Aprilsöndag

Jag fick sova idag. Och jag sov – i alla fall till strax före åtta. Elias och jag visste först inte riktigt vad vi skulle hitta på, men bestämde oss för att åka in till stan och titta efter vårtecken. Först satt vi vid våra datorer en stund i köket. Jag hjälpte Elias med duschen innan han fick lunch.

Köttbullemacka och choklad blev en bra lunch.

Vi styrde kosan mot New Village först så jag fick slänga in mina grejor och hämta mina solbrillor. Passade på att byta en lampa i badrummet också medan det var ljust. På väg in mot stan tankade vi. Det var en tant där som först inte visste var hon skulle stoppa in sitt betalkort och sen hade glömt sin kod. Hoppas hon kom ihåg hur hon skulle framföra sitt fordon.

Vi hittade en parkeringsplats där jag fickparkerade med lite om och men. Sen gick genom stationen mot Svandammen.

På väg ner mot Svandammen.

På vägen skrev vi en lista över alla vårtecken vi hade sett dittills:

• några som red på hästar
• tussilago
• kossor
• skräp
• föl
• människor som cyklade
• människor som fikade utomhus

Inne i stan var det massor av folk som precis som vi bara flanerade i aprilsolen. Jag såg ett hus som såg ut att ha tårtpapper på sig.

Det lite rödbruna huset i mitten såg ut som om det hade tårtpapper på sig.

Jag stannade och fotade en hel del. Elias är nog vad vid att de vuxna omkring honom gör det, för han satte sig ner och vilade en stund.

Vissa vuxna ska bara fota hela tiden…

Ja vänta lite! Kolla in den här träden, visst ser de spöklika ut mitt i solskenet? Jag ska bara…

Spöklika träd i eftermiddagssolen.

Svandammen var delvis frusen och några svanar finns där inte längre.

Delvis frusen damm.

Där fanns emellertid massor av änder, till och med en som var död och låg och flöt på rygg.

Elias gillade att titta på ändor änder.

Sen blev vi rätt glassugna. På Fågelsången, som ligger mitt emot Svandammen, var det knökfullt, så vi gick till min vän Kurden på Drottninggatan. Han blev förvånad att se mig så snart igen, vi sågs ju i tisdags – och innan dess… förra sommaren, eller nåt.

På väg mot glassen såg vi en lustig platta på trottoaren:

”Här hände ingenting 1965”. OK…

Utanför min vän Kurdens affär hade visst Den Lede glömt sin gaffel. Tänk så slarviga folk är…

Den Lede hade glömt sin gaffel.

Glassarna åt vi på en parkbänk utanför Domkyrkan. Men sen gick vi in för Domkyrkan är så häftig. Det var en barnkör som övade samtidigt också, så det var Ett Himla Hallå, kan man säga.

Det är högt i tak i Domkyrkan, vilket skapar viss akustik… 

Det är väldigt högt i tak i Domkyrkan och akustiken är enorm. Men taket är också väldigt vackert. Mest gillar jag taket i Gustav Vasas gravkor.

Taket i Gustav Vasas gravkor.

Fönstren är rätt vackra också och några av dem renoveras just nu.

Vackra fönster i Dômen.

I ett av gravkoren spelas olika scener ur Bibeln upp. Dagens scen var från uppståndelsen. Därför låg den här vakten där och… skräpade…

Här låg en vakt och skräpade.

Besöket i Domkyrkan avslutades med att jag tände ett ljus för dem som inte längre går bland oss här på jorden.

Ett nytänt ljus för dem som inte längre går bland oss.

Sen åkte vi och köpte grillad kyckling och hämtade Moderskeppet/Fästmön för hemfärd till Himlen. Jag stannade på en fika efter maten och vi passade på att slå en signal till min mamma.

Hemma i New Village väntade en överfull tvättkorg, så jag ska alldeles strax hänga den första maskinen tvätt. Jag tänker faktiskt köra en maskin till, för man får ju låta ända till klockan 23. Under tiden ska jag se sista avsnittet av Brottet och jag hoppas att det får ett bra slut och inte nåt

Jaha!

eller

Nämen, fy faaan!

I morgon är det arbetsdag igen. Mina känslor är blandade. Jag vill vara glad.

Livet är kort.