Finska deckare hör inte till vanligheterna på svensk TV. Men i kväll visades i alla fall en finlandssvensk dito. Miljön: Åbo. Titeln: Inget ljus i tunneln. Fästmön och jag släppte Wordfeud- och Quizkampenmatcherna för ett ögonblick för att titta på denna första del av två.
Inget ljus i tunneln, bara ett lik. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)
En ung flicka hittas mördad i en tunnel i Åbo. Hon är strypt med ett hundkoppel och det finns spår av våldtäkt. Flickan bodde ihop med sin äldre syster, på hemlig adress. Skälet är inte svårt att förstå när vi tittare får se föräldrarna. Polisen Vera Gröhn och hennes kollegor hittar flera misstänkta. Men vem är egentligen den skyldige?
Det här är spännande och det handlar om brott som alltid sker – mord, våldtäkt, våld i hemmet etc. Jag tycker att den här serien, i två delar, baserad på Marianne Peltomaas första kriminalroman om Vera Gröhn, är riktigt bra. Synd bara att den inte är textad, för när framför allt ungdomarna pratar är det väldigt svårt för rikssvenska öron att höra vad som sägs.
Högt betyg, men grötig finlandssvenska utan text drar det en toffla.
Livet är kort.
Skulle också sätta 4 av 5 fast störst inte så mycket av skådespelarnas uttal. Handlingen är bra, takten är lagom, spänningen byggs upp enligt konstens alla regler. Mitt minus blir för att dialogen ibland är väl krystad och stapplig, och inte flyter på med samma finess som i de flesta brittiska serierna i samma genre. Ser fram emot del 2! På play är den textad fyi:-)!
Det var främst sonen till polisen och den unga tjejen som var städkollega till mordoffret som jag hade svårt att höra vad de sa. I övrigt inga problem, flera personer i min familj talade finlandssvenska.
störst=störs…
Fattade! 😛