• Hem
  • CV
  • Inköpslista – böcker
  • UN
  • Ego
  • Metropolen Byhålan
  • Läser och läst!
  • Döskallelistan

Tofflan – en tragisk komedi

Livet är svart djupt nere i näbbstöveln

Feeds:
Inlägg
Kommentarer
« Dagens missuppfattning den 4 februari 2013
Urtrist tråkmåns »

Högkänslig? Drunkna inte i känslor…

05 februari 2013 av Tofflan


I morse läste jag en intressant artikel i lokalblaskan om högkänslighet (artikeln finns nu på nätet). Artikeln var nog skriven med anledning av att Maggan Hägglund ska prata om högkänslighet i morgon, onsdag, klockan 19 i Lötenkyrkan i Uppsala. Och strunt samma om det var reklam för den föreläsningen, jag tyckte ”allt” lät intressant.

Högkänslighet är ganska vanligt hos människor, mellan 15 och 20 procent är högkänsliga. Högkänslighet förekommer till och med hos djur. Det är nånting man föds med, men ses inte som nån diagnos eller sjukdom. Det handlar om att högkänsliga människor lägger märke till fler subtiliteter än andra, därför att hjärnan hanterar och bearbetar alla intryck på ett djupare plan än hos människor som inte är högkänsliga. Den som är högkänslig föredrar ofta att iaktta innan den agerar. Många anses blyga, men så behöver det inte alls vara – en tredjedel av de högkänsliga är väldigt sociala och utåtriktade. Intressant är att högkänsliga människor uppskattas på olika sätt i olika kulturer. I vissa kulturer som inte uppskattar känslighet har många högkänsliga låg självkänsla och blir ofta kallade överkänsliga.

Men det finns faktiskt bra saker med att vara överkänslig, menar Maggan Hägglund som också hävdar att

[…] högkänsliga behövs i flocken […]

I arbetslivet, till exempel, kan de ofta se lösningar och ställa frågor som andra inte tänker på. De är också vanligen kreativa och de har sällan svårt att vara ensamma. De är också mer känsliga för andra människors känslor.

Men naturligtvis kan det vara jobbigt att vara högkänslig också. Det gäller till exempel att sortera bland sina aktiviteter och att inte försöka pressa in ”allt”. Detta beror gissningsvis på att högkänsliga tar in så många intryck och behandlar dem så djupt – hjärnan blir trött, helt enkelt. Det kan botas med fysisk aktivitet så att hjärnan rensas och får vila.I övrigt bör högkänsliga inte ha jobb som ligger under deras kapacitet – högkänsliga behöver stimulans för att trivas.

Många högkänsliga gråter lätt. Också det finns det råd för:

[…] fäst blicken på närmaste fyrkant, till exempel en dörr eller ett fönster. Flytta blicken från övre vänstra hörnet, till nästa hörn och nästa. […]

Jag tyckte som sagt att det här lät spännande och gjorde ett test för att se hur jag låg till (jag hade mina misstankar). (Man kan inte fylla i testet på nätet om man inte har Adobe Acrobat Professional, utan antingen prickar man av sina svar bredvid eller så skriver man ut testet, två A4-sidor.) Och svarar man ja på minst tolv frågor är man troligen en högkänslig person. Jag svarade ja på 14 frågor…

I andra tester jag har gjort har det visat sig att jag har en högt utvecklad intuitiv förmåga och jag har lätt att visa omtänksamhet. Ibland är dessa egenskaper bra, men det gäller förstås att inte ta på sig samtliga sorger som andra människor har – nånting jag personligen har jobbat mycket med genom åren.

