Nu har jag vatt på rövarstråt, ja jag har vatt och plundrat…
Ja ja, sångrösten är sisådär så det är tur att den här bloggen inte hörs. Men jag har varit på julgransplundring IGEN, denna gång i Himlen.
Fästmön hade bakat saffranskaka dagen till ära. Och så grävde hon fram en burk Lonkakolor och en chokladask.
Lonkakolor, chokladask och saffranskaka.
Plötsligt var vi inte ensamma runt bordet, alla barnen utom Johan, som inte var hemma, dök plötsligt upp. De påminner lite grann om min hund Nellie, som alltid hörde när matte, husse eller lill-matte prasslade med godispapper…
Anna är smart, för hon såg till att vi fick ”gottpåsar” FÖRE själva julgransplundringen så att vi sockerstinna skulle orka riva ner skiten plocka ner alla 70nånting kulor ur granen.
Min ”gottpåse”! Kakan var ljuvlig!
Efter fikat försvann alla barnen. Kvar var bara Mamma och Mammisen Tofflan. Konstigt fenomen, det där… Jag plockade av kulor i massor och sen blev jag så trött att jag måste sätta mig i soffan och titta på. Det fanns mycket vackert att beskåda…
Röda kulor i kalsong kartong och en väldigt söt bak. Nej, det var inte alls fel att julgransplundra från soffan heller.
Även Tomtegubben himself fann för gott att titta på. Han jobbar ju bara en dag om året och det är lååångt till den dagen nu.
Tomtegubben himself.
Annas gran köptes ny in till julen. Förr om åren har hon haft riktiga granar – som har barrat hur mycket som helst. Anna har nämligen 25 grader varmt i sin lägenhet – året om. Den nya plastgranen var verkligen jättefin och tät och när den var klädd och tänd såg den riktigt riktig ut!
Fru Gran.
Nån svängom med Min Sköna blev det inte, utan Min Sköna fick ta en vals med Sin Gröna i stället.
En dans med Sin Gröna.
Granen var inte så lätt att få isär och hjälp måste tillkallas i form av Storasyster, eftersom Mannen i Huset (= jag; jag kör ju bilen) fortfarande är för klen efter sin operation. Men Anna kämpade på ett bra tag själv först.
Anna kämpade på ett bra tag själv först, medan ett nyfiket tomtepar kikade på henne från Läskiga Fåtöljen.
När alla grenar var kramade och böjda mot stammen fick slutligen granen plats i sin kista kartong. Och där får den vila tills det är dags i december igen…
Jag halkade på knöliga vägar hem till mitt. Sju grader kallt har vi just nu. På New Zealand har jag hört att det är 32 grader. Varmt… Jag har telefonerat med min mor och beklagat mig över att operationsärret är irriterat och skavigt. Nu är det snart dags att micra lite mat. Tog fram en matlåda med spaghetti och italiensk kycklingfärssås från frysen i morse. Kanske blir det ett glas rött till så att jag får upp värmen. Hemma hos mig är det nämligen inte 25 grader varmt just nu.
Min kväll avslutas med En pilgrims död på SvT1 klockan 21. Det är en serie i fyra delar om mordet på Olof Palme. Serien baseras på Leif GW Perssons trilogi Välfärdsstatens fall.
Händer det nåt mer upphetsande hos dig i afton, tro???
Livet är kort.
Hoppas verkligen att det inte händer nåt upphetsande mer idag! Batteriet i bilj..n är dött, och har åkt runt med hjälp av vänner och letat efter en ny. Men, till min så udda (?) bil, Kia, fanns inget att hitta, fick beställa. Hatar när det krånglar med bilen, den ska ju bara fungera!! Som tur är är jag inte beroende av den, utan kan ta mig till jobbet ändå. T ex promenera vilket jag börjat med (igen…). Nu ser det ut att bli väldigt kallt, så det blir väl täckbrallorna på. Eller så blir det buss…
Kram!
Men va f******n… Bilar ska liksom bara fungera… Jobbigt när det är kallt också om du måste promenera.
Tar du buss mellan våra arbetsplatser på onsdag?
Kram!
Ja, tar bussen. Min plan var att ta bilen och erbjuda dig skjuts dit bort, men det sket sig så att säga! Får batteriet på tisdag, men vet inte när min vän hinner hjälpa mig att sätta dit det, det blir nog inte förrän nästa helg. Kan liksom inte sånt själv, tanka är max jag klarar av, ungefär…
OK, men vi kan väl ses vid hållplatsen Centrala U så får vi se om jag pallar gå? Annars tar vi min bil – om den startar… 😳
Vi gör så. Bussar är där hel och halvtimme, resp 10 över och 20 i, ungefär. Vi får höras närmare sen.
Ha en bra arbetsvecka, ta inte ut dig för mycket, flexa om du kan och om du känner dig trött!
Kram!
Tjugo i tolv, kanske vid hållplatsen?
Detsamma för dig, ta inte ut dig redan genom att PROMENERA till jobbet! (Det låter fruktansvärt, tycker jag! 😛 )
Kram!
Nejdå, det är SKÖÖNT! I synnerhet när jag satsat på kängor med dubbar och kan gå avslappnat utan att behöva bry mig om halkan. Dessutom är det nödvändigt för snart kommer jag inte i annat än mjukisbrallor, och gym är inget för mig!
Kram!
Ja fy te rackarns för gym! Jag är nog lite avis på dig som kan promenera…
Din tid kommer, den där j..ä hälen måste ju bli bra nån gång! Jag ser det lite som gratisträning, behöver inte ta mig nånstans för att träna, dessutom sparar jag buss/bensinpengar. Finns bara ett men, det är inte alltid jag ORKAR, vissa morgnar är latmasken där och hånar och då känns 40 minuters promenad bara för mycket. Men jag försöker…
Det finns en risk att hälen blir kronisk och det känns inte så kul att tänka på. Jag älskar att promenera. Och det är ju gratis! 😛
Jag tycker att du är duktig som orkar, jag skulle själv inte palla!
På ett jobb jag hade fanns en plastgran som mellan jularna stod parkerad i arkivet fullt påklädd, med grenar, kulor och glitter)!
Fy sjutton vad det låter jobbigt med din häl! Hoppas du hittar någon som kan hjälpa dig med den.
Din ”gottepåse” såg riktigt smaskig ut, särskilt kakan.
Visst är det konstigt att alla barn har en tendens att försvinna lika fort som de dyker upp?
Jorå, det har jag sett på en del arbetsplatser där jag har varit/passerat…
Hälen är irriterande! Men jag ska ge den ett tag till innan jag ringer doktorn igen. Nu vill jag ju vara frisk!
He he, jaa, barn är lite som hundar… 😉