Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 27 oktober, 2012

För ett tag sen fick jag ju nya fönster i hela mitt hem. Fick och fick, är väl inte helt sant. Dalkarlarna kom och sågade ut de gamla fönstren och satte in nya. Det väntar en höjning av månadsavgiften på min bostadsrätt efter årsskiftet. Men jag tycker att det helt klart var värt att byta ut fönstren och höjningen har jag beräknat till överkomlig. (Betänk emellertid min dyskalyli…)

Hela fönsterarbetet gick väldigt snabbt från hantverkarnas sida. Men det återstår tyvärr saker att göra. Jag upptäckte att en av persiennerna inte går att dra upp, för då fastnar den halvvägs, till exempel. Det var inte det lättaste att hitta nåt telefonnummer att ringa och anmäla detta, men till sist lyckades jag. Då ville Dalkarlen att jag skulle försöka

haffa nån av killarna på gården

dan därpå och felanmäla. Men jag såg dem ju knappt eftersom de var inne i husen och jobbade om dagarna och jag var på mitt jobb. Till sist gick det i alla fall att felanmäla per telefon – såsom det stod i informationspappren jag hade fått.

Det som däremot inte stod i papperen var hur man manövrerar persiennerna. Jag saknar nämligen inte bara matteförmåga, jag är inte heller utbildad ingenjör. Det står bara hur man gör rent dem – och ärligt talat, hur ofta rengör du dina persienner? Harkel… Snörena är JÄTTELÅNGA och jag tycker att det är svårt att fälla och vinkla persiennerna på rätt sätt. Om jag vinklar åt ett håll syns det jättebra ut när vi jagar varandra nakna här inne om kvällarna. Vinklar jag åt det andra hållet, är det stora glipor mellan persiennerna. Och det ena sättet släpper in ljus, medan det andra stänger ute. SÅNT hade jag önskat få information om!

Sen fattar jag inte heller låsanordningarna på fönstren. (Som sagt, jag har ingen ingenjörsutbildning.) Jag tycker att fönstren aldrig är låsta – mer än när jag ska stänga dem. måste jag använda båda händerna. Det stod nånting om att de ska vara

barnsäkra.

Skiter jag totalt i, men de verkar vara lite Toffelsäkra dessutom och det skiter jag inte i. För om man bara kan öppna fönstren med en hand är det väl inget svårt för en unge att göra det?

Men nu ska jag inte klaga, jag är mest nöjd med mina nya fönster. Och det bästa med dem är att de går att vipp-öppna. Det betyder att jag slipper flytta på alla krukväxter när jag ska vädra.

De två mindre fönstren är vippöppnade idag eftersom solen ligger på och värmer upp. Men alla mina krukväxter kan stå kvar ändå!


En annan sak
som jag har noterat är att de nya fönstren är betydligt tätare än de gamla. Det innebär att de inte släpper ut värme lika mycket och naturligtvis, att de inte släpper in varken kyla eller värme (på sommaren) heller! Äntligen är det dräglig temperatur inne i lägenheten! Kallast är det i gästrummet, 19,9 grader idag. Det är överkomligt, tycker jag, som alldeles strax ska ställa mig och stryka där.


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Jag fick ett mejl från en orolig läsare vän som undrade om jag mådde sämre eller om nåt hade hänt eftersom jag inte bloggade så mycket igår. Men här är jag! Tro inte att sjukdomar, med varken liten eller stor bokstav i början, eller människor som vill tysta mig lyckas. Du som har följt mig genom åren vet att jag är som en sån där trind leksaksgubbe med rund botten – varje gång jag knockas till golvet av en flottig barnahand/svettig vuxenhand reser jag mig igen.

För övrigt tackar jag för omtanken! Det är fint när människor bryr sig på ett ärligt sätt och inte bara när de får lite tid eller lust över. Igår behövde jag emellertid leva lite mer i det verkliga livet. Bloggen är en del av mitt liv, men den är ju långt ifrån allt.

Det luktade fortfarande pizza i bilen i morse när jag skjutsade Fästmön till jobbet. Plockade nämligen upp henne i farten på väg hem från jobbet igår och sen köpte vi var sin läcker pizza med oss hem. Vi behövde hänga lite med bara varandra igår, för det blir inte så mycket tid för oss de kommande dagarna. Anna jobbar 7 – 16 både idag och i morgon och nästa vecka ska hon vara med sitt yngsta barn. Anna är nämligen mamma också, även när de är höstlov kulturlov för skolbarnet. Det ser ut att bli kalla, men fina dagar framöver, så jag hoppas att de hittar på nåt kul. Jag vet att jag får lunchgäster på jobbet på onsdag och det ska bli kul!

I morse tjugo i sju var det ganska mörkt. Inte många människor rörde sig ute, jag tror jag såg kanske totalt fyra bilar och en buss som var ute och åkte.

Så här svart var himlen, med en och annan stjärna, i morse.


När jag kom hem igen,
en fem i sju, hade det redan börjat ljusna. Jag mötte Galna K som kom bärande på prylar till containern – Galna K var hur pigg som helst denna tidiga lördagsmorgon och berättade att h*n renoverar kök… Jisses vilken energi…

Det ljusnar. Notera det konstiga molnet!


Idag står det dammning
och dammsugning på mitt schema. Det är nämligen skitigt här hemma. Jag har ingen lust alls, men tyvärr hindrar hälen mig från nån längre utevistelse idag. Dessutom satte mina aliens igång att bråka i morse, vilket gör att jag måste hålla mig inne av olika skäl.

Mamma ska få ett samtal, kroppen min och håret ska tvagas och jag ska laga till en av mina få paradrätter – pippi i lerig tuppgryta! Blev både sugen och inspirerad förr helgen när vännen Rippe berättade att det var en sån hon hade i ugnen. Det visade sig emellertid inte vara helt lätt att få tag i fryst, odelad kyckling. Jag hittade denna gigantiska tyska sak som jag ska tillaga tillsammans med lök och kantareller, vitlök och rödvin, i lergrytan.

Tysk kyckling.


Dagens pippi
måste vara en riktig Brünhilde, för den väger 1,6 kilo och lite till. Undras om den kommer med matlagningsöl också, det är ju trots allt oktober(fest)..?

Jag hoppas att det i vart fall inte kommer några barn och plingar på för att skrämmas och tigga sötsaker. Mitt godis vill jag ha för mig själv, tack så mycket! Förresten har jag inte inhandlat nåt lördagsgodis än, det brukar vi göra på vägen hem från Annas jobb.

Nej, nu ska jag sätta lite rotation här och inleda med att bädda. Vill bara slutligen påminna dig om att det blir vintertid igen i natt, det vill säga vi flyttar tillbaka klockan en timma. Kan ju vara skönt att veta att vi får sova en timma längre i morgon bitti, vi som ska upp mitt i natten…

Glöm inte att flytta tillbaka dina klockvisare en timma i natt!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

När jag kliver upp så här tidigt en ledig dag brukar jag ha svårt att somna om. Då tar jag med mig lokalblaskan i bädden och lägger mig och bläddrar. Nu ska du inte tro att den agerar insomningspiller, det var inte alls det jag menade. Jag läser och har det gott i sängen, bara, utan att somna.

Men det klart att jag också blir engagerad av det jag läser. Det är inte bara stavfel som irriterar mig…

Kollison, vad är det? (Ur dagens lokalblaska.)


Eller dåliga formuleringar
och upprepningar av ord, nåt som gör det hela fantasilöst…

Två meningar efter varandra som börjar med det, för mig dessutom lite ålderdomliga, lilla ordet dock.


Eller att man slår sig för bröstet
och gratulerar sig själv för en TV-kanal vars tablå jag inte hittar i papperstidningen, vars bild är kass på mina TV-apparater och vars streamade sändningar på nätet allt som oftast är sega. För att inte tala om innehållet, som vad jag förstår är till 90 procent sport – vilket bara det gör mig TOTALT OINTRESSERAD…

Är detta ”Upplands och Uppsalas egen TV-kanal”? Finns ens Uppland som beteckning längre, heter det inte Uppsala län? Vem vill se ”fnissanfall från programledarna”? Och vilka är ”var femte” samt var ligger ”vårt område”? Jag vet ingen som tittar på 24UNT…


Men nu ska jag inte vara sån.
Det finns mycket bra i lokalblaskan också. Som till exempel Lisa Irenius artikel/krönika om att vi är så jädra tillgängligha och Sebastian Johans nyanserade och välskrivna recension av utställningen The Collector (i vilken han inte faller för det enkla greppet att totalt fokusera på könshårsdelen), för att nämna ett par texter på plussidan.

Och så finns, tack och lov, Staffan Wolters på UNT. Staffan Wolters är en lysande, grävande journalist som borde få all frihet i världen att göra det han är bäst på: gräva. Men gissningsvis är han också väldigt styrd av sin arbetsgivare. Jag tycker, med detta  i beaktande, att hans artikel om utredningen kring Sjukstugan i Backens avtal – eller inte – med den privata cancerkliniken här i stan är utmärkt. Fast att kalla utredaren utomstående är ju inte riktigt sant. Utredaren jobbar vid den paraplyorganisation inom vilken alla offentliga sjukstugor sorterar – i princip. Inte på pappret och inte organsitionsrutmässigt, men inofficiellt. Och då kan man inte benämna denne utredare utomstående.

Hur som helst, artikeln är utmärkt för den talar så tydligt om för läsaren hur korkade de är på Sjukstugan i Backen. Ett av argumenten mot ett avtal med kliniken är nämligen att

[…] Dessutom ligger UCC inte tillsammans med annan sjukvård som kan hantera akuta komplicerade kirurgiska situationer. […]

enligt artikeln. Men ett par meningar nedanför bemöter den privata klinikens ägare detta helt sjukt klart och enkelt:

[…] Det finns exempelvis samarbeten mellan sjukhus i Solna och Huddinge som kan skicka patienter till varandra om de drabbas av komplikationer. Det är två mil mellan dessa båda sjukhus medan vi har 500 meter[…]

Man kan inte låta bli att ta sig för sin panna, eller hur?.. Mer såna här artiklar, om Tofflan själv får önska. Artiklar som visar på rena dumheter inom verksamheter som du och jag betalar skatt till. Och mer Staffan Wolters, förstås!


Livet är kort. 

Read Full Post »