Idag lunchade jag med Lisbeth, hon som egentligen heter nånting heeelt annat. Nån mer klarsynt person känner jag inte till! Jag får riktig Lisbeth-abstinens när jag inte träffar henne på länge! Naturligtvis avhandlar vi vad som har hänt sist, men det blir också en del prat om gångna tider. Idag fick jag till exempel höra historien om hur Lisbeth och hennes man blev stalkade av en motorcykelförsäljare…
Och så omdömet om en gemensam bekant:
Det är ju nånting som fattas där
underförstått empati, kanske, om en person som gärna grottar ner sig i detaljer i stället för att fokusera på helheten.
Eller kommentaren om den ökända Råttan:
Råttan talar i klyschor, h*n kan bara inte tala på normalt sätt.
Bäst av allt var nog minen när jag fick senaste nytt om PUS* (inte pus, för pus betyder var, typ innehållet i en finne). Den går inte att beskriva – ens med 38 pennor…
Själva är vi förstås ofelbara – NOT! Både Lisbeth och jag har blivit frispråkiga i olika sammanhang. För Lisbeths del är det nog jättebra, för min del är läget ett annat och jag borde lära mig att hålla tand för tunga. Fel gör jag varje dag. Fet är jag varje dag. Och ful. Och elak. Och knäpp. Dessutom haltar jag.
Men jag lyssnar på Lisbeth, den klarsynta, det gör jag…
*PUS = Personen Utan Självinsikt
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Du är inte fet, ful eller elak! Däremot lite knäpp, men det är menat som en komplimang.
Skönt att han nån man kan prata så där med i alla fall, ”Lisbeth” är fantastisk!
Lisbeth rules!