Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 25 september, 2012

En tung dag går mot sitt slut. Men nu måste jag vända blicken utåt och kolla vad som har hänt i världen. För oavsett vad som sker här inne hos mig, händer det betydligt större saker där ute…

  • Många störs av grannarnas sex. Hem & Hyra har gjort en undersökning som visar att var tionde hyresgäst av tusen tillfrågade har känt sig störda av sexande grannar. Så tråkigt. Såå tråååkigt… Minns ett tillfälle när några närboende tyckte att jag störde i liknande läge och de puckona knackade. Knackade. De hade väl inget bättre för sig. Det verkar inte hända mycket där, inte, så att säga. Nej, jag skulle kanske klaga direkt hos grannarna om beteendet upprepades alltför ofta. Inte bara för att… man är avundsjuk, eller vad? Puckon! Tänk om man i stället skulle reagera på läskiga saker som misshandel och fylla…
  • Tintin blir kvar på bibblan i Kulturhuset. Alltså jag har uppenbarligen missat en riktig snackis! En konstnärlig ledare för barn och unga ville plocka bort böckerna från bibblan eftersom han ansåg att de har rasistiskt innehåll. Men det brusade i sociala medier och böckerna förblir kvar. Vad ska jag tycka om detta, då? Tja, om Tintinböckerna ska plockas bort så är det ju massor av andra böcker som ska plockas bort också, i såna fall. Nej, jag tror inte man kan tänka på det viset. Däremot skulle jag nog peka ut rasismen för ett Tintinläsande barn och säga att ”Så där säger man ju inte nu för tiden!” eller nåt liknande. Tintinböckerna är att se som en produkt av sin tid! Läs vad Fatou tycker och vad Arga Klara tycker! Och Ajour!
  • Fynd i deckarfloden. Lokalblaskans Björn G Stenberg har vadat i höstens deckarflod och hittat en hel del intressant! Bra lästips där!
  • Bredbandsbolagen med flest klagomål. Det lönar sig faktiskt att klaga om bredbandsuppkopplingen strular! De flesta bredbandsföretag finner sig i Allmänna reklamationsnämndens beslut, backar och gör upp i godo. Aftonbladet har en tio-lista med de bolag som fått flest anmälningar!
  • Skolfotot kan bli en skuldfälla. Man tror inte att det sant, men det är det! Att köpa skolfoto på sina telningar numera kostar en ren förmögenhet. Kolla prisjämförelsen! Billigt är det inte!
  • Rester av whisky blir biobränsle. Alkohol och bilkörning hör ju vanligtvis inte ihop, men  i Skottland gör det det – på ett bra sätt!  Ett destilleri har gjort en överenskommelse med ett företag och Universitetet i Edinburgh om att göra biobränsle på rester från whiskytillverkningen. Snacka om att göra två flugor på smällen!


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Det har varit en omtumlande dag. Jag gjorde ett par saker på jobbet när jag kom tillbaka, sen var det dags för lunch. Kände inte för att äta i sällskap, så jag traskade iväg och gömde mig i ett hörn. Åt fisk. Den var trist, men OK. Såsen hade en touch av pepparrot – kunde ha haft mer än bara en touch. Den kokta potatisen var kall och stenhård.

På vägen tillbaka träffade jag M. Vi pratade en stund och sen tyckte M att jag skulle åka hem och jobba hemifrån med min nya laptop. För en gångs skull lyssnade jag på chefen(…), men jag förklarade att det är totalt kaos hemma efter fönsterbytet igår och att jag möjligen kunde tänka mig att jobba med lite förberedelser inför i morgon. Det var ganska länge sen jag skrev mitt pratmanus – på svenska. I morgon är det engelska som gäller. Satt och pratade för mig själv här i köket när jag hade röjt det värsta.

Fästmön ringde när hon hade slutat sitt jobb och det var skönt att få höra hennes röst. Idag är jag riktigt Ynk*, ska du veta.

Det finns ju en hel del att göra här hemma och eftersom jag behövde skingra tankarna har jag fixat lite. Bland annat har jag satt upp gardinfästen till alla fönster nu och så har jag dammsugit igen. Det krasmar ohärligt under Tofflan ändå när hon går… Kökslampan satte jag också upp, men den gick ju sönder, dårå. Ja, inte själva lampan utan plastkåpan som ska dölja kabler etc var alldeles mör och jag stack fingrarna rakt igenom och åstadkom ett hål. En del av kåpan gick av. Men van som Tofflan är att fixa och trixa på egen hand tog hon fram sitt favorittrixmedel: klutt! Nu sitter kåpan fast mot taket och så får den dölja lite kablar trots allt. Man ser inte att den är trasig förrän man står rakt under.

Inte världsasnyggt, men hyfsat funktionellt.


