”Jag vill ha vår, för då fyller jag år!”

Eller i alla fall vill vännen FEM ha vår enbart och jag både för att jag vill ha vår bland annat för att jag fyller år och TROR att jag ska få paket då. Men det lär dröja. Jag blev ju så himla uppvaktad förra året när jag fyllde 50, så i år nöjer jag mig med ett paket. Eller två, kanske.

Den här våren… Den lär emellertid dröja. Johan och jag halkade bort till Gallan på lunchen för att äta pannkakor (Johan) respektive potatisgratäng med fetaost och oliver (jag). Vi fick sällskap efter en stund av L och I. Trevligt, men det blev väldigt mycket jobbprat. Det är å andra sidan nödvändigt ibland, eftersom L och jag av nån anledning ses så sällan och samtidigt jobbar med gemensamma saker… Kanske inte så roligt för Johan och I, dock.

På vägen tillbaka såg vi ett ställe som det säkert kan vara mysigt att fika på. När vårsolen skiner. Just nu blev man mest ledsen när man såg eländet…

Nån som vill fika här? Jorå, fast inte förrän snöeländet är borta och vårsolen skiner.

Dagen idag har försvunnit snabbt! Jag har lagt ut en nyhet både externt och internt, jag har lagt upp lite kalendarieuppgifter till förbannelse här och var, jag har pratat med en TT-journalist och jag är med och diskuterar en text som ska ut på en extern hemsida. Och så klurar jag på den nya intranätsidan jag ska skapa – hur den ska se ut, vad den ska innehålla och vilka som ska kunna läsa den. Den senare frågan är klar: det är tre institutioner. Utseendet får bli lite mer av startsida än de övriga institutionerna, så att man ser att den liksom blir lite huvudsida. Innehållet… en bild, kontaktuppgifter, länkar, internt kalendarium och så nån kort presentationstext. Jaa… nu gäller det att jag får ner en skiss och sen är det väl bara att sätta igång och skapa. Foto har jag nog i mina gömmor, text kan jag nog få till genom att använda insidan av huvudet…

Cappuccinot i min mugg har hunnit bli kallt medan jag har plitat ner detta. Men strunt samma, när den här rasten är slut är det inte mer än nån timma, en och en halv innan det är dags att åka hem. Och för den som är intresserad kan jag meddela att Clark Kent* nog blev lite rädd för det stundande doktors(verkstads)besöket nästa vecka – idag lyser inga varningslampor mer än en kort stund när man startar bilen – precis som de ska…

Antikrundan blir det för min del i kväll, inte hela, men större delar av programmet. Jag ska ju ut på kvällstur för att hämta hem min älskling när hon slutar sitt arbetspass. Den här veckan är det verkligen kors-jobbande (Anna är ledig när jag jobbar och tvärtom).

Och bara så du vet… Nästa gång jag lunchar med Johan är han 22 bast! Det är inte bara jag som fyller år snart, Johan blir faktiskt äldre före mig…

*Clark Kent = min lille bilman som tycks ha fått skrämselhicka

Livet är kort.