Torsdag och dags för veckans höjdpunkter (öl) respektive källarvandringar (häl). Det är inte svårare än så här – enligt mig, vill säga:
Öl
- Torka aldrig tårar utan handskar (det bästa jag har sett på TV på länge!)
- Stödstrumporna Starlet (de är faktiskt helt OK!)
- Ingefärskarameller håller förkylning och halsont borta från mig!
- Från bloggvän till vän
- Tre böcker om tre olika kriser (fast varför fick en av dem betala utgivningen själv?)
Häl
- Min onda häl (snart amputerar jag själv!)
- Utställning med könshår (vem vill se???)
- Två lönesamtal och inte en spänn extra i lönekuvertet (bra jobbat…)
- Att inte kunna planera nånting framåt (på grund av jobbsituation och hälsan)
- Arbetsförmedling på distans (Arbetsförmedlingen förnekar sig inte: de som jobbar där är fortfarande rädda för personliga möten)
Så fyndig du är varje torsdag med dina rubriker för hiss o diss 🙂 Jag kunde inte sova i går kväll (piss)… så jag så reprisen på sista avsnittet på ”torka inte tårar…” Tänker på hur otroligt bra skådespelare det var också, Sauk och frun, som drogs mellan sonens liv och livet utåt… det verkar ju helt horribelt att det kunde vara så där, men någonstans kommer det ifrån… jag fick torka tårar, dock utan handskar..
Ja det var många tårar som föll även hos mig när jag såg Torka aldrig…, särskilt under den tredje delen!!
Du får göra en egen lista, skönt att skriva av sig. Tips på rubrik: Pys-Mys och Piss-Miss, kanske?
Jag håller med dig i både öl och häl… Fast det där med stödstrumpor tror jag att jag hoppar, än så länge! Jag är ju fortfarande lammkött, eller hur var det nu? 🙂
Å nog fasen måste könshårsutställningen ses… För jag undrar fortfarande hur jag ska reagera på den!
Stödstrumporna ser ut som vanliga strumpor och är kanonbra om jag sitter eller står mycket en dag. Jag har ju haft två gigantiska, men ytliga, proppar i vänsterbenet. Det har inget med åldern att göra, snarare ärftligt.
The Collector är så mycket MER än den delen av utställningen, jag vill se allt utom just håren! 😦
Torka aldrig tårar…
Väldigt bra tycker jag och minns ju hur det var när jag jobbade i hemtjänsten och vi fick instruktioner om hur vi skulle göra och hur vi skulle skydda oss hos de vårdtagare som hade AIDS och som fortfarande var hemma.
Kan tala om, att det var inte roligt, nej, det var riktigt kränkande många gånger och allt detta ”mörkande” som förekom…
Blir så förbannad och ledsen då jag tänker på det!
Ha dé!/Kram
Jag blev väldigt gripen av serien… Jag började ju jobba på mitt förra jobb i mitten av 1980-talet och 90 procent av allt vi höll på med då var information om HIV och aids till vårdeprsonal och allmänheten…