Mina nya fönster är verkligen fina!
Nu väntar jag ivrigt på fönsterputsarna som jag hoppas kommer på torsdag. Innan dess får man nämligen inte ställa tillbaka saker framför fönstren eller några krukväxter. Men jag har varit lite obstinat och ställt ett par av kökets femtontal växter på brädan så att de får lite ljus.

Av mina ursprungligen två gigantiska köksfönster har det blivit tre. Fönstren går både att vippa och att öppna som vanligt. Vippfunktionen är toppen för vädring! Två växter står på brädan för att få ljus när persiennerna inte är fällda.


Bara så att du ska tro mig
när jag säger att jag faktiskt har 42 krukväxter ska du få se de flesta av dem jag har i köket.

Några av alla växter jag har i köket.


Eftersom jag har flaxat upp och ner
på stolar har jag nu djävulusiskt ont i hälen. Och det gör ont när jag går på toa också, fast inte i hälen. Så nu ska jag ta en efterlängtad dusch. Har hängt fram kläder till i morgon, men inte vet jag vad jag ska ha för ytterkläder än. Vill ju vara lite fin, samtidigt som vi har en del uteaktiviteter, så…

Senare i kväll skriver jag ett inlägg om alien under lösen. Dessa inlägg ska få ett alldeles eget lösenord eftersom jag inte vill att ”alla” ska veta ”allt”. Den som tror sig palla med att läsa om min alien kan mejla mig på adressen vid bilden av mig överst i högerspalten eller skicka ett sms.


*Ynk = Enligt Wikipedia: Hunden Ynk – en liten och pigg hund som besöker Mumindalen under vintern i Trollvinter. Hon är brun och går iklädd en röd mantel fastknuten med en säkerhetsnål. Hennes dröm är att få vara med sina stora vargsläktingar, vilket inte lyckades något vidare då de visar sig vara farliga för henne. Hon räddas dock av en skidåkande hemul som blåser i sitt horn och tar henne med sig under sin resa.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jorå, jag överlevde. Men jag var rätt ynklig hos doktorn, kan jag meddela. Doktorn var en rolig prick, förresten. Ingen så där tramsmaja utan rakt på sak. Sånt gillar jag!

Jag ska bli kallad på en biopsi snart och den görs under narkos. Vidare är jag uppsatt på väntelista för operation. Alien har växt två centimeter på två år och mäter nu mellan elva och tolv centimeter i diameter.

Elva, tolv centimeter är den.


Det blev provtagning idag,
bland annat för att kunna bestämma vilken blodgrupp jag har, och så kollades lite värden. Jag höll på att tuppa av, kände hur rummet snurrade, men jag tror inte att det syntes. Vidare blev det blodtrycksmätning och trycket var högt – jag var ju nervös. Längd och vikt var mindre smickrande, så det tänker jag inte alls skriva om här. Just nu blöder jag lite här och var. Trots det ska jag försöka ta mod till mig och slita bort plåsterlapparna för jag är allergisk mot klistret.

Det har trillat några tårar, men jag har snälla arbetskamrater som bryr sig och som är snälla emot mig nu när jag är tillbaka på jobbet. Och jag har fått flera sms av Fästmön och kära vänner – ingen nämnd, ingen glömd. Mammakusinen B hade skrivit ett gulligt mejl som jag nyss läste – jag behövde en stund för att samla mig när jag kom tillbaka till jobbet och då passade det fint att läsa mejl och att skriva av sig i bloggen. (På arbetstid. Jag erkänner! ) Att känna att så många bryr sig och att alla är så snälla gör att jag orkar vara här alls idag. Tack alla, för er omtänksamhet! Jag sparar den i hjärtat.

Kanske blir det så att jag skriver om min alien under lösen, framöver. Det finns ju ett antal oönskade besökare på den här bloggen och jag vill inte att de ska kunna läsa allt mitt personliga och privata. Jag orolig och jag mår inte bra och jag har egentligen inte fått några svar idag. Benignt eller malignt är ju frågan på tapeten.


Livet är kort.

Read Full Post »

I skrivande stund är jag ett nervvrak. Kanske är jag inne hos doktorn när du läser det här. Riktigt orolig har jag inte varit på ett tag, inte förrän idag.

När jag skulle åka till jobbet möttes jag först av en liten fågel som hade lyckats flyga in i trappuppgången, antagligen under fönsterbytet igår. Och nu kom den inte ut! Så när Dalkarlarna, varav flera pratar värmländska, inte bara en, kom bad jag dem vara försiktiga och inte göra fågeln illa. En ung man lovade att släppa ut den. Det var en sparv. Undrar hur mycket den väger? Kanske 21 gram som en själ. Hur jag vet att en själ väger så mycket? Därