Ursäkta mig om jag är lika ofokuserad som det nyligen utspruckna lövet på björkriset nedan. Men nu är det lite för många saker som går åt pipsvängen. Jag försöker bita ihop (!) och inte visa nånting annat än ett neutralt ansikte gentemot dem som jag har god lust att ge hiskeliga miner; ett leende ansikte gentemot dem som förtjänar ett leende. Tyvärr når leendet inte ändå upp till mina tårfyllda ögon, men…
Ofokuserad som björklövet mitt i bilden. Jävla iPhonekamera!
Jag tuggade på en kola i helgen och nu har en porslinslagning på en tand blivit lös. Som tur var fick jag en tid hos tandläkaren redan i morgon förmiddag. Till dess måste jag försöka undvika att tappa porslinstanden, än mindre svälja den – om den lossnar. Tjolahopp så lätt det är att äta (på andra sidan har jag en trasig tand som borde ha lagats för länge sen) och tandtråda (varje gång lossnar porslinskronan lite till)!
Igår när jag kom hem ville stordatorn inte starta som den skulle. Den startade i nån sorts felsäkert läge. Till sist lyckades jag få igång den så att allt såg normalt ut. I stället för att slappa igår kväll fick jag ägna kvällen åt att säkerhetskopiera filer från hela jävla datorn. För den är väl på väg att lägga av nu. Den har emellertid varit en bra följeslagare och vän och väl värd de hundralappar (!) jag gav för den. Nu måste jag börja titta på en ny.
Ny mobil måste jag också ut och shoppa snart, eftersom jag räknar med att snart återlämna min tjänstemobil (statens egendom). Jag läste ett protokoll alldeles nyss och av detta framkom att det jag trodde var ett skambud nu har blivit ett riktigt SKAMBUD. Men fortfarande ett väldigt luddigt sådant. Jag har skrivit ett nytt mejl där jag ber om ett förtydligande nu på förmiddagen. Gissar att jag inte får nåt svar på det heller.
Nej, idag är jag lite ofokuserad på arbetet. Det blir ju lite tajt med pengar framöver eftersom jag inte lär ha nån inkomst (nej, a-kassan är ingen inkomst). Samtidigt behöver jag såväl en dator som en mobiltelefon som fungerar så att jag kan söka jobb.
En olycka kommer sällan ensam, nu har det kommit fyra nästan samtidigt. Så då borde det väl vara min tur med lite flyt snart, eller hur? Har jag överlevt att bli berövad tryggheten i tillvaron en gång tidigare ska jag väl lyckas överleva ytterligare en gång. Har jag dessutom överlevt klumpedunstumörer tänker jag inte lägga mig ner och dö. Men i skrivande stund har jag lätt att hålla mig för skratt, det har jag.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Inte bara ett ”elände”..
Stackars dig, hoppas det löser sig och att det inte blir alltför dyrt/påfrestande/ledsamt..
Ha dé!/Kram
Jag sitter nästan och tokskrattar.
Kram!
JA det borde vara din tur att få flyt nu!! Fy fan åt allt det andra 😦 Kram!
Det sägs att man går starkare ur varje motgång. Men då gäller det att man verkligen går ur motgångarna och inte lägger sig ner och ger upp.
Kram!
Starkare ur varje motgång, ja. Du borde vara världens starkaste vid det här laget. Eller på väg att bli, i alla fall.
Vet du FEM, nu orkar jag snart inte mer.
Förstår att det är jävligt motigt. Tur att du får hjälp med datorn i alla fall. Och tanden hos tandläkaren. Fast tandläkarbesök brukar ALDRIG bli billigt, om man säger så.
Det är lite mycket på en och samma gång, men jag är väldigt tacksam för både tandläkartid och datorhjälp. Klart oroande är förstås kostnaderna…