Den här arbetsdagen kunde ha börjat bättre. Men jag är en känslomänniska och det kan inga små fjantar i hela världen ändra på, hur gärna de än vill. När jag kom till jobbet pratade jag med B som undrade hur det blir framöver. En i B:s familj har nyligen förlorat jobbet och själv ska B snart sluta. Vi undrade båda hur det ska gå med allting… För vem kan leva på a-kassa? Vem kan leva på sin pension? Möjligen personer som lever med personer som har inkomst eller att man själv har besparingar.
Välfärds-Sverige har gått i graven för länge sen. Jag tror inte att jag orkar höra en enda person till berätta om hur den har blivit av mitt jobbet eller inte kan försörja sig på den inkomst den har. Inte konstigt att det kommer en och annan tår. Sen kan ju de med enorma månadslöner glädjas åt sina bekymmer över att fundera vad de ska göra med alla sina pengar. För det finns ju såna personer i samhället också. Värsta sorten är väl dem som kallar sig socialister och som inte skäms för att ha en månadslön som skulle räcka till att avlöna fyra undersköterskor, typ. Jag mår rätt illa, ska du veta, för är det några jag tycker är värda BRA löner så är det alla – även undersköterskor – som jobbar med vård och omsorg om andra människor. Resten borde ha mer normala löner. Så tycker jag och det står jag för.
En tradition här på institution 1 är att ta fram ett gigantiskt påskägg med godis. I år har administratören köpt tolv kilo. Och ja. Jag som inte har ätit lösgodis sen början av december förra året eftersom jag blev magsjuk efter det, jag har ätit några bitar. Måste ju kompensera den mindre bra början på den här dagen. Tröstäta, på lätt svenska.
De första bitarna jag tog idag. Jag har tagit fler.
I eftermiddag ska institution 2 ha verksamhetsråd och M har berättat att jag står på dagordningen, så att säga. Vi får se om det blir en liknande start på dagen här i morgon eller inte. På torsdag i nästa vecka har institution 1 ledningsgrupp, vilket är motsvarande. Då kommer jag upp på tapeten även där.
Jag avvaktar ett konkret erbjudande som jag kan ta ställning till. Jag har ännu inte fått svar på mitt mejl som jag skrev i måndags kväll – förra veckan. Eftersom befintligt erbjudande är luddigt bad jag om ett förtydligande. I skrivande stund är jag mer förvirrad än nånsin och vacklar än hit, än dit. Funderar i banor som
vad skulle jag kunna åstadkomma på vissa premisser och vad får jag låta bli att hantera?
Inte roligt när nånting som inte är färdigbyggt bara stannar av på grund av att byggherren inte har pengar. Ungefär som såna där hus vi såg på Rhodos i slutet av 1980-talet… Bortkastade pengar, om du frågar mig. Men det gör du inte. Du tiger.
Jag lunchar med Johan idag. Jag skulle så gärna vilja höra att hans dag har börjat bättre och att han inte jobbar sista dagen här på torsdag.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
”Välfärdssverige”…det är något mina barnbarn aldrig kommer att förstå vad det innebar och det gör mig så ledsen..
Tycker det går käpprätt åt helsike med hela skiten jag!
Man har inte råd att vara sjuk, om man nu skulle tillåtas vara det av FK, det är folk som blir varslade varenda dag, a-kassan kan man inte leva på och i allt detta så får vissa enorma bonusar!?
Har man inte kontakter idag så får man varken jobb eller bostad, käpprätt åt h-vete!
Hoppas att du får klara besked snart, det tar ju på krafterna att inte veta..
Påskägg håller jag på att fylla till mina små kungligheter, de tre minsta får tandborstar, tandkräm och strumpor i sina, twinsen får även fräna nappar!
Godiset har jag inte gett mig in på ännu (för egen del) hinns ju med…
Ha dé!/Kram
Kontakter, precis! Det är det som gäller. Och skillnaderna mellan vanligt folk och de som tjänar pengar blir allt större.
Påskägg är smarrigt, men jag åt för mycket godis på jobbet idag, vilket min mage har talat om för mig. Flera gånger. 😦
Kram!
Jag kan bara hålla med, skillnaderna ökar, mellan den som får mycket pengar och den som nästan inte får några pengar alls. I något program på teve för ett tag sedan var Mona Sahlin med och ”skröt” om hur bra hon har det, får pengar fastän hon inget gör. Hon sa att det var fantastiskt att börja dagen med att fundera på ”vad ska jag göra idag”? Det är faktiskt våra, mina och dina och många andras, pengar hon kan leva detta liv för.
Hallon/lakritsskallarna är goda, och givetvis chokladen.
Någon har vid något tillfälle räknat fram att vi alla, var och en, har ett kontaktnät på ca 100 personer. Då borde det ju finnas någon jag kunde få någon fördel från, men icke…..
Man baxnar över Monas ord. Vill inte tro att man hört rätt. Och så finns det människor som inte knappt har mat för dan. Deras dag går åt till att få ihop nåt ätbart.
Ja godis är gott men min mage har protesterat mycket idag…