Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 3 mars, 2013

Äntligen har jag sett den första delen av Anja Kontors underbara TV-serie När livet vänder! Och jag kunde inte hålla tårarna borta den här gången. För det ÄR faktiskt så att det borde vara förbjudet för barn att dö före sina föräldrar.

Per
Pers son Jonas fick cancer, men hann fylla sex innan han dog. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Per var ganska nyskild
och hade två små barn, när ett av barnen, då fyraårige Jonas, fick cancer i njurarna. Under tiden Jonas var sjuk träffade Per sitt livs kärlek. Hur det gick med alla känslorna berättar han stillsamt, men ändå med kraft. Hoppet tändes att Jonas skulle bli frisk – bara för att släckas igen genom ett återfall med en tumör i magen.

Sex år hann Jonas bli. Han fick en cykel av sin pappa i födelsedagspresent. Men han fick inte vara med när pappa och Ulla gifte sig senare det året. För då var Jonas död.

Per berättar om hur tron kom in i hans liv samtidigt med kärleken, sjukdomen och döden. Och kanske var det tack vare den han tog sig igenom sorgen. Eller också beror det på att han var en sån närvarande pappa – till och med efter sonens död. Men jag tänker inte berätta hur utan jag rekommenderar dig att ägna en halvtimma åt att höra Per berätta sin historia på SvT Play.


Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagskvällen är här och då vet den som följer den här bloggen vad som väntar: Tofflan goes matblogg och öppnar sin Svarta Bok.

Tofflans svarta bok
Nu ska vi se här…


Hittills har det blivit vegetariskt och fågel,
så idag är det dags för fisk. Här kommer en rätt som är väldigt lätt att göra och som går att förbereda kvällen innan om man nu vill det.

Inkokt lax
Så här ser det ut i original!


Kokt fisk behöver inte vara tråkigt.
Det är det här receptet ett bevis på, tycker jag. Laxen ska serveras kall. Till den rekommenderar jag kokt potatis, hollandaisesås, sparris, ärtor och tomater!

Inkokt lax
(Tre – fyra portioner)

Vad behövs?
ett kilo lax (frusen som tinats går bra)

vatten

salt

6 – 7 vitpepparkorn

6 – 7 kryddpepparkorn

ättika eller citron

purjolök eller gul lök

lagerblad

dill


Redskap:
skärbräda

kniv

sax

kastrull

slev

teskedsgumman – äh jag bara skojar, teskedsmått


Börja med
 att skölja firren och klippa av fenorna. Skär fisken i cirka två centimeter tjocka skivor. Skölj av delarna i kallt vatten. Häll i vatten i kastrullen – tillräckligt så att det täcker fisken sedan! Häll i ett par teskedar salt per liter vatten. Häll i vitpepparkornen och kryddpepparkornen. Häll i en droppe ättika eller citron – det renar fisken. Hacka purjolök eller lök och lägg i kastrullen. Lägg i några lagerblad och häll i lite dill. Koka upp och låt lagen koka ordentligt i fem minuter.

Ta bort kastrullen från plattan och lägg i laxskivorna. Sänk värmen till lägsta. Sjud fisken i ungefär 20 minuter. Häll bort lagen. Låt fisken svalna. Rensa.


Min kommentar:
Riktig svärmorsmat!


Här kan du läsa tidigare recept: 

Fårost- och tomatsåslasagne

Pasta Tricolore


Livet är kort. Och det ska vara gott att leva, vet du väl.

Read Full Post »

En del har tittat på spår på TV idag, medan andra har färdats i dessa spår. Själv halkade jag över till Tokerian, mest för att få snappa upp lite D-vitamin på vägen. Och köpa middagsmat. Nu fanns inte ingredienserna till det jag hade tänkt sno ihop till kvällen, så det blir enkla laxfiléer i ugnen med fetaostpesto. På vägen hem stannade jag upp i spåret…

Spår i snön
Många spår och mycket snö har vi kvar här.


Det var väldigt soligt
så det blev säsongspremiär för mina favoritbrillor – solbrillorna.

Solbrillor
Säsongspremiär för dessa idag.


En annan premiär
blir det att testa ett par alldeles nyinköpta brillor. Läsglasögon. Mitt första par. Ska testa att läsa med dem alldeles strax. Jag har ju slapparedag. Men det är väldigt svårt att slappa. Jag blir rastlös.

Läsglasögon
Mitt första par.


Jaa, åren sätter sina spår,
det går inte att komma ifrån. Nu får vi se om läsglasögon framför linserna gör att jag kan se att läsa bättre.


Livet är kort.

Read Full Post »

En gång, för ganska många år sen nu, träffade jag på en författare vid namn Marie Hermanson. Det var en ren slump. Men vilken lyckoslump! Sen dess har jag försökt läsa ALLT som Marie Hermanson har skrivit. Nu sist Himmelsdalen, inköpt för nån tio på Myrorna för ett tag sen när Fästmön och jag var där en lördag och botaniserade.

Himmelsdalen
Himmelsdalen – paradis eller inferno?


Daniel åker till Himmelstal
för att besöka sin tvillingbror Max. Himmelstal är en sorts mentalsjukhus. Allt där är fint och vackert och känns väldigt öppet. Max ber Daniel ta hans plats i några dagar medan han i hemlighet reser ut för att ordna upp sina affärer. Men Max kommer inte tillbaka. Och Daniel inser att Himmelstal inte är så paradisiskt som de första intrycken gav vid handen. Det är en sorts Hotel California

[…] you can check out any time you like, but you can never leave […]

Den här boken har många bottnar. Jag får associationer till Thomas Manns Bergtagen, men också till Franz Kafkas böcker. För ingenting är som det ser ut att vara på det här ”sjukhuset”.

Det blir högsta betyg för denna märkliga och läskiga historia, som INTE är nån deckare, nota bene!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Snart går min dagstidningsprenumeration ut och jag har valt att avsluta den – efter över 30 år som UNT-läsare. Men hur är det med dig? Den här veckan undrar Tofflan om du prenumererar på nån dagstidning.

Frågan och svarsalternativen finns som vanligt här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar. Det är också i själva undersökningen du lämnar en kommentar, inte till det här inlägget, för det går inte.

Stort TACK på förhand för ditt klick – och kanske din kommentar!


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är jobbsökartider för många av oss. Därför undrade Tofflan den gångna veckan när du sökte jobb senast.

Så här fördelade sig de 26 inkomna svaren:

30,77 procent (åtta personer) svarade: Under åren 2005 – 2011. 

15,38 procent (fyra personer) svarade: I år, alltså 2013. 

15,38 procent (fyra personer) svarade: Nån gång mellan 2000 och 2004.

11,54 procent (tre personer) svarade: På 1980-talet. 

7,69 procent (två personer) svarade: Förra året, 2012. 

7,69 procent (två personer) svarade: På 1990-talet.

7,69 procent (två personer) svarade: På stenåldern.

3,85 procent (en person) svarade: Före 1980. 

Jontas kommenterade:

Det här verkar kunna bli en egen bloggpost hos mig.

Tofflan kommenterade:

Jag är ju arbetssökande så senaste gången jag sökte jobb var i år, förstås. Att stanna på samma jobb alldeles för länge är idag inte att se sån nån merit när man söker nytt jobb, tvärtom. Tänk på det.


Stort TACK till alla
som klickade ett svar och till Jontas och mig själv för att vi kommenterade frågan! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, som vanligt i högerspalten under rubriken Tofflan undrar.


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det söndag och då ska man vila. Men när man som jag bara har två lediga dar i veckan, är det ofta så att dessa dagar är fullspäckade med diverse göromål som oftast har med hemmet att göra. Den här söndagen ska bli ett undantag. Jag ska göra så lite som möjligt.

fötterna upp
Jag lägger upp fötterna idag.


Dan började med uppstigning
strax före halv sju för att skjutsa Fästmön till jobbet. Det var OK att gå upp tidigt idag, jag är en morgonmänniska och hyfsat pigg – även på slapparedagar. Anna kände av ett litet bakslag av förkylningen i morse, men igår gick det bra att jobba för henne. Och klarar hon bara dagens arbetspass går hon inte på igen förrän onsdag eftermiddag.

Vi satt förstås och med TV:n på för Melodifestivalens andra chans igår. Men ärligt talat gick det inte att titta på det, knappt att lyssna heller. Jag vet inte vad svenska folket har för smak, men inte är den samma som min. Faktum är att jag fastnade för Martin Rolinskis låt, den enda låt man minns och kan sjunga så här efteråt (nej, jag har inte Spotify). Gick han vidare då? Nej. Inte nog med att Jedward stod för ett av mellanspelen tillsammans med programledarna (varav en tror att hon kan sjunga, men kan det INTE!), så kallad underhållning, igår, de vann Andra chansen också. I alla fall såg de så ut. Likadana. Fantasilöst, svenska folket!

Robin och Anton Foto Olle Kirchmeier SvTJedward
Jedward? Robin och Anton? (Bilden på Robin och Anton lånad från SvT:s hemsida. Bilden är tagen av Olle Kirchmeier. Bilden på Jedward är en pressbild lånad från Planet Jedward.)


Nej, det var roligare
att samtidigt som duracellkaninerna hoppade fram och tillbaka i rutan, spela Wordfeud och äta choklad. Ajfånens skärm blev så där lagom kladdig. Men det klart att en och annan kommentar lät jag undslippa mig – på Twitter. Blogga om årets elände vägrar jag, det är som sagt det sämsta jag har hört på länge. Två låtar har jag gillat, YOHIO och Martin Rolinski. YOHIO är tack och lov i final.

Men nog om skiten tävlingen och åter till min slappardag. Det enda vettiga jag har gjort hittills är alltså att skjutsa Anna till jobbet. Insåg förstås att bilen borde tvättas och dammsugas då… Hemma igen plockade jag undan disk och diskade upp Annas frukostdisk. Bäddat har jag inte gjort än, men förberett för det. Ska låta tvättmaskinen tvätta jeans när huset har vaknat lite. Har fördelat medicinen i min Anabox och lyckades tappa en liten jävla tablett i diskhon och fick jaga den ett tag med mina prinskorvsfingrar.

10 Anabox
Min Anabox.


Dagens största problem
är vad vi ska ha till middag. Ett tag tänkte jag bjucka på förra söndagens recept ur Tofflans Svarta Bok, men den kyckling vi hade hemma åt vi upp i fredags. Så det får bli nånting annat. Hur som helst kommer ändå ett nytt recept framåt kvällningen på en blogg nära dig!

Det ser ut att bli en solig dag, men det var den inte först, kan jag meddela. Kall, grå och blåsig var den. Och snorhalt på sina ställen. Annars håller jag inte med alla som klagar på snöröjningen den här vintern. Jag tycker att det har varit rätt bra med den. (Eller, som nån skrev nånstans, kommunen får vad den betalar för.) Förutom nära Annas jobb. Där är det nu rena isgatan. Trots att man håller max 17 km/tim i hastighet och trampar ur, glider bilen. Den enda som skulle uppskatta dessa isgator är väl späddwajföraren Lelle Pett (påhittad, intern karaktär).

snöhög och vägskylt
Vintern 2010 kunde man ha ett och annat att säga om snöröjningen, men inte i år, tycker jag. Den här bilden tog jag för ungefär tre år sen.


Nu ska jag bädda lite
och därefter bläddra igenom lokalblaskan. Det är näst sista helgen jag får tidningen i tidningsfacket utanför dörren. Min prenumeration går ut efter nästa helg. Tänk så lite skräp till blir att bära ut till pappersinsamlingen framöver!

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »