Äntligen blev det tillfälle att se filmen Järnladyn (2011), en DVD som har legat ett par månader och väntat på att bli sedd av oss. Vi, Fästmön och jag, bänkade oss för att beundra Meryl Streep.
Beundrad.
Vi får här följa Margaret Thatcher på sin ålders höst, änka och dement. Men det blir förstås glimtar tillbaka genom ett liv i Storbritanniens konservativa parti. Margaret Thatcher, den första kvinnan att leda ett brittiskt parti, men också den första kvinnliga premiärministern. Hon blev vald strax före jag flyttade till England och mycket av det som utspelar sig i filmen minns jag väl. Däremot tycks jag ha förträngt bomben på Grand Hotel i Brighton, ett hotell jag passerade så gott som dagligen.
Det här är bland det bästa i seriös filmväg jag har sett på länge. Meryl Streep är en helt fantastisk skådespelare. Hon kan ju baske mig spela vilken karaktär som helst. Hon är väldigt porträttlik i den här filmen, inte bara utseendemässigt utan även vad gäller rörelsemönster. Helt otroligt!
Det kan inte bli annat än högsta betyg!
Livet är kort.
Tack för recensionen!
Nu ska jag ta och hyra den!
Ha dé!/Kram
Du hade kunnat få låna den av mig om du bodde närmare! 😛
Kram!
Helt underbart bra film! Meryl Streep – kan inte komma på en bättre kvinnlig skådis, helt underbar hon också och jag håller verkligen med om att det verkar som om hon inte har några begränsningar.
Ha en underbart fin söndag!
Kram.
Meryl Streep är en fantastisk skådespelare. Fantastisk!
Kram!
Meryl Streep, underbart kvinna och skådespelare… till och med mina döttrar var lyriska när hon spelade ABBA filmen…
Ja och vilka kontraster i alla roller hon har gjort. Hon är bara skitbra!