Att Olof Palme var en stor liten man begrep jag för ett tag sen när jag plöjde Henrik Berggrens biografi över honom. För när Olof Palme hade sin storhetstid i Sverige var jag fortfarande rätt mycket ett barn. Det var därför med stor nyfikenhet jag bänkade mig idag på förmiddagen för att se första delen av dokumentärfilmen om Olof Palme, en film av Kristina Lindström och Maud Nycander. (Vad jag förstår är TV-versionen inte bara tredelad, den innehåller mer än filmen.)
Olof Palme. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)
I den här första delen får vi kort se glimtar från Olof Palmes barndom och studietid i USA. Han kommer liksom av en händelse in i politiken när Tage Erlander anställer honom. Och många frågar sig om denne Palme, uppvuxen i högreståndsfamilj på Östermalm, verkligen är socialdemokrat. Vi tittare får se bilder och filmer från såväl yrkesliv som familjeliv. Dessa är blandade med kommentarer från vänner, kollegor, fru Lisbet och sönerna.
Nej, min tid som socialdemokrat var kort. Icke desto mindre är jag fascinerad av Olof Palme och jag slås över hans lysande intellekt, bland flera förmågor.
Jag tycker att den här filmen är ett mästerverk, med dess blandning av historia och nutid. Del ett får högsta betyg!
Livet är kort. Olof Palmes liv blev alltför kort.
Jag skall se den där på play sedan, så mycket att hinna med så jag hade inte ro att se i går !!
Den är mycket sevärd! Jag spelade in för jag kollade på film igår.
Kan bara hålla med! När han var på Kårhuset och mötte ungdomarna var ju så tufft och vilka kloka ord han sa. God fortsättning!
En väldigt fascinerande man och politiker! Så otroligt begåvad!
God fortsättning Tofflan!
Håller med om att Palmefilmen är väldigt bra.
Kram från Lisa
Palmefilmen är väldigt bra.
Kram