Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 3 februari, 2013

En pilgrims död är slut. Det fjärde och sista avsnittet gick i kväll. Och just för att jag vet att Olof Palme blev mördad och att hans mördare inte har fått sitt straff ville jag se vad Leif GW Persson har för teorier om det hela.

En pilgrims död

Här får Lars Martin Johansson, till höger, en avhyvling under minnesstunden över Olof Palme. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Mordet har nu skett
och Leffes teorier om en inblandad polis har börjat slå rot i oss tittare. I den här delen hamnar polisen på varmare breddgrader, för nu har spåret blivit hett. Och hetare ska det bli. Somliga får det riktigt hett om öronen. Så hett att bara somliga vet vem som mördade Olof Palme.

Slutet innebär i alla fall i mina ögon en liten missräkning. Samtidigt tror jag att vi nog inte kan komma sanningen närmare än så här. Frågan är om Leif GW Perssons teorier är korrekta. Jag vet inte, jag. Jag vet verkligen inte. De är i vart fall inte otroliga…

En pilgrims död, sista avsnittet, får högsta Toffel-betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Läs vad jag tyckte
om En pilgrims död. Del 1, En pilgrims död. Del 2 och En pilgrims död. Del 3!


Livet är kort.

Read Full Post »

I dagens lokalblaska läste jag om det numera ökända Läkemedelsverket här i Uppsala, tidigare del av Socialstyrelsen (i alla fall på stenåldern, när jag först kom ut i arbetslivet) som tar extern hjälp för att lösa sin förtroendekris.

Läkemedelsverket har länge dragits med svåra problem inom företaget. Bland annat har missnöjet med ledningen varit stort. Inte ens hälften av de anställda har förtroende för ledningen, enligt en tidigare artikel i UNT. Många chefer och anställda har valt att lämna Läkemedelsverket.

Och nu har verket alltså vänt sig utåt för att få hjälp. Bland annat har verket tecknat avtal med tre PR- och kommunikationsbyråer: K-street (där bland andra Staffan ”PK-lotteriet” Dopping jobbar, vilket ju i och för sig känns mindre seriöst, ärligt talat…), Gullers och Granath EuroRSCG.

Jag tycker att tonen i den här UNT-artikeln är lite raljerande och hånfull. Man lyfter fram två fallbeskrivningar som K-street har på sin hemsida. Inget ljug i sig, men varför inte fokusera på att verket nu faktiskt tar hjälp utifrån med den interna kommunikationen. Det kan ju rimligtvis inte bli mycket sämre, i alla fall.

megafon

Kommunikation är alltid viktigt, men kanske ännu viktigare i kris.


Som kommunikatör tycker jag
förstås att kommunikation alltid är viktigt. Om den interna kommunikationen inom ett företag eller en organisation inte fungerar, kan man ge sig den på att den externa inte heller är särskilt bra. Så varför inte se på Läkemedelsverkets försök med lite positivare ögon? Kommunikation är som sagt alltid ”bra”, tycker jag, men i kris är kommunikation nånting väsentligt.

Sen kan jag väl fundera över om de tre byråerna, valda för att jobba med strategisk kommunikation, leverantör av kommunikationstjänster respektive reklam och digitala tjänster är så väldigt välkända. Den enda jag kände till av dem är Gullers. Riktigt seriöst känns det kanske inte heller när Staffan Dopping gör reklam för PK-lotteriet, som jag inte har mycket till övers för.

Men jag tycker nog att vi ska ha lite öppna sinnen och se vad den här trion kan göra för Läkemedelsverket. Det kan ju, som sagt, inte bli mycket sämre. Bara bättre. Eller???


Livet är kort.

Read Full Post »

Förra helgen var Fästmön och jag lediga tillsammans – kors i taket! Då passade vi på att besöka ett par bokantikvariat. Jag hittade Kjell Erikssons Den hand som skälver inbunden, med skyddsomslaget kvar och i fint skick på Myrorna för endast 20 kronor.

Den hand som skälver

Fynd på Myrorna!


Den här boken kom ut 2008,
men den börjar egentligen redan 1993 med att ett socialdemokratiskt kommunalråd försvinner. Ingen vet vad som har hänt, kanske har han avlidit. Men så, många år senare, ser en bekant honom – i Indien. Kommunalrådet beslutar sig för att komma hem. I och med sin hemkomst sätts vissa händelser igång igen, händelser som har med ett gammalt mordfall att göra. Ett mord från 1993… Polisen Ann Lindell och hennes kollegor tar upp tråden. Samtidigt måste de nysta i ett nytt fall, en upphittad kvinnofot.