I min blogg skriver jag ofta om mina känslor. I början slogs jag hejvilt och i blindo, idag är det mitt lilla jag kämpar med. Det är mitt sätt att hantera den overload det ibland blir i hjärnan. Men jag har fått höra att jag inte heller får skriva om mina känslor. Snart är de ämnen jag är tillåten att skriva om, enligt vissa, ytterligt få. Nu tänker inte jag bry mig om vad människor tycker att jag får och inte får skriva om. En blogg är en sorts dagbok. Och är det nån som känner sig träffad av de känslor eller händelser jag beskriver så kanske det var ett uns av sanning i mina ord – trots att de endast är just mina känslor och åsikter, min beskrivning av det hela, inte sanningen. Att skriva är mitt sätt att inte drunkna i mina känslor. Genom att få ur mig känslorna undviker jag detta. Min bloggvän Mie har för övrigt sammanfattat väldigt bra på sin blogg vad en blogg är. Om privatpersoner ska börja censurera vet vi inte var det hela kan sluta. I vårt land har vi nämligen nånting som heter yttrandefrihet och det är skyddat i grundlagen. Jag tycker att man måste våga tala om vad man känner och stå för det. Inte gömma sig och låta andra föra sin talan. Jag har sett det alltför ofta på nära håll, särskilt i arbetslivet. Det är lättare att tala bakom ryggen än öppet. En del människor är riktigt, riktigt små.


Livet är kort.

Dela det här:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla

Gilla Laddar...

Relaterade

Publicerat i Diskutabelt, Personligt, Vänner | Taggad Adobe Acrobat Professional, aktiviteter, arbete, arbetslivet, artikel, åsikt, öppet, blogg, blyg, dagbok, diagnos, djupare plan, djur, egenskap, ensam, fästa blicken, föreläsning, frågor, fyrkant, fysisk aktivitet, gömma sig, gråta, grundlag, högkänslighet, hjärna, iaktta, intryck, intuitiv förmåga, jobbig, kapacitet, kämpa, känslig, kreativ, kultur, låta andra för sin talan, lösningar, Lötenkyrkan, Maggan Hägglund, människor, mer känslig, misstanke, mitt lilla, omtänksamhet, overload, pressa in, privatpersoner, råd, reklam, rensa hjärnan, riktigt små människor, sjukdom, skriva, slåss hejvilt och i blindo, social, sortera, spännande, stå för, stimulans, subtiliteter, ta på sig andras sorger, tala bakom ryggen, test, träffad, trött, trivas, uns av sanning, uppskatta, Upsala Nya Tidning, utåtriktad, vänligt, våga tala, yttrandefrihet | 8 kommentarer

8 svar

  1. på 05 februari 2013 den 10:44 Mies liv

    Jag förstår vad man vill säga med högkänslig. Däremot tycker jag inte att själva ordet har en sådan positiv klang. Fast jag är kanske högkänslig!! 🙂


    • på 05 februari 2013 den 12:55 Tofflan

      Maggan Hägglund nämnde faktiskt ett annat bra namn som karakteriserade de högkänsliga ofta, nämligen starkskör, alltså ”stark-men-extra-känslig-för-intryck-både-inifrån-och-utifrån”. Starkskör känns bättre, men inte helt bra. Skör vet jag inte om det är så positivt. Men som sagt, jag är väl starkskör-högkänslig… 😉


  2. på 05 februari 2013 den 15:40 fruhatt

    Jag har gjort en sådan test hos min psykdoktor och jag är hypesensetiv .Okul. Vill jue vara så där tuff . Rakt igenom.

    Och i sin blogg så får man skriva ganska mycket utan att fölk borde reagera över det .Så länge man inte nämner namn, adress, persnr mm så håller man sig inom ramarna . Titta tex på flaschback forum ( detta slaskhål som visar att män skvallrar lite mycket som kvinnor ) där de flesta kommer undan trots att de skriver både namn . adresser mm. Det värsta som kan hända där är att en moderator säger ifrån och möjligen låser tråden .

    Och tyvärr ..så är människor ofta fega små kräk.
    Kram


    • på 05 februari 2013 den 17:31 Tofflan

      Kloka ord, Sister!! Och när det gäller människor upphör man aldrig att förvånas.
      Misstänkte att du är av samma sort som jag, du är ju min storasister!
      Kram!


  3. på 05 februari 2013 den 16:21 Halvbonden

    Oj, jag svarade bara nej på tre punkter. Kände igen mig väldigt mycket i det där så jag är nog lite högkänslig. Märks också ofta eftersom jag är sambo med en som är lågkänslig, så det brukar bli ett litet gap där när jag och sambon pratar om ”väsentliga” saker.


    • på 05 februari 2013 den 17:36 Tofflan

      Ja vi tycks vara ett helt gäng! Det var ju inte särskilt ovanligt heller.


  4. på 05 februari 2013 den 16:53 augustifarmor

    Det där precis vad jag också fajtas med, vad får/ska/bör jag skriva och vad bör jag hålla inne med. Precis som du anser jag att mina upplevelser och hur jag ser på saker och ting inte kan ifrågasättas. Av alla människor på denna jord som läser min blogg är det i princip bara den jag eventuellt avser/menar/skriver om, som kan känna igen sig. Självklart står jag för allt jag skriver.


    • på 05 februari 2013 den 17:37 Tofflan

      Vi tänker så lika, så lika!!! Och vi tycks ha en liknande kamp.



Kommentarer inaktiverade.

  • Vem är Tofflan???

    En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.

    Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv till tofflan(snabel-a)home.se

    Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!

  • Nytt arbetsliv…

    Nytt jobb, nytt liv9 maj, 2016
    Äntligen!!!
  • På LinkedIn

    Visa Ulrika Hurtigs profil på LinkedInGå till Toffelprofilen
  • På Pinterest

    Tofflan på Pinterest
  • Tofflan twittrar

    Mina teets
  • Statistik!

    Här kan du läsa en årsrapport om den här bloggen.
    https://tofflan.wordpress.com/2015/annual-report/
    (Du får kopiera URL:en och klistra in i adressfältet på din webbläsare.)
    Vill du ha utförligare statistik, mejla mig på
    tofflan(snabel-a)home.se

  • Ämnen

    Allmänt Böcker Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film Gult HBTQ Ironi Krämpor Musik Personligt Puckon Radio Stoiskt Trams TV Vänner
  • Senaste inläggen

    • Allting har en ände…
    • Grattis till lilla mamma – och tack för gott skratt!
    • En flaska vin: Boira’ 2014
    • Lördagslåtanden och -göranden – med vissa risker…
    • Dödligt dubbelspel
    • Återkoppling och vidare, upp i ljuset…
    • Bara härligt regn hos mig
    • Inne i djungeln
    • Tunneln i slutet av ljuset
    • Idag är det lön, men inte för alla
  • Mest lästa inlägg

    • Hur avslutar man ett jobbmejl?
    • Alla helgons blodiga natt
    • Säsongsbord för frukt och grönt
    • Östgötska ord och uttryck: Gör-gött!
    • Bildgåta #12 2013
  • Senaste kommentarer

    Tofflan om Östgötska ord och uttryck:…
    Arne Bolund om Östgötska ord och uttryck:…
    Tofflan om Vita spår
    fruhatt om Vita spår
    Tofflan om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    Lisa om Allting har en ände…
    Merete om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    johannasdeckarhorna om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    johannasdeckarhorna om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
    etuna1 om Allting har en ände…
    Tofflan om Allting har en ände…
  • Intressant och relevant

    • Bokbloggar
    • Chokladbloggen
    • Deckarhuset
    • Glömda ord
    • Helds HBT-nyheter
    • Kommunikatörerna på SLU
    • QX
    • Skrivrummet
    • Suicide Zero
    • Uppsalalistan
    • Uppsalanyheter
  • Läsvärt hos andra!

    • Lika i döden av Anna Roos på Lottens Bokblogg
    • 24 saker som ger julstämning:… på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
    • Fem flyttfåglar en fredag på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
    • Böcker att se fram emot under… på Just nu - Just här
    • Dagens viktigaste på uppsalaewa
  • Knappar och diverse annat av värde

    Twingly BlogRank

    Denna blogg är värd 67 984 kr


    Display Pagerank

    Pinga Frisim

    SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg

    Reggad på Commo.se

  • Dagarna

    februari 2013
    M T O T F L S
    « Jan   Mar »
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728  
  • Arkiv

  • Besökare

    • 1 642 390 hits
  • RSS Twingly-länkare

    • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
  • I can see U!

  • I know where 2 find U2!

    Map IP Address
    Powered byIP2Location.com

WPThemes.


loading Avbryt
Ditt meddelande skickades inte - kontrollera din e-postadress!
E-postkontroll misslyckades, försök igen
Tyvärr, din blogg kan inte dela inlägg via e-post.
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy
%d bloggare gillar detta: