Det var ju ett antal ärenden som skulle utföras idag. Fast… inte en påse kom jag hem med – till skillnad från Vissa som kom hem med två. (Och nej, det var inget slöseri med pengar utan bland annat skulle en lagad sak hämtas, en lagning som affären stod för.)
Men Nån i sällskapet fick lågt blodsocker och behövde köpa sig en frukt. Så skedde medan jag dreglade över en skitstor gigantisk chokladask.
Skitstor Gigantisk chokladask.
Petite Moi skulle bland annat titta efter ett nytt tyg till kökssoffan eftersom det gamla har varit trasigt i över ett år. Men på stan fanns det bara fula tyger och färger. Synnerligen irriterande – ungefär som det visslande ljud vi hörde under hela bussresan in till stan. (Ja, jag pallade att åka buss.) Jag trodde det var nåt fel på bussen, men det visade sig att ljudet kom från någons näsa. Om jag hade kunnat skulle jag ha erbjudit en näsduk.
En del tittade inte alls på sina fästmör utan på andra tjejer. En del tjejer fick till och med följa med hem, för de var ju riktigt billiga…
En del brydde sig bara om andra tjejer.
I affärerna fanns det bara fula kläder som jag inte vill köpa. En affär hade bara FÄRGGRANNA kläder, till exempel. Vad är det för dumheter?! Tjockis-svart ska det ju vara! Eller möjligen orange, som dessa byxor som emellertid endast fanns i pygméstorlek.
Orange brallor i pygméstorlek.
Nä, vi drog till min vän Grekens ställe för att bättra på figurerna. Extra kul var det att träffa K idag – som jag inte sett på typ tio bast, minst. En riktigt söt och rar yngling, lika söt som kakan jag köpte mig. Tjejen som serverade mig den tyckte nog att jag såg väldigt klen ut för hon sprutade hur mycket grädde som helst på den. Och nej. Jag åt inte upp all grädde utan lämnade en stor jävla klick kvar.
Underbar morotskaka med massor av grädde.
Andra var minsann behärskade och nöjde sig med en knaprig kaka med solrosfrön. Och ett par nöjde sig med att bara köpa var sin burk läsk och äta smörgåsar köpta från Subway. Men hallå! Liiite fräckt, eller?! (Vi fikade alltså inte på Subway.)
Vi strosade runt lite efter att ha vilat onda ryggar och fötter en stund, men varken tyg eller nån bok från Röda Rummet fick följa med hem. Stannade i stället till för att ta en färdknäpp på Stationen. Samma gäng gubbar satt där som sist, en pratade hela tiden utom när han goffade jordnötter. Med öppen mun. Jag fick be Anna repetera vad hon sa flera gånger för jag hörde inte tack vare Pratmakaren.
Var sitt glas öl. Vinglaset med öl var Annas för hon är ju Kvinnan i förhållandet, medan jag, som är Mannen, fick en 40 centiliters stor öl. Stor, förresten..? Nej knappast.
Vi tog var sin öl, Anna ville ha en liten och fick sin fatöl serverad i ett vinglas. Jag ville ha en stor och fick min serverad i ett 40-centilitersglas. Inte en pint, ens. Alldeles för litet glas för en som trots allt är Mannen i familjen.
Sen åkte vi hem och på bussen satt folk och snorade även på returvägen. Fast nu visslade det inte nån näsa utan det rann. Jag hade fortfarande ingen näsduk att erbjuda.
Himlen var alldeles blå och vi såg två talgoxar som kviddivittade på en gren i ett träd. De flög naturligtvis iväg när jag skulle fota dem, idioterna. Men bilden blev rätt fin ändå.
Himlen var alldeles blå, men talgoxidioterna flög sin kos från grenen.
Strax ska jag ställa mig vid spisen och steka Pippi. I afton serverar köket i New Village Kalle Kon med skalförsedda klyftor och hot béarnaisesås. Det har jag inte ätit på en månad. Fantasin när det gäller matlagning är stor, som synes.
Lite senare blir det troligen filmtajm. När maten har sjunkit undan och jag har tagit fram min Frukt&Mandel som jag inhandlade igår.
Jag tänker, jag tänker, jag tänker. Men jag känner mig mer velig och kluven än nånsing. I vart fall har jag deklarerat med e-legitimation och tack och lov blir det pengar tillbaka.
Vad händer hos dig i kväll?
Livet är kort.
Jag förstår att du funderar och jag vet att du inte vill ha ”goda” råd från dina läsare så jag kommer inte med några. Men jag kan säga vad jag skulle göra om jag var i den situationen. Jag skulle tänka att vad som helst är bättre, deltid eller heltid, mindre betalt eller vad som, än att vara arbetslös.Man kan väl stämpla upp till heltid? Eller är det inte så längre, lever jag kvar på 1800-talet, typ? Hoppas att allt löser sig på ett eller annat sätt, håller tummar och tassarna är också klara.
Ha en skön helg tillsammans nu!
Kram!
Man kan stämpla upp till heltid i 75 dagar. Vad händer sen? Och jag har INTE fått nåt erbjudande som är så konkret att jag vet om det är nya korttidsförlängingar eller en tillsvidareanställning. Får inga svar.
Så jag tänker vidare. Det finns nåt som heter yrkesstolthet också – ÄVEN om jag älskar att arbeta (vet inte hur jag ska överleva om jag inte får jobba…)
Kram!
Känns som du (ni) haft en så’n tanka-energi-och-kraft-dag. Kan behövas med tanke på allt tänk du hålls med.
Lördagskram 🙂
Mjaaa… det är mycket som snurrar, mycket…
Kram, bästa UnderCover!