Lika som bär

Det bara slog mig att dessa två är lika som bär.

  

Mikael Oscarsson, (KD), och Hannibal Lecter. Eller tvärtom.

Livet är kort. Jag förundras varje dag.

Read Full Post »

Cornelis

De flesta av oss har nån form av relation till Cornelis Vreeswijk. Och de flesta av oss har hört hans låtar, kanske till och med sjungit dem. I kväll visade SvT1 filmen Cornelis (2010). Den kunde jag liksom inte missa!

Den här kunde jag inte missa i kväll!

Filmen Cornelis skildrar naturligtvis Cornelis Vreeswijks karriär som trubadur. Men det jag var mest nyfiken på var människan bakom. Och jag fick veta en hel del om denne holländare!

Snabbt kastades vi tittare in i Cornelis karriär. Han kom liksom från ingenstans – eller Beckomberga och gjorde succé. Redan från början blev det mycket alkohol. Inte bara mycket, ganska kopiösa mängder… Livet som trubadur passade inte alltid ihop med det som småbarnsförälder.

Filmen har fått en del kritik för att utge sig vara biografisk men ge felaktiga uppgifter. Hur som helst, den innehåller mycket musik – och jag fick lära mig att Cornelis förbjöd radion att spela hans låtar…

Jag tycker att det här är en bra film, även om alla fakta inte stämmer. Hans Husby som spelar Cornelis är väldigt porträttlik – även om han bryter på norska snarare än holländska. Det blir högsta Toffelbetyg!

Livet är kort.

Read Full Post »

Stjärnorna på Slottet: Philip Zandéns dag

Phlip Zandén är en skådespelare jag tycker mycket om, så honom var jag riktigt nyfiken på när jag satte på TV:n klockan 20 för att se Stjärnorna på Slottet: Philip Zandéns dag. Jag kan inte på rak arm säga var jag har sett Philip Zandén, men jag vet att jag har gillat det mesta han har gjort.

Philip Zandén var jag nyfiken på. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

Philip Zandéns dag började med pocherade ägg… Därpå blev det frukost som inleddes med prat om barndom. En barndom som präglades av solsken, men också alkoholism och självmord, en tonsättarmorfar, en barnslig pappa och en närvarande mamma.

Första aktiviteten efter frukost innebar en cykeltur och en korg. Eftersom Philip Zandén deklarerat att det bästa i livet är gratis bar det av till skogs för att plocka svamp. Svamp, som inte satt fast… När Ewa Fröling fått en pinne i brasan halkade samtalet in på danska. Philip Zandén berättade om sin karriär och om äktenskapet och barnen – och kriser och skilsmässa. Det mesta tycks hända vid dörrar och på trösklar. Därpå blev det tennis, synnerligen spännande mixmatch.

Under fördrinken till middagen sköts kanon. Middagsbordets färger gick i blått och silver, mycket vackert! Samtalet kretsade kring att lämna barn och hur ont det gör, men också kring Philip Zandéns varierande roller som skådespelare.

Efter middag och presentutdelning blev det sång av stycke, tonsatt av Philp Zandéns morfar.

Det blir högsta betyg! 

Nästa gång är det Ewa Frölings dag. Här kan du läsa mina ord kring Claes Malmbergs dag och Lill-Babs dag.

Livet är kort.

Read Full Post »

Julgransplundring 2013: The End

Julgransplundringen går mot sitt slut. Nog hade jag behövt En Viss Kvinnas hand som rättade till saker och ting, men jag fick klara mig ändå. De kommande veckorna är det andra som behöver Sin Mammas Hand.

Köksgardinen blev lite vikt, men jag lovar, Anna, jag klarade av att rätta till det själv!

Jag har gått ett varv med dammsugaren. Haltat. Jävla häl! Genomsvettig blev jag, men nu är det gjort för den här gången. Fattar inte varifrån allt grus kommer, varken Anna eller jag leker i nån sandlåda. Dammsög mattan utanför ytterdörren också. Just då kom Lucille ut och tyckte att jag skulle fortsätta in i hennes lägenhet. Men jag avstod. Fyra rum, ett kök och två våtutrymmen till? Nej tack!

Alla tomtejävlar tomtar och krubban med de sex vise männen ligger nu och sover i en av mina två jullådor. Locket är på och lådan utburen och upplyft på hyllan i förrådet. Det var inte lätt. Det gjorde lite ont, men det gick.

En låda med tomtejävlar tomtar och en låda med julgranssaker. Men den med julgranssaker har fått stå kvar på hyllan i över ett år.

