Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 12 februari, 2013

Hur kan man göra så här??? Efter att ha känt varandra i 20 timmar. Nej, fy så gräsligt, fruktansvärt FULT! Och tänk när hon sen ångrar sig och blir kär i nån annan. För det blir hon garanterat.

Det gamla (?) talesättet

Du är ful. Jag är tjock. Jag kan banta.

gäller liksom fortfarande.


Livet är kort.

Read Full Post »

MEH! Nu måste jag få lite hjälp här! Idag på jobbet upptäckte jag att Kiss och Bajs har fått en ny kompis. Men vem 17 är h*n? Nån som vet??? 

Bajs Vem Kiss

Bajs till vänster, Kiss till höger. Men vem är deras kompis i mitten???


Förslag på vem kompisen är mottages tacksamt och bestämt!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Trött och DAAAN på ren östgötska kom jag hem efter en hektisk och rolig dag på jobbet samt ett besök hos frissan och Tokerian. Vittjade min postbox och fann detta intressanta innehåll:

Dagens post

Antiktidningen, en räkning och ett paket.


Antiktidningen är alltid rolig att få,
men se Mediehuset UNT vill jag inte ha några fönsterkuvert ifrån. I morgon ringer jag dit och ber dem avsluta min prenumeration på lokalblaskan när den går ut i mars.

Jag har inte nån lust längre att betala 2 700 nånting pix för de tunna tidningar som kommer nuförtiden. Hutlöst pris! Men man kan ju inte bara skita i att betala räkningen, man måste höra av sig också. Så småningom hittade jag kontaktuppgifterna på baksidan. Däremot framgick inte telefontiderna. Man tänker att ett Mediehus borde… ja, ja, skit samma. Den var nämligen det GRÖNA paketet som var mest spännande i dagens post, för inuti låg dessa!

Orange vantar

Inuti paketet låg dessa VACKRA VANTAR, i Toffelriktig kulör


Och ett vänligt,
medföljande kort:

Kort fr I

Vänliga rader!


Stort TACK till Iréne
för de VACKRA VANTARNA! En mer Toffelriktig kulör finns inte! För tänk, nu lär det bli svårt att glömma vantarna – de syns otroligt bra! Dessutom tror jag att de är smått unika – nåde den som stjäl dem! Bäst av allt är nog emellertid att – jag matchar Leffe!!!

Leif GW letar kossor

Jag matchar Leffe!


Livet är kort. Och jag slipper frysa om händerna!

Read Full Post »

Den här dan har gått med raketfart! Och det beror förstås på att jag sitter på mitt favoritkontor uppe på femte våningen. Men till och med i morse på väg till jobbet gick det undan. Fick nästan lite läskiga tankar om att jag hade glömt att ta min medicin och åkt till jobbet en helgdag, för det var väldigt lite bilar ute och körde. Igår åkte jag hemifrån vid samma tid, men fastnade i såna köer att bilresan tog tio minuter längre tid än den gjorde idag. Konstigt! Det är fortfarande väldigt halt på vägarna och en del bilförare fattar inte hur viktigt det är att hålla avstånd. Mer snö har kommit idag, dessutom, men här har verkligen inte varit nåt snökaos.

Lämnade in påsen med Johans jeans på hans kontor i morse. Parkerade därför på ett annat ställe. Nu gäller det att komma ihåg det när jag ska lämna arbetet…

Under förmiddagen hann jag skapa och publicera fyra sidor på institutionens externwebb innan det var dags för dagens första möte. Till mötet serverades semlor – det är ju fettisdagen idag. Men urrrrrrk vad jag avskyr semlor! Så jag firar inte nån fettisdag utan en smalisdag i stället. Bafatt!

semlor

En och en halv och en kvarts semla fanns kvar till eftermiddagskaffet.


Direkt på förmiddagens första möte
följde möte nummer två. Det var ett mycket bra arbetsmöte och jag känner att projektet Forskningssidor inte längre står stilla. Eftersom det hände ytterligare saker rörde det sig ännu mera framåt och jag har kunnat skapa och publicera fler nya sidor samt tjonga ut en reviderad startsida. Jag är mycket nöjd med min dag och tycker att jag verkligen förtjänar att få lägga mitt huvud i M:s kunniga händer klockan 17.

Fick inte med mig nån från institution 1 på lunch, så jag tog boken i min jackficka och traskade iväg till närmaste lunchställe. Där fick jag snart sällskap av ML som försynt frågade om jag ville läsa eller ha sällskap. Men sällskap ville jag ha och det blev riktigt trevligt! Vi pratade en del jobb eftersom det har dykt upp några akuta saker efter vårt lilla planeringsmöte förra vecka. Men å vad jag känner att vi kan jobba bra ihop! Vi har samma åsikter om vad som ska bli gjort och av vem och vi är båda ganska chosefria.

Plötsligt när vi sitter där och äter och babblar dyker ”Lisbeth” upp, som vanligt iklädd en lätt förvirrad min. Det visade sig att hon skulle ha haft en annan lunchdejt igår än mig, men hon hade lyckats dubbelboka sig så hon skulle luncha med B idag i stället. Eftersom lokalen fylldes på snabbt av hungriga människor bar det sig inte bättre än att ”Lisbeth” och B frågade om de fick dela bord med oss. Lunchen blev då förstås ännu trevligare och ”Lisbeth”, som avslöjade att hon som barn egentligen ville heta Rose-Marie, talade i citat igen. Ett har jag redan släppt, för det gick inte att hålla på nån lång stund!

Hur man gör när man

glider runt på en skinkmacka

vet jag inte, det får du fråga ”Lisbeth” om. Jag vågade inte, för jag var rädd att förklaringen skulle ha med nåns bakdel (skinka) att göra.

Ett annat synnerligen användbart ord ”Lisbeth” serverade oss idag var

konjunkturläsa.

Det är väl det jag gör stundom när jag släpper blogginlägg med stavfel, saknade ord och konstiga formuleringar. Det går lite efter konjunkturen…

Fästmön bara superklår mig i Wordfeud. Igår kväll fick jag storstryk. Idag har vi inlett ett nytt parti och genast tog hon ledningen med typ 100 poäng. Jag förlorade ytterligare ett parti igår kväll, ett parti där jag hade lett länge. Ett tredje vann jag och i ett fjärde ligger jag lååångt efter poängmässigt. I kväll blir det kanske avslut av partierna, men först ska jag som sagt bli av med kalufsen och sen behöver jag köpa mjölk.

Mjölk växer inte på trän!

som jag tror att ”Lisbeth” kanske skulle formulera det.


Livet är kort.

Read Full Post »

Som av en händelse råkade ”Lisbeth” slå sig ned vid mitt lunchbord idag. Efter en hastig påminnelse om att hon inte vräkt ur sig så många matnyttiga citat på länge, bara vällde det fram. Vad sägs om detta?

Det där man förlorar på gungor och kameler.

Nu förstod jag inte riktigt hur just detta talesätt ska tolkas och användas. Lisbeth bifogade ingen annan förklaring än att

Ja, ja, ja, det där är nåt vi säger på min arbetsplats när vi rensar lite.

Vilken typ av rensning det hela gällde framkom inte heller. Det skulle ju kunna vara källarförråd, men lika gärna personal. Vad vet jag, vad vet jag. Det var länge sen jag jobbade där nu.


Livet är kort.

Read Full Post »