Varning för läskig bild på ärr i slutet av inlägget!!!
Jag undrar om det är nån som orkar läsa mina tråkiga inlägg om hur jädra trött jag är. Skit samma, jag skriver inte för andra, jag skriver för mig. Och JA! JAG ÄR JÄDRIGT TRÖTT IDAG IGEN!
Vad har jag gjort då? Tja inte mycket. Vi tog sovmorgon eftersom Fästmön inte började jobba förrän klockan 13. Jag kokade var sitt ägg åt oss. Skrev ett inlägg om en bra film vi såg igår samt förberedde och tidsinställde ett inlägg till i morgon. Försökte också besvara ett mejl från en sjukskriven kollega som har det väldigt, väldigt tufft. Ibland kan jag bli så trött på folk som gnäller i onödan – eller som bara är… lite trötta… 😳
Jag fick ett telefonsamtal, men jag har för dålig ork och kände mig för stressad för att prata. Se där, nu gnäller jag igen! 😳 Faktum är att jag inte orkar prata i telefon längre. Det räcker med alla samtal med mamma, sen är jag telefonslut. Så för tillfället är telefonin reserverad för familjen. Och Försäkringskassan. För gissningsvis ringer de och kan inte läsa vad jag skrev på den där jädra blanketten.
Anna var söt och halkade till soprummet med två soppåsar medan jag körde ut bilen ur garaget. När vi kom fram till hennes jobb hade två bilar – en personbil och en lastbil parkerat så idiotiskt att jag fick stanna flera mil från entrén. Hoppas Annas lårbenshalsar höll!
På vägen hem svängde en buss från Grönlunds ut från vänster från en parkering framför mig. OK, jag vet att det är övningskörning, men måste man inte ha B-körkort innan man tar bussförarkort??? Det är andra gången nån från Grönlunds nästan orsakar en krock med mig inblandad. Förra gången var det i en rondell. Jag bara undrar om det verkligen pågår nån lektion i bussarna eller om instruktören sitter och sover. Grönlunds är den sista bilskola jag skulle skicka min dotter eller son till – om jag hade nån.
Jag skulle svänga in till Tokerian och handla. Vid det laget var jag inte bara skärrad utan också drabbad av den där jädra tröttheten igen. Den kommer som ett slag i huvudet! Men jag är ju som bekant envis och stapplade in. Nån hade glömt sina nycklar i en varuvagn. Reagerade nån annan utom jag? Nej. Jag stapplade fram till två unga, till synes friska tjejer som stod och prackade på folk nånting utanför Tokeria-kiosken och berättade om de kvarglömda nycklarna. De tyckte att jag skulle gå till kiosken och ställa mig i kö.
Nej, jag jobbar inte här men det gör ni!
sa jag då och stapplade in för att handla, ilsknare än nånsin. Jag fattar inte vad det är med folk?!
Detta släpade jag in från garaget. Ja jag vet, inte mycket mat och dessutom en pocketbok.
Nu laddar jag för att ringa mamma, för gissningsvis är hon sur på mig eftersom jag fick klippa av telefonpratet igår kväll. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. Jag kan ju inte mer än säga att jag är trött och inte orkar prata mer, men varför hör hon inte vad jag säger utan fortsätter?
Måste försöka orka städa av i badrummet och duschrummet/toan också i eftermiddag. Resten av städningen lämnar jag till helgen när jag ska plocka ner alla stjärnor, stakar och julsaker. I morgon ska jag ju in till stan angående presskortet och en sån tur kan mycket troligt vara det enda jag orkar göra då.
Anna jobbar till klockan 20 i kväll. Därför spelar jag in sista delen av ABBA-dokumentären, Absolute image, på SvT1 och så tittar vi på den efteråt i stället. I morgon börjar förresten en ny säsong av Antikrundan. Härligt!
I kväll blir det andra halvan av gårdagens pizza till middag. Anna fick med sig sin till jobbet, för vi äter ju inte ihop i kväll.
Och så slutligen, så här ser mitt ärr ut just nu. Eller igår. Jag tog bilden igår kväll.
Det har läkt lite bättre i toppen än i botten.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Slappa affärsanställda tycker jag. Sån var inte jag när jag jobbade på livsmedelsbutik, och därmed basta!
Va fint ärret ser ut nu, det har ju läkt jättebra!
Jodå, jag läser det du skriver för jag vill ju försäkra mig att du blir bättre och bättre.
Jobbigt att känna att din mamma inte hör vad du säger? Jag har en sån vän som jag pratar med som liksom skiter i när man på ett fint sätt säger att man får höras någon annan gång för att det inte passar. Kanske är din mamma som hon, för hon jag känner är en sån som behöver oändligt mycket bekräftelse för att må bra, och ibland orkar jag ge henne det, och ibland inte, och då blir hon sur.
Fortsätt att krya på dig!
Mycket slappa! Jag tänker på den stackaren som säkert var förtvivlad över nycklarna – det såg ut att vara cykelnyckel, bilnyckel, portnyckel med mera…
Oj, att du orkar läsa mina trista inlägg! 😛 Men jo tack, jag mår ju bättre, men jag är bara så himla trött. Och det känns lite oroande med tanke på att jag ska börja jobba igen på fredag.
Mamma är ensam och det är säkert därför hon pratar. Men det spelar ingen roll, det är jobbigt att säga hej då i en kvart varenda gång man telefonerar, särskilt om man är TRÖTT!
Ska göra mitt bästa med påkryandet, tack!
Med lekmannaögon ser ditt ärr väldigt fint ut. Tröttheten tror jag sitter i mycket längre än tills såret är läkt, och jag tror att det kan gå i vågor. Så var det för f d maken, pigg ena dagen för att vara väldigt trött nästa dag. Nu jämför jag inte dig med honom, inte på något sätt, försöker bara hitta en förklaring till tröttheten. Kan det också vara en psykiskt spänning som släppt och uttrycker sig genom trötthet? I mitt sorgtillstånd har jag fått den största finne (vid min ålder) jag någonsin haft precis under ena näsborren. Jag tror det beror på stress. Du har väl hört uttrycket, hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete! Apropå städande av bad- och toalettrum. De kanske klarar sig en dag till! Gör något du mår gott av istället! Det finns många måsten som inte alls är måsten. Passa på att lata dig sista sjukskrivna dagen.
Ja, ärret är fint säger även expertisen, finast upptill, lite mindre fint nertill. Och visst kan tröttheten bero på flera saker. Men eftersom jag har haft dåliga blodvärden blir jag liiite fundersam om det är nåt sånt skit igen. I såna fall kanske det är nån mer alien som gömmer sig nånstans. Fast nu hoppas jag att jag har fel.
Jag ser inte städning som nåt måste, jag vill inte ha det skitigt omkring mig. Badrummet och duschrummet/toan är nu glänsande. Resten av lägenheten tar jag i helgen. I morgon har jag ju lite annat för mig – ett stadsbesök. Det känns rätt jobbigt, ärligt talat…
Klart jag läser dina inlägg, måste ju hålla koll på att du kryar på dig ordentligt! Ärret ser prima ut tycker jag, fast jag är långt ifrån någon expert förstås.
Gamla föräldrar kan vara rätt jobbiga ibland, man orkar inte alltid med – hur gärna man än vill.
Synnerligen slappa brudar i affären, har de ingen hyfs alls? De har nog missat att de har ett serviceyrke..
Hoppas du får lite ”magiska krafter” tills på fredag så du orkar jobba!
Jamen jag känner mig så gnällig och jag skriver bara om tråkiga saker. 😦
Ja, jag tycker att ärret ser bra ut.
Föräldrar är för det mesta snälla och bra, men ibland vill de liksom inte lyssna på en.
Tack snälla, jag ta power naps av och till just nu… 😡
Först så vill jag be om ursäkt för att jag störde dig igår.
Det är inte konstigt att du är trött eftersom du varit så dålig länge och att det tar kraft att läka kroppen .
Hur kul som helst att Antikrundan börjar igen !
Kram
Du behöver inte be om ursäkt, du kunde ju inte veta att jag var stressad och trött. Jag blev glad att du ringde, men jag har dåligt med ork. Det blir bättre, men som du säger tar det tid.
Jepp, i kväll är det dags!
Kram!
Gnäll på du!
Kram!
Att gnälla är inte särskilt konstruktivt, men när jag väl har gnällt av mig känns det lite bättre!
Kram!