Igår, den 14 mars, var det Pi-dagen världen över. Eftersom jag lider av dyskalkyli kunde jag inte vara med och fira dagen, men jag är en aning fascinerad, trots allt. Naturligtvis är det ett amerikanskt påfund. Till exempel skrivs ju gårdagens datum 3/14 i USA. Och Pi avrundas ju oftast till 3,14. Pi har med förhållandet omkrets och diameter i en cirkel att göra. Fråga mig inget mer, för jag kan inte förklara. Däremot äter jag gärna paj (pie), såsom Pi uttalas på engelska.
En sån här hade jag behövt. (Knappen går att köpa från Zazzle.)
Jag har aldrig varit nåt mattegeni. I skolan var jag duktig i en massa ämnen, men inte gymnastik och matte. Eller syslöjd. Eller… ja, ja, det gäller att ha självinsikt. Hur som helst, det här med matte har aldrig varit min grej. Det är väl det det handlar om, helt enkelt.
I Uppsala var det en tjej som heter Nemi som kunde flest decimaler på Pi. Lite nördigt, tycker jag, men är förstås ändå impad. Jag såg Nemi rabbla decimaler igår på en lokal TV-sändning. Det var liksom inte klokt så många siffror jag fick mig till livs på en och samma gång.
Nä, jag är bokstavs-/ordmänniska jag, helt klart! Vad föredrar du: siffror och matte eller bokstäver och ord???
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Jag inser att jag är lyckligt lottad för jag älskar både siffror och bokstäver 🙂
Kram
Utmärkt! Jag kan inte med siffror annat än att jag har hyfsat sifferminne, typ kommer ihåg koder och gamla telefonnummer och sånt. Räkna kan jag inte!
Kram!
Jag är definitivt inte en matematiker, men däremot har jag som du ett jädra minne när det gäller koder och telefonnummer!
Huvudräkning är jag också ganska bra på, sitter kvar sen min karriär inom Coop och det var ju innan dessa datoriserade kassor, då man var tvungen att kunna lite huvudräkning…
Ha dé!/Kram
Visst är det konstigt att det är så med oss och siffrorna?! Men jag är INTE bra på huvudräkning!!
Kram!
Jag gillar verkligen båda! Siffror ljuger inte, och både språk och matematik kan vara kreativt!
Det är sant!
Bokstäver och ord förstås. Urdålig på matte som du kanske minns från skolan!?
Njae… Jag bara minns min egen vånda, jag kände mig ju tvingad att ha särskild matte och jag klarade mig med nöd och näppe!.. 😦
Siffror är ofta estetiskt tilltalande, så jag skriver dem gärna lite tjusigt- i övrigt får jag nån sorts hjärnstopp när folk börjar prata om tal osv. För mig är det Ordet som har makten 😉 Men jag kommer ihåg gamla telefonnummer,Om de sägs på rätt sätt- knepigt det där.
En till som kommer ihåg gamla telefonnummer, men annars är en ordmänniska! Så märkligt! Tänk om nån kunde forska kring detta fenomen!