Av nån anledning hade jag fler stakar och stjärnor som skulle upp på hyllan bredvid jullådorna. Skiten vippade och hade sig, men till sist lyckades jag. Det gjorde också lite ont och det skulle inte förvåna mig om jag får bråck i operationsärret. Men vad gör man när man bara har två, normallånga armar och inte sex aparmar? Jo, man gör det ändå. Lyfter upp grejorna.

Stakar och stjärnor är tillbaka i förrådet.

Skulle just in i badrummet när mamma ringde. Vi pratade inte så länge idag, tack och lov. Jag blir så telefontrött, ju! Hon höll också på med sina adventsljusstakar. Hade bara en lampa kvar att ta fram och den hade Nån ställt högst uppe i ett skåp. Gissningsvis klättrar mamma trots att jag protesterade. Men vad gör man när man är ensam? Jo, man gör det ändå, som sagt. Fast lyfter ner grejorna i mammas fall.

Det blev en tur till apoteket och Tokerian. Medicinerna ar på väg att ta slut liksom kaffet och knäckebrödet och mjölken. Och sen behövde jag ju köpa godis till min gottpåse – för en sån ska man ju få när man är på/har julgransplundring, eller hur?! Problemet var bara att jag inte var/är sugen på nåt. Men om jag inte hade köpt nåt kan jag garantera dig att jag hade blivit det…  Så jag tog i. Rejält.

Nåt jag vill snaska på?

På vägen hem mötte jag Hon Som Alltid Handlar och vi stannade till lite, hejade och konstaterade… att man alltid måste handla… Innan dess träffade jag en person från mitt förrförra arbetsliv. Jag sätter en ära i att glo rakt in i ögonen på såna människor och säga ett högt och tydligt

Hej!

Här ska inte kommas undan, inte!!!

Till middag i afton har jag tagit fram några stekta, tunna kycklingskivor ur frysen. Tänkte mig lite potatisklyftor och hot béasås till detta samt ett glas vin. Ska tappa upp lite vin i en karaff – jag har ju fortfarande kvar i damejeannen i badrummet.

I kväll blir det TV. Först Stjärnorna på Slottet där det i kväll visas Philip Zandéns dag. Därpå filmen Cornelis, om herr Vreeswijk, förstås.

När vi ändå är inne på kultur… Jag förfasade mig på förmiddagen över att redigerarna på lokalblaskan inte kan stava. I dagens tidning var det ordet

tunt

som redigerarna misslyckades stava rätt.

Redigerarna på lokalblaskan kan uppenbarligen inte stava till ordet tunt.

Men det är nog inte det värsta. Helt nyligen presenterades ytterligare en lista över litteratur som kommer ut i vår (den andra hittills). Fast i stället för att nämna min Nästan-brors, etablerad och känd författare och forskare såväl i Sverige som utomlands, kommande bok har man valt att lyfta fram till exempel flera kokböcker skrivna av lokala författare. Det säger en hel del om Nivån på Kulturen (där framför allt somliga totaldissar filmer av kvinnlig storsäljande deckarförfattare men skrattar sig fördärvade åt manliga komiker som drar samma skämt för hundrade gången). Ytterligare ett skäl att inte fortsätta prenumerera. (Jag har kollat upp och prenumerationen går ut i början av mars, först.)

Avslutningsvis, på julgransplundringar ska man väl inte vara sur som ovan. Det ska dansas, skrattas, lekas och glammas – förutom ätas godis, dårå. Så här kommer nu en liten lek som inbegriper dig som har orkat läsa hela det här inlägget – en bildgåta!

Kort och gott: vad föreställer bilden???

Och detta är???

Ha en bra lördagskväll, vad du nu än gör.

Livet är kort.

Read Full Post »

Julgransplundringen 2013: Svaren på alla frågor

En kul grej, snodd från Jontas! För när man har julgransplundring är det inte bara gottpåsar som gäller, det är lekar också!

Idag har jag julgransplundring hemma och tänkte att mina julskivor skulle få ge svaren på alla frågor…

1. Put your music player on shuffle.

2. Press forward for each question.

3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn’t make sense.

NO CHEATING!

Will it be ok?

Blue Christmas (The Platters)

Ja, kanske är jag lite… ”blue” idag…

How are you feeling today?

Adeste fideles

Trogen!

How do your friends see you?

Happy Xmas (war is over) (John Lennon & Yoko Ono)

Nja, jag fortsätter nog vara en stridis i mina vänners ögon.

Will you get married?

Have yourself a merry little Christmas (Pretenders)

Vad menar jag med det?

What is your best friend’s theme song?

Silent night, holy night (Mahalia Jackson)

Jag vet inte ens vem som är min bästa vän…

What is the story of your life?

Nu tändas tusen juleljus (Carola Häggkvist)

Nånting måste ha blivit fel här…

What was high school like?

Oh Tannenbaum (Nat King Cole)

Jaa, lite taggigt var det…

How can you get ahead in life?

Jingle Belles (Rosemary Clooney)

Släde! 😛

What is the best thing about your friends?

Feliz Navidad (José Feliciano)

De är lyckliga, uppenbarligen!

What is tonight going to be like?

Det är en ros utsprungen

Min ros är hemma hos sig, men min polkaamaryllis är utslagen!

What is in store for the remainder of this week?

Here comes Santa Claus (Bing Crosby & The Andresws Sisters)

Nja, fast han kommer inte förrän i december. Möjligen att Systrarna kommer tidigare…

What song describes you?

Stilla natt

Stilla? Jag???

To describe your grandparents?

Rudolph the red nosed reindeer (Gene Autry)

He he he, en av dem var nykter alkoholist, den andre hade leverproblem…

How is your life going?

Ett barn är fött

Fast inte här. Här blir inga barn gjorda!

What song will they play at your funural?

It may be winter outside (Barry White and Love Unlimited)

Inne i kistan är det varmt! Och inne i ugnen blir det ännu varmare!

How does the world see you?

Winter Wonderland (Dean Martin)

Möjligen kall som vinter, men definitivt inget Underland!

Will you have a happy life?

Merry Christmas (Bing Crosby & The Andrews Sisters)

Glad på julen, kanske!

What do your friends really think of you?

Nu står jul vid snöig port

Vet inte om jag uppfattas som jul… Men jag kanske blockerar nåns dörr.

Do people secretley lust after you?

Have yourself a merry little Christmas (Frank Sinatra)

Äh, de vill bara ha julklappar av mig!

How can I make myself happy?

Frosty the Snowman (Gene Autry)

Göra en snögubbe, kanske.

What should you do with your life?

White Christmas (Bing Crosby)

En vit jul? Och sen då?

Will you ever have children?

Last Christmas (Wham)

Förra julen? Nej, inte då heller och inte nästa!

Livet är kort. 

Read Full Post »

Jag ska göra dig så lycklig

Orden i rubriken är en av hemmafruarnas till den blivande maken när han friar. Jag ska göra dig så lycklig är också titeln på Anne B. Ragdes bok som jag just har läst ut. En fin julklapp av vännen Gunilla. TACK! 

En bok av en av mina norska favoritförfattare!

Året är 1965. Och man kan säga att folket i trappuppgången i bokens flerfamiljshus i Trondheim är en spegling av tiden. Här finns tron på framtiden och dess tekniska underverk. Att allt ska bli bättre. Men också de klassiska bekymren för hem och familj. Alla fruarna, hemmafruar, förstås, verkar mer eller mindre städmaniska, medan alla männen, utom en, bär hatt och jobbar utanför hemmet. Det finns lite fattiganda kvar, men de flesta tror på en blomstrande tid framöver. Och så florerar skvallret – precis som det gör idag bland grannar.

Anne B. Ragde är en av mina norska favoritförfattare. Jag älskar hennes sätt att skriva, hennes skildring av personerna gör att åtminstone jag får tydliga föreställningar om dem. Just den här boken påminner lite om Monika Fagerholms Underbarar kvinnor vid vatten eftersom båda böckerna ju skildrar 1960-talet.

Riktigt upp till Berlinerpopplar-trilogins nivå når emellertid inte Anne B. Ragde den här gången heller. Men det blir ett högt betyg!

Livet är kort.

Read Full Post »

Lakeview Terrace

Fredagskväll och jag orkar vara uppe! Nåja, min arbetsvecka har ju inte varit alltför lång – en dag. Och så var det en film på SvT1 som lockade mitt intresse, Lakeview Terrace (2008).

En omvänd rasism.

Ett ungt par, han vit, hon svart, flyttar till ett nytt hus. Deras granne, som är polis, beter sig underligt mot dem. Först är det inget det unga paret riktigt kan ta på. Men ganska snart anar de att grannen inte gillar blandäktenskap. Han är självutnämnd vakt i området. På jobbet är han både fruktad och aktad. Till sist går han över gränsen och blir suspenderad.

Det här är en film om omvänd rasism, kan man säga. Den svarte polismannen trakasserar paret där han är vit och hon är svart. Mot slutet av filmen får man förklaringen till varför hans antipati är så stor.

Samuel L Jackson gör en lysande tolkning av den rasistiske polismannen Abel Turner. Abel Turner är verkligen obehaglig.

Lite seg är filmen bitvis, men den får ändå högt Toffelbetyg!

Livet är kort.

Read Full Post »