Lite bra och lite mindre bra

Varning för läskig bild i slutet!

Trött och frusen har jag varit i kväll. Rätt seg. I morgon är det fredag, veckans sista arbetsdag för min del, så då får jag kanske vara lite trött i kväll.

Jag har mest suttit i fåtöljen och läst min bok på gång. Den börjar närma sig slutet och polisen Ann är mördaren på spåren. Antikrundan från Halmstad har jag sett på och spelat lite Wordfeud inemellanåt med Fästmön.

Pratade en stund med M innan jag gick hem från jobbet idag. Det verkar som om lönen är på gång, kanske till och med en ny lön, alltså en höjd lön. Men jag har inte fått nåt besked än på papper om varken anställning eller löneförhöjning, så jag tar inte ut nåt i förskott.

Det dröjer ytterligare en vecka innan min kära kommer till mig, men jag har beställt en DVD som vi pratade om att se under nyår. Det blev inte av, jag var ju inte så jättepigg. Nu har jag beställt den i alla fall. Och lite vacker musik att ha i bilen. Jag blir galen på de skitkanaler som har ersatt Bandit rock, nämligen. Orkar inte med överenergiska radiopratare på morgonen, såna som älskar sina egna röster och såna som skriker i munnen på varandra och avbryter varandra hela tiden. Usch, jag vill ha hårdrock igen!!! Men Sarah Dawn Finer går också bra!

Den här vill vi se!

När jag satt i min fåtölj i kväll kändes det plötsligt väldigt konstigt kring operationsärret. Idag är det fem veckor sen min operation. Allt har gått bra, ärret har läkt fint. Men nu i kväll upptäckte jag att det inte alls är så fint. Det är rött, varmt och lite svullet. Det kan ju bara vara så att jag har råkat sitta emot ärret eller att kläderna har skavt eller nåt. Jag avvaktar och ser vad som händer. Nu ska jag borsta tanden och krypa ner i sängen för att läsa ut min bok!

Nu kommer den läskiga bilden:

Så här rött borde det nog inte vara…

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan 2013: Halmstad

Förra veckan var det ju säsongspremiär för ett av de TV-program som jag har följt längst, Antikrundan. Och så klart jag inte missar det i kväll heller! Kvällens program var från Halmstad.

Bosse och Knutte, med samma efternamn men inte gifta, för Bosse stavar Knutsson med två s, Knutte med ett. Men de är båda två experter i Antikrundan. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

Anne Lundberg skorrade vidare, men jag måste ändå säga att hon känns lite nedtonad, tack och lov. Men hon var tvungen att tramsa lite, förstås, om kärleksstaden Halmstad.

• En kille som såg lite rolig ut med långt, lockigt skägg, kom med ett Marimekkotyg. Jag avskyr verkligen Marimekko, alldeles för färgglatt för en som föredrar tjockis-svart. Värderingen för tyget landade på mellan en tusenlapp och två.
• En kalkstensburk som kostat 30 kronor värderades till cirka 5 000 kronor. Men så var den rätt häftig också!
• Ett äldre par kom med en jättefin nattljusstake från 1750-talet. Paret äger faktiskt ett par stakar. Värderingen sattes till hela 100 000 kronor. Dessutom tog paret med ett (av två) silverfat som värderades till         125 000 kronor…
• Ett otroligt vackert skrin i sköldpaddsskal daterades till 1600-talets slut när just sköldpadda var ett populärt material. Skrinet värderades till mellan 30 000 och 50 000 kronor.
• Knutte, iförd hemsk kavaj, tog emot en rätt gravid tjej och ett bord. Tjejen hade betalat 8 000 för den väldigt stora och tunga möbeln. Bordet är troligen nytillverkat, även om skivan ursprungligen hade varit ett golv, ungefär hundra år gammalt.
• Ett par kom med en GAN-tavla som de hade fått i lysningspresent. Tavlan var ganska gräslig, vilket också kvinnan tyckte. Denna akvarell värderades till cirka 100 000 till 125 000.
• Ett stort fotoalbum med 150 bilder från Indien från 1860 – 1880-talet kom med en man. Bilderna visade sig vara väldigt sällsynta och av god kvalitet. Mannen hade gett 1 800 kronor för albumet. Idag värderades det till… minst 150 000 kronor.
• En kvinna kom med ett otroligt vackert skrin i porfyr. Några små naggar i locket, men annars i bra skick. Skrinet värderades till 15 000 – 20 000 kronor.
• En annan kvinna kom med en rysk medalj i 23 karats guld. Medaljen är troligen från 1900-talets början. Medaljen värderades till mellan 35 000 och 40 000 kronor.
• En man kom med två underbart vackra ringar. Den ena, med rubiner och diamanter, värderades till 16 000 kronor. Den andra ringen, med diamanter, värderades till 150 000 – 200 000 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Gävle.

Livet är kort.

Read Full Post »

Pilatesboll och dalahäst

Rubriken på det här inlägget låter som ett barnprogram på TV. Eller kanske buskis med Stefan & Krister. Men faktum är att det är från en Köpes-annons jag såg i kväll i en papperstidning…

Eh… storleken tycks ha en viss betydelse, i alla fall.

Nån som begriper hur dessa tu häng ihop? Det viktigaste tycks vara storleken…

Livet är kort. Ibland fattar jag ingenting.

Read Full Post »

Uppsala – klimatsmartast 2013?

Totalt 17 städer i världen har utsetts till finalister i tävlingen Earth Hour City Challenge. En av dem är Uppsala. Bland finalisterna finns också Stockholm och Malmö från Sverige. Det är Världsnaturfonden som står bakom tävlingen. Och tävlingen går ut på att ha de mest energisnåla bostäderna, transporterna och energisystemen i världen. Svensk vinnare utses i februari. Den 19 mars utses världens mest klimatsmarta stad. Spännande, tycker jag!

Klimatsmart i såväl Gamla Uppsala som i ”nya” Uppsala?

Livet är kort.

Read Full Post »

Till alla surkärringar här i världen – myself included

Försök se det enkla, men vackra i tillvaron.

Jag älskar tulpaner.

Själv älskar jag tulpaner, men den här buketten är inte ens min. Jag bara passerade och tog ett par knäpp. Skönheten i blommorna ger mig både lite glädje och tröst.

Gult är fult, säger vi i min familj. Men det här är bara vackert.

Oron är lite dämpad idag, för M ska prata med personalavdelningen och kolla upp saker och ting. Men det snöar ute och jag gillar inte att tvingas köra bil i snö. Men idag ska jag ju bara hem, drygt en mil. Igår kväll skulle vi ju till Himlen, drygt två mil härifrån – och en mil hem sen. Johan var så snäll och skottade parkeringsplatsen i Himlen. Min parkeringsplats i New Village är totalt översnöad och jag orkar inte skotta, kan inte ta i som jag vill. Tur att jag har garaget. Då behöver jag bara skotta lite framför.

Idag lunchar vi på Syltan tillsammans. Kanske vegetarisk fjärtsoppa och pannkakor som varken ser ut eller smakar som Svampbob. Gott!

Livet är kort.

Read Full Post »

Efter hen kommer… en… igen

Det var ju inte helt tyst under förra året kring det lilla ordet

hen.

Tänk att ett sånt yttepytteord kan skapa ett sånt liv i luckan som det blev! Själv höll jag mig en bit utanför debatten. Min ståndpunkt är att hen är OK att använda när man inte vet könet eller när personen som ska beskrivas själv tycker att hen är lämpligt. I övriga fall får det lätt ett löjets skimmer över sig. Jag kände mig till exempel förlöjligad av en SUR kvinna som kallade mig hen på Fejan (jag fick kommentaren uppläst för mig, för jag finns ju inte på Fejan). Förlöjligad därför att jag är en hon och inget annat. Mitt kön är inte osäkert och det visste den SURA kvinnan ifråga, så det var bara ren elakhet från hennes sida.

Hur som helst, nu är det dags för ytterligare ett nytt ord. Ett ord som egentligen inte är så nytt, nämligen det ännu mera yttepyttiga ordet

en.

Syftet med att börja använda det är att få ett könsneutralt alternativ till ordet

man.

Alltså det pronomen man (sic!) använder när man (!) vill beskriva nånting lite generellt så där och inte helt utpekande vilket kön som tycker/tänker/säger nåt.

Men att använda en är egentligen inte nåt nytt! Det används dialektalt, till exempel i Östergyllen, och det har använts ganska länge.

Dagens Nyheter har skrivit en intressant artikel om detta. I artikeln uttalar sig lite olika människor om vad det anser om en. De flesta är rätt OK med det, utan Magdalena Ribbing, enligt artikeln med titeln etikettsauktoritet. Jag undrar lite över varför man har tagit med hennes åsikter i den här frågan – hon är ju knappast språkexpert – men hon säger:

Jag undrar om inte ’en’ är på väg att bli en modegrej precis som ’hen’. Det hela känns fjantigt. Möjligen är ’en’-inträdet ett utslag av att vilja vara fin och ha extra finess. ’Man’ ses som tjatigt och tråkigt […]

Modegrej eller inte, jag tycker inte att en skulle påvisa att man är fin och har mer finess, snarare att man går tillbaka till sina rötter. Dessutom tycker jag att en är bättre än man. Fast ibland funkar det alldeles utmärkt att, som vi ibland inte vågar göra för att vi är rädda att förhäva oss, skriva

jag 

i stället för man….

Har du nån åsikt i den här viktiga frågan???

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 3: Förspel och Försäljare

Torsdag och dags för veckans höjdpunkter (Förspel) respektive lågvattenmärken (Försäljare). Ja, som du ser är jag lite inspirerad av Wordfeudmatcherna med somliga och därför lite ekivok även här på bloggen… Men det är bara att gapa och svälja, så att säga. Nu kör vi!

Förspel

• Fästmön (Vi har samma snuskiga humor!)
• Julgransplundring hos Anna (Gott och kul!)
• Filmen Cornelis (Även om den inte sägs vara helt sann tyckte jag att den var bra!)
• Bildgåtan som ingen har lyckats lösa! (Jag är världsbäst på att ta svåra foton!)
• Gagnef stajl (Masar och kullor kan!)
• Min nya jobbarkompis (Roligt att skymta Annas äldste på jobbet då och då!
• Min snälle vän Greken (som bjöd på räkmacka i torsdags!)

Försäljare

• Snö (Jag bara hatar snö!)
• Alla försäljare som ringer min pensionerade mobil – och vill sälja pensionstjänster (Lägg av!)
• Förlängningen av min tjänst (som ännu inte har slagit igenom i alla system. Får jag nån lön den 25:e, tro?..)
• Idiotmejl (Tror nån verkligen att folk är så dumma att de lämnar ut sina kontonummer till nån som skriver illa formulerade vinstmejl???)

Va??? Det blev ju fler höjdpunkter än lågvattenmärken… Har jag drabbats av akut positivism, eller vad??? Nu har jag sannerligen chockat mig själv!

 

Livet är kort.

Read Full Post »