Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 26 januari, 2013

Fästmön noterade att det var en film i kväll på SvT2 som fått högt betyg i TV-tidningen. En annorlunda film, fransk-tysk, ett drama. Vi bestämde oss för att se Jag har älskat dig så länge.

Jag har älskat dig så länge

Den tar, den här filmen.


Jag brukar mest se thrillers,
deckare och skräckisar. Den här filmen faller under kategorin drama – även om den handlar om mord. Efter 15 år i fängelse för mord på sin son släpps Juliette fri. Hon får bo hos sin syster Lea och hennes familj – make, två adopterade döttrar och makens stumme far. Långsamt börjar Juliette komma tillbaka till livet, trots att hon bär på en hemlighet. Och av en händelse får Lea mer fakta och kan lista ut vad som har hänt.

Den här filmen tar. Den letar sig in i det mest förhärdade hjärta. Den bevisar att det knappast finns en större kärlek än en förälders kärlek till sitt barn. Nåt jag aldrig till fullo kan förstå, eftersom jag inte har några eller kan få några barn. Men jag kan inse känslorna, tro det eller ej.

Kvällens film får högsta Toffel-betyg. Det går inte att ge den nåt annat.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Förra året läste jag så varma rader hos min syster om Kristin Hannahs bok Den frusna trädgården. Boken hamnade på min önskelista och Fästmön inhandlade den till mig i julklapp. I kväll läste jag det allra sista kapitlet.

Den frusna trädgården

En sorglig bok.


Boken handlar om en familj.
När fadern blir sjuk återvänder de två vuxna döttrarna till sitt barndomshem. Så dör pappan och kvar är den kalla modern. Modern som alltid har hållit avstånd till sina döttrar. En av döttrarna får igång modern att berätta en saga som de fick höra som barn. De inser att det egentligen inte är nån saga. Och efter hand som berättelsen växer fram förändras deras bild av modern. Slutet, ska vi inte tala om! Det är så rörande och oväntat!

Jag brukar inte fastna för gråtböcker, men den här boken är i särklass. Den känns ärlig och uppriktig och det skulle inte förvåna mig ett dugg om den är based on a true story!

Högsta betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Sist ut för den här säsongen bland Stjärnorna på Slottet var Robert Gustafsson. Det var också den person jag var minst nyfiken på. Jag gillar inte rolighetsministrar, komiker, stå-uppare med flera, så mina förväntningar var inte alls höga på kvällens program. Fästmön sa ingenting om vad hon tyckte innan vi tittade.

Robert Gustafssons dag

Robert Gustafsson i nån av sina roller tillsammans med Claes Malmberg och Lill-Babs som sig själva. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Denna den sista dag
stjärnorna tillbringade tillsammans inleddes med hotellfrukost. Där utdelades Dumstrutar och Robert Gustafsson redogjorde för ordet kiosks etymologi. Under frukosten berättade han också om sin hjärtsjuke bror och sitt liv som nörd.

Efter frukost väntade tipsrunda med Robert Gustafssons gubbar. Det var väl mindre roligt, tycker jag, som inte kände igen mer än en – Bertil. En av gubbarna, Greger – iförd kilt och vita, högklackade skor – bjöd på mormorssöndagslunch. Medan Robert Gustafsson berättade hur han träffade sin fru snöt sig Ewa Fröling två gånger i servetten. Även den psykiska hälsan med utbrändhet, tablettmissbruk och tvångstankar avhandlades.

Eftermiddagen ägnade alla utom Robert Gustafsson åt danslektioner till dansbandsmusik.

Den sista middagen intogs utan att vi tittare fick veta vad som åts. Till dessert bjöds deltagarna på dans på logen till levande musik. Och så avslutades kvällen med en liten eldfest innan vi fick se Philip Zandén gråta när han insåg att man faktiskt är utvecklingsbar trots hög (?) ålder…

Även om Robert Gustafsson har lite svårt att bli alltför personlig blev det här avsnittet och den här dagen över min förväntan. Det blir inte högsta Toffel-betyg, men näst högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Läs vad jag har skrivit
 om Claes Malmbergs dagPhilip Zandéns dagLill-Babs dag och Ewa Frölings dag.


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är vi lediga. Samtidigt. Och vi är rätt friska – förutom min onda häl och Fästmöns onda axlar och nacke (plus den kroniska sjukdom hon har. Eh… är vi friska, egentligen..?) Hur som helst, rätt friska är vi. Vad ska vi fylla dan med då?

För det första vaknade vi till en urtrist dag. Det är visserligen varmare, bara fem minusgrader, men himlen är grå och det snöar lätt. Vart tog solen vägen som har hållit sig framme både torsdag och fredag? Borta!

Vi inledde med frukost där jag glömde sätta timern på Annas frukostägg. Fast hon gillar ju sina kokta ägg GRÖNA, så hon blev inte arg. Jag fick trycka i henne mat, hon var lite ovillig, men blodsockret var lågt och då ska man inte lita på Anna, bara tvinga henne att äta übersöt marmelad lemon curd och sånt.

Tidningsläsningen gick idag till så att jag läste först, medan Anna åt. Därpå insåg hon att hon inte såg ut genom sina fingerflottiga brillor, så dessa rengjordes. Då hade jag redan läst hela lokalblaskan. För det gick fort, som vanligt. Jag irriterade mig på att nån dels tycker att turkos är en färg, dels uttalar sig i blaskan om att den är favoritfärgen! Turkos är ingen jävla färg utan en nyans och dessutom en jävligt ful nyans!  BORT!

favoritfärg turkos

Va? Favoritfärg? Turkos är en nyans, en jävligt ful nyans.


När Anna hade putsat sina brillor
hittade hon minsann såväl korrekturfel som syftningsfel. Jag missade allt, jag var väl så turkos-upprörd… Vi lägger inte ut alla här, men ett exempel är detta:

Men ser både

Visst kan man börja en mening med ”Men…” Men i det här fallet skulle det nog ha stått Man…


Ja, ja.
Vi håller nu på att samla oss och diskutera vad vi ska göra med denna lediga lördag. Först stundar ett besök på Tokerian där vi ska inhandla lördagsgodis – fritt från bajsiga fingrar – mjölk, pålägg och några ingredienser till söndagsmiddagen. Söndagsmiddagen ska bli en torskrätt från Mathems-kassarna. Bara det att jag gav vissa ingredienser helt till Anna för hennes två rätter i stället för att, till exempel, dela på en parmesanost och en chilifrukt. Det kändes lite snålt.

Därpå tänker vi oss in till stan. Vi ska inte handla nånting mer än nån middagsmat till idag (i färdigt skick). Vi ska bara gå och glo. Kanske ta en fika hos min vän Greken på Storken.

Till kvällen tantar vi till oss och glor på sista avsnittet av Stjärnorna på Slottet, klockan 20 på SvT1. Lite senare är det en fransk-tysk film på SvT2, Jag har älskat dig så länge, som låter intressant. Järnladyn sparar vi kanske till i morgon. Eller nån annan dag/kväll.

I morgon fortsätter våra äventyr med att jag ska försöka få tag i ett tyg till min kökssoffa samt en rullgardin till sovrummet. Spännande värre! Men det viktiga är att vi får vara tillsammans, Anna och jag. Det är prio ett! Så idag blir det kanske inte några mängder av blogginlägg, till exempel. Jag är upptagen med att vara med min kära!

Im busy

I’m busy today.


Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »