Ja nu handlar inte det här inlägget om att slåss. Ett sånt inlägg skulle jag ALDRIG skriva. Det handlar om SvT1:s program Kan du slå en pensionär? som jag har slöglott på ett par gånger, nu senast i kväll klockan 20 – 21.
Superpensionärerna som ska få fart på soffpotatisarna. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)
I kvällens avsnitt handlade det om ett par som pratar lika härligt som vännen Gunilla, men som är betydligt trindare än hon. Jag hade inte alls tänkt titta utan hade slagit mig ner i bäste fåtöljen med min bok på gång. Och en påse chips (inte en hel, men kanske en tredjedel kvar) och en choklad.
Chipsen åkte ner i mitt gap av bara farten. Men det kändes… inte bra. Tittarna, varav jag var en, dårå, fick se bilder på paret nu och om 40 år. Då var kvinnan änka och såg ut som… ett monster, mer eller mindre. Enorm och hårlös, typ.
Pensionärerna som skulle sparka igång kvällens par var Sydney och Gudrun, 75 respektive 76 år gamla. Sydney var med även i första delen av serien som består av totalt sex avsnitt. Han är en riktigt härlig karaktär, farbror Sydney!
Nå, inte får det här programmet mig precis att vilja rusa ut och jogga – jag har ju min hälsporre att gnälla på. Men jag tycker att det är ganska underhållande och man får sig verkligen en tankeställare. Så… chokladen åkte in i skåpet igen, i alla fall…
Jag ger det ett rätt högt Toffelbetyg eftersom det, som sagt, är både underhållande och tänkvärt!
Livet är kort. Och det blir nog inte längre av chips och choklad…
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Haha 🙂 direkt programmet började sa ja, ”nu är det nån från trakten” 🙂 … och jag såg ganska snart att det var Borlänge, men, dom pratar liite grövre än vi i Avesta 🙂
Jag gillar programmet, mycket för deras förnuftiga sätt att få dom att träna, i SIN takt, oftast i sådana här program är det en tävling om att gå ner fortast osv. men här vill dom få dom att anamma en livsstil som dom kan hålla, mycket bra !!
Ja dialekten är riktigt bred i Bööööööläääängääää… 😛 När jag pluggade hade jag en kursare som var därifrån och hon pratade bredare än ni i Avesta, det är sant. När hon skojade! Vi skrattade gott! Min dialekt, östgötskan, skiner mycket igenom när jag är upprörd eller engagerad. Inte världens vackraste dialekt, precis…
Ja, jag tycker också att programmet är vettigt! För det handlar om att byta livsstil, inte att gå ner i vikt fortast av alla.
Åh, Sidney the hardworking dj ! En helt fantastisk människa , jag minns för många år sedan då jag kom till hans Disco big brother för första gången och han såg att jag och min kompis var nya så han såg genast till att vi fick sitta vid trevliga stammisar.
Så fort jag blir frisk så ska jag komma igång med träningen igen.Äter bra gör jag redan 🙂
Kram
Han ger ett mycket sympatiskt – och roligt! – intryck!
Jag kan ju inte ens promenera pga av hälfan… 😦
Kram!
Haha, jag och min sambo satt också och åt massa onyttigt när vi såg programmet. Vi vräkte i oss två påsar godis. Och sedan var vi tvungna att döva vårt dåliga samvete genom att säga att det ju inte är bra att träna för mycket heller :). Fast det tror jag faktiskt. Den där damen som sprang maraton kanske inte blir så gammal heller för springer man av något slags tvång, ungefär som att man svälter sig själv eller har ett matmissbruk, så är det nog inte hälsosamt. Lagom är nog bra för det mesta.
Jag håller med: lagom är bäst! (Och godis är gott!) 😛
Första avsnittet såg jag tillsammans med en chipspåse.
Det andra avsnittet (det som du skriver om här) såg jag stående i min cross-trainer hela timmen.
Antar att det första programmet hade lite effekt på mig ändå.
Men ja. Jag tycker också det är ett rätt okej program. Det går inte ut på att TÄVLA i viktminskning. Det känns som att ribban är lagt på en mer lagom nivå.
Jag menar: Hur nyttigt är det att göra allt för att gå ned i vikt så snabbt som möjligt? 🙂
He he, jaa, tänk att chipspåsen var framme för oss båda… Jag fick mig också en tankeställare. Och det jag gillar är att programmet visar ett sunt och bra sätt att komma i form, det handlar inte bara om att gå ner i vikt utan också att må bättre genom andra saker. Inte ett dugg bra är det att gå ner så fort som möjligt i vikt, det bästa är ju att gå ner och sen HÅLLA vikten på en bra nivå.