Som vanligt en spännande och engagerande bok, signerad Kjell Eriksson. Jag gillar hans böcker eftersom de utspelar sig i Uppsala. Men inte bara där utan även i övriga delar av länet. Dessutom är han en fena att beskriva Ann Lindells tankar och känslor.

Boken är spännande hela vägen, ända till slutet. Och inte förrän på de allra sista sidorna avslöjas mördarnas identitet. Inte alls som jag trodde, förstås…

Högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagssolen har sjunkit nu och himlen är gråblå när jag påbörjar det här inlägget. Tänk så skönt, ändå, att vi går mot ljusare tider! För inte länge sen alls var det rena natta utomhus så här dags.

Jag har varit ute på äventyr. Shoppingäventyr. Först åkte jag till Stormarknaden för att titta på nånting till Johan. Det var dumt. Affärens personal var tydligen inte intresserad av att sälja nånting, för jag fick ingen som helst hjälp. De som jobbade där stod hellre och pratade med varandra. Och hade det inte varit så att det gällde att köpa en present så hade jag talat om affärens namn. Men det gör jag sen, efter hans födelsedag!

I stället slank jag in på Clas Ohlson och köpte mig en ny tandborste. Min gamla får jag ladda typ tre gånger i veckan och en laddning på en bra tandborste ska hålla laddning i en vecka.

Oral B Vitality

Nu ska här borstas!


Jag har använt Brauns Oral-B-tandborstar
i över 20 år nu och tycker att de är jättebra. Kvaliteten på tandborstarna kan dessvärre vara ganska dålig. Jag har köpt borstar som har kostat hur mycket som helst, men som inte varit ett dugg bättre än den billigaste sorten. Sedan några år tillbaka köper jag Vitality. Detta är min tredje, tror jag. Garantin är på två år och genom att registrera mig via nätet förlängde jag garantitiden med ytterligare ett år. Jag får då i utbyte ta emot mejlreklam (som jag listigt nog ställde till en för detta ändamål reserverad e-post-adress). Nu får vi se om tandborsten lever så länge. Det ska också bli intressant att kolla om garantin gäller ifall den pajar innan. För det är ju faktiskt så att de går på batteri och batterierna, som laddas hela tiden, blir ju förr eller senare kassa. Dessutom brukar Av-och-På-knappen paja.

Men om tandborstarna nu är så himla kassa, varför köper jag dem? Jo, därför att själva borstningen är super! Det blev stor skillnad på mina tänder efter att jag började använda batteridrivna tandborstar, det sa min tandhygienist. Fast ännu större skillnad blev det ju när jag slutade röka… (Tips till alla som fortfarande håller på med sån skit.)

Nu kom jag ifrån ämnet! Efter tandborstköpet åkte jag till en annan affär i samma kedja som den inne på Stormarknaden där de inte ville sälja nåt. Där fick jag jättebra hjälp, så jag shoppade fler presenter än jag hade tänkt. Dessvärre var Den Hjälpsamma väldigt förkyld och DET kändes inte helt OK att utsätta kunder för…

På vägen hem inhandlade jag presentpapper och annat. Jag hade en sån otrolig tur när jag parkerade att jag observerade en blossare som strök utanför min bil innan jag hann hoppa ur. Skönt att slippa bli illamående och få svårt att andas! Annars brukar de samlas utanför entrédörrarna och det är INTE roligt att passera dem. Jag kan faktiskt inte förstå att rökning inte är förbjudet enligt lag, för den gör ju inte bara rökarna själva utan också deras omgivning sjuka…

Dagens mellanmål bestod av ett par nävar pepparkakor, men jag har faktiskt tagit fram en matlåda ur frysen. Medan tvättmaskinen tvättar jeans ska jag nog äta och läsa lite. Mamma får ett samtal vid vanlig tid, jag vill ju ha lite koll på att hon inte har blivit sämre.

Jag har lämnat in intresseanmälningar på hela tre skrivuppdrag och går nu och väntar och hoppas på att få åtminstone nåt av dem. Det kliar i fingrarna! 


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse kunde jag sova. Sova, sova, sova. Kvart i tio kom Fästmön in och väckte mig. Det var liksom hög tid att kliva ur bingen och äta frukost, somliga skulle ju iväg till jobbet.

Känner mig inte riktigt på topp idag. Magen har krånglat lite sen igår och jag har fått besvär med ena ögat. Jag borde verkligen gå till optikern snart, för jag har problem med att se ut som folk, så att säga. Men frågan är om optikern kan hjälpa. Jag har ju min ögonsjukdom som liksom är som den är. Det vill säga den finns där och gör sig påmind ibland, men det kan gå flera år mellan påminnelserna.

Öga närbild

Den lilla blödningen vid pilen gör fruktansvärt ont. Tänk att det lilla kan vara så besvärligt…


Igår kväll blev det lite Melodifestival,
mest med öronen. Det sved i dem, stundtals, så jag läste mest. Åkte efter en stund för att hämta hem Anna från jobbet, nåt koncentrerat tittande blev det därför inte. Däremot tittade vi på Mr Selfridge, som följde på spektaklet, och det tyckte jag var en toppeninledning på en tio delar lång TV-serie!

Pratade med båda mammorna igår. Den ena har äntligen fått en läkartid nästa vecka, den andra är fortsatt ämlig. To be continued, alltså… Det är svårt när man ingenting kan göra eller hjälpa till med, men båda två vet var jag finns och att jag hjälper om det behövs.

Idag är det åter igen en strålande, solig vinterdag. Jag sitter inne och ugglar, men jag har ju varit ute en sväng. Jag ingen större lust att ge mig ut på nåt, men jag ska faktiskt göra det alldeles strax. Jag tänker nämligen inte låta min tillvaro styras av sånt som aldrig nånsin blir riktigt friskt. Tänk att jag, trots min ålder, är så himla blåögd att jag tror på…

Det trillade in en del jobbmejl både igår och idag och om jag får vaaansinnigt tråkigt senare kan jag ju alltid arbeta hemifrån. Annars brukar jag bara göra det i nödfall. Jag kan också sitta över en del kvällar den kommande veckan, men det är ju inte så roligt när Anna är här. Nån kväll måste jag ägna åt inköp av födelsedagspresenter – vi har ju en födelsedag i familjen som är under uppsegling! Tänk, åren går och alla förändras och blir äldre, bara Tofflan är evigt ung… (Synnerligen ironiskt uttalande, bäst att skriva det, för ironi är ju svårt att begripa för somliga.)

Tårta

Evigt ung… (Bilden är tagen av Jan Algander vid en av mina jämna födelsedagar.)


I morse läste vi
i lokalblaskan om vårt ormens år 2013. Anna visade sig enligt kinesiskt horoskop vara get och det positiva man kan säga om hennes år är att det ska bli stabilt. Själv visade jag mig vara tiger. För tigern gäller i år:

Skvaller rycker tigern i svansen och du tappar lätt humöret. Din hälsa får på skinnet. Du blir djungelns konung, eller får åtminstone bättre status och auktoritet. Låna inte ut pengar.

Vad säger man om detta? För min del gäller fortfarande att pengar och status inte är det viktiga i livet, MEN att jag älskar att arbeta. Tappa humöret gör jag lätt, i alla fall tappar jag MODET lätt just nu, mycket som har sin grund i skvaller och lögner, en del till och med i rent smutsigt förtal. Det är TUR att jag har sparat allt som finns i skrift!

En märklig sak vi också slogs av idag, Anna och jag, var det faktum att vissa saker så ofta poppar flera gånger under en kort tid. Jag nämnde två: dels det fakutm att jag läser Kjell Eriksson nu och att Gräsö har en central plats i hans böcker. Vad läser jag i dagens B-del i lokalblaskan? Jo, ett fotoreportage om färjeresan Öregrund – Gräsö! Dessutom, i spalten bredvid skriver en frilansare, bosatt i USA, bland annat om Julia Childs franska kokbok och Julie Powells dagbok, där hon skriver om hur hon lagar alla Julia Childs rätter. Filmen baserad på detta, Julie & Julia, gick i fredags kväll här… Nu var ju detta två ganska små fall, men ibland sker ju större saker. Tror du att saker och ting hänger ihop medvetet eller är det rena tillfälligheter när det blir såna här saker???

Nej, nu lite kaffe och sen ska jag rulla ut på äventyr! Jag fick så mycket gjort hemma igår, så jag kan verkligen unna mig att slappa idag.


Livet är kort.

Read Full Post »

Spektakel, tycker en del, årets musikala höjdpunkt, tycker andra. Vi har nog alla en åsikt om Melodifestivalen. Den här veckan undrar Tofflan om du såg den första deltävling som gick i lördags.

Frågan och svarsalternativen finns som vanligt i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar. Det är också inne i omröstningen som du kan lämna kommentarer, inte till det här inlägget.

TACK på förhand för att du klickar och/eller skriver!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ganska ofta nu för tiden är hjälporganisationer ute i blåsväder. Samtidigt har det blivit avdragsgillt (!) att skänka pengar till vissa av dessa organisationer. Tofflan var lite nyfiken på hur du gör och undrade om du stödjer nån hjälporganisation.

Så här fördelade sig de 25 inkomna svaren:

44 procent (elva personer) svarade: Ja, jag skänker pengar då och då.

20 procent (fem personer) svarade: Ja, jag sätter in pengar regelbundet till en organisation. 

Tolv procent (tre personer) svarade: Nej.

Åtta procent (två personer) svarade: Ja, jag har fadderbarn. 

Åtta procent (två personer) svarade: Ja, jag skänker kläder och saker.

Fyra procent (en person) svarade: Tja, jag köper typ en majblomma varje år. 

Fyra procent (en person) svarade: Nja, jag kan lägga lite i nån insamlingsbössa då och då.

Bittan kommenterade:

Jag stöder framför allt gatubarn i Uganda och hemlösa. Dels regelbundet och dels i samband med olika kampanjer. Jag vill dela med mig nu när jag kan. ”Som du själv blivit hjälpt ska du hjälpa andra” (Tror det är Länkarnas budskap?!)


Caroline kommenterade:

Ja, jag skänker pengar då och då… Hade kunnat fylla i fler alternativ:
* Skänker till Frälsis som aldrig tvekar att hjälpa de mest utsatta i samhället.
* Köper majblomma varje år
* Ger bort kläder och saker, när jag själv köper nytt, till behövande jag möter i mitt arbete + till organisationer som samlar in till hemlösa
* Lägger en slant i insamlingsbössor då och då, även där för det mesta till Frälsis
* Har köpt i andra personers namn (som julklapp/födelsedagspresent) en get, vattenpump, barnmorska, höns till byar, familjer i extremt fattiga områden i världen. Finns en organisation som säljer sådant. Hjälp till självhjälp

Arga Klara kommenterade:

Skänker varje månad och har ju dessutom förmånen att jobba på en välgörenhetsorganisation. 🙂 Och visst får vi anställda lön – men bara knappt 2/3 så mycket av vad ett motsvarande jobb någon annanstans ger.

Tofflan kommenterade:

Jag tycker att det är självklart att även de som jobbar för en hjälporganisation ska få lön. Men det ska inte handla om miljonlöner. Är det nåt jag verkligen avskyr är det folk som skor sig på andra människors dåliga samveten. Jag har läst alltför ofta om miljonlöner och fiffel, vid flera stora och kända hjälporganisationer. Hemskt!
Den enda organisation jag ger pengar till – vilket händer då och då, inte regelbundet – är Läkare utan gränser. Den känns väldigt seriös och jag vet att sjukvårdspersonal är utomlands och jobbar hårt i tuffa situationer och gör ett jädra bra jobb!
När jag får ett fast jobb ska jag skaffa ett fadderbarn eftersom jag inte har några egna barn.
Idag ger jag mest kläder direkt till behövande, vilket ibland kan vara vänner och bekanta som har det tufft och som fryser nu i vinter.

SoP kommenterade:

Här tog jag fadderbarn,( har haft det sen 2001 när jag fick arbetsskadan godkänd o tyckte jag äntligen hade råd ,) men hade velat välja tre alternativ. Jag stöder olika ställen som månadsgivare,bl.a världsnaturfonden,djurskyddet o stadsmissionen – o ger drösvis med saker till våra secondhandställen. Sommar o vinter ger jag till några olika katthem . Klickar på The animal rescuesite- och stickar till hjälpstickan då o då. Nu skriver jag inte mer, jag ser ju självgod ut :-/

Irene Sjöberg kommenterade:

Jag skänker till Hemlösa och tidningen Faktum när möjligheten finns. Jag har inte mycket pengar att röra mig med, men det finns alltid de som har det sämre och att skänka en femtio-lapp i månaden är inte svårt.
Kram


Stort TACK
för alla klick och alla kommentarer! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, som vanligt här intill i högerspalten under rubriken Tofflan undrar!


Livet är kort.

Read Full Post »