Ett försvunnet slutstycke. Det var vad som räddade livet på Börge Hellström. När livet var som svartast tänkte han skjuta sig. Men för att kunna göra det behövs ett slutstycke till geväret. I kväll tittade Fästmön och jag på När livet vänder med Anja Kontor.
Börge Hellström, före detta missbrukare, kriminell och självmordskandidat, nu författare. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)
Det var de sexuella övergreppen som Börge Hellström utsattes för som barn som ledde honom till alkohol och droger när han var 13 år. Där stannade han tills han var 37 år. Den gången när han tänkte skjuta sig, men var så packad att han inte kom ihåg var han hade lagt slutstycket till geväret.
Han menar att han har en skyddsängel, för han borde rimligen vara död för länge sen. Men hans tro på nånting starkare än honom själv ger honom kraft att stå emot såväl droger som självmordsförsök idag. De där totalsvarta stunderna kommer inte längre.
Oförmågan att älska nån annan bottnar i att inte kunna älska sig själv, menar Börge Hellström. Som idag har en nära relation med sin dotter Amanda. Och enligt henne är han världens bästa pappa.
Jag tycker att du ska ta en halvtimma och se hela programmet på SvT Play om det var så att du missade det i kväll. För När livet vänder är en riktigt bra TV-serie med äkta människor som öppet och naket berättar om hur deras liv har tagit nya vändningar. Anja Kontor är lysande och för samtalet framåt trots att hon inte tar så stor plats.
Även jag har fått ta emot människors berättelser om hur deras liv har vänt, men till skillnad från Anja Kontor är jag en skrivande människa. Och allas berättelser får jag tyvärr inte berätta. Ett nästan-undantag är Rippes story del ett, del två, del tre och del fyra som jag fick vara med att visa här på bloggen. (Det är Rippe själv som har skrivit.) Den historien tål att läsas flera gånger.
Du kan också läsa vad jag skrev om Anjas program om Ulrika.
Livet är kort.
Ett så otroligt bra program tycker jag och Anja Kontor är suverän!
Om man inte blir berörd utav alla människoöden i detta program, ja då….
Ha dé!/Kram
Väldigt bra serie! Men jag har fortfarande inte sett de två första avsnitten. Kanske gör det i helgen!
Kram!
Jag tycker mycket om Anja och har gjort det länge. Men dét här programmet får vänta ett tag, men sen så ska jag se det.
Kram… Hör av mig när jag vet mer. Just nu är det tyst. Tyst men bra.
Hon är verkligen bra, Anja! Verkligen! Jag hade ju tidigare hört henne lite på radio, men jag är ju ingen radiolyssnare, så det var inte mycket jag lyssnat på.
Kram!
Jag har läst Rippes historia och förfasas över hur hon blivit behandlad. Självklart ska det inte vara så. Dessvärre är hon inte ensam om att ha fått uppleva besked och kontrabesked i vården. På nära håll har jag följt någon som kastades mellan hopp och förtvivlan av olika läkare på olika sjukhus. Beskedet om allvarlig cancer fick han i bilen per telefon…………….
Vi är många i den klubben, kan jag meddela! Och bara detta att få besked i bilen… Eller när man sitter på arbetet och det rings och pratas på utan att först höra efter om det är lämpligt läge… Att det ska vara så svårt att bara fråga, liksom…