räkningar som hamnar i boxen. Roligare post kan man få, liksom.

Men i Journalisten hittade jag ett citat som jag klippte ur och satte upp hemma. Jag tycker att ALLA twittrare bör ta sig en funderare. Ibland vågar man knappt ha en avvikande åsikt av rädsla för påhopp från Kreti and Pleti. Tänk om fler kunde skilja på sak och person…

Kunde inte ha sagt det bättre själv.

Livet är kort. 

Read Full Post »

Blött och trött och något mer

Ett inlägg om hur Tofflan behövde simborgarmärket, varför kisset luktade illa och hur man kan roa sig själv framför badrumsspegeln när man är rätt ful.

Gårdagen började blött och blev blötare allt eftersom dagen fortskred. Men framåt hemgångsdags sprack molnen upp och solen tittade fram. Varmt blev det också. Vid 22-tiden på kvällen var det fortfarande över tio grader varmt.

Efter jobbet var planen att jag skulle städa – jag får ju gäster i kväll. Men jag orkade bara skura badrummet och dusch-/toarummet samt damma. Dammsugningen får vi ta en annan dag.

Åkte och hämtade Fästmön när hon slutat jobba klockan 20. Vi planerade fredagen lite och uppdaterade varandra något om senaste nytt.

Tog ingen bild på översvämningen, så du får titta på Vätterns klara vatten i stället!

Ute i Förorten, ju närmare vi kom Himlen, insåg vi att vi behövde simborgarmärket. Där måtte ha blivit stopp i gatubrunnarna, för sista biten av gatan var som en mindre sjö. Översvämning. Hoppas det sjunker undan snart eller att nån kommer och pumpar bort eländet.

Jag körde gamla vägen dit till Förorten och hem. Brukar föredra att göra det om jag inte har bråttom. Men nu har grävningarna vid Gamla Uppsala börjat få större konsekvenser för trafiken. Vägen är lite omledd på ett ställe och farten där är sänkt till 30 km i timmen. Jag blev därför rätt irriterad när det kom ett spjut bakom mig och körde om, i betydligt högre hastighet än 30. Sen såg jag att det var en polisbil. Nu är ju det inte riktigt nån ursäkt för att få köra fortare än tillåten hastighet – om det inte var en utryckning. Men det såg det inte ut att vara – varken sirener eller blåljus. Det verkade helt enkelt som om föraren hade missat 30-skyltarna…

Ajsan bajsan, farbror polisen!

Övertrött och rastlös kan man sammanfatta kvällshumöret på torsdagen. Det kändes trist att komma tillbaka till ett tomt hem, men jag får ju sällskap snart. Jag hade så tråkigt att jag stod en stund framför badrumsspegeln och gjorde miner. Det var roligt och alldeles gratis. Och tänk så lätt det är att skratta åt sig själv. Det var inte många ansiktsmuskler jag behövde röra för att kollapsa i gapflabb. Jag är rätt ful, nämligen.

Nåt riktigt ruggigt vidrigt hände på torsdagen. Jag åt omelett med svampstuvning och sparris till lunch. Och den där sparrisen… Anna har alltid sagt att det luktar väldigt illa om… urinen när man har ätit sparris. Jag har då aldrig märkt det förut – inte förrän igår. Fy te rackarns, jag trodde nästan att jag hade fått nån infektion av det osedliga slaget! Nej, nu lär det dröja innan jag äter sparris igen, that’s for sure… Ännu på kvällen luktade det… illa!

Hade lite mejlkontakt med Mammakusinen B på kvällen. Hon kommer inte in till boksläppet på tisdag, men hade lyssnat på författaren på Vetenskapsradion i eftermiddags. Jag har också lyssnat på inslaget (som även handlade om queera drottning Kristina som kanske inte var så queer egentligen who knows?) och är nu mycket förväntansfull inför tisdagen!

Jag hoppade i säng tidigt och la mig för att försöka läsa ut min bok på gång. Den är spännande och bra, men jag har inte riktigt haft tid eller ro att sitta koncentrerat och läsa. Nu har jag drygt 50 sidor kvar, mer blev inte läst.

Livet är kort.

Read Full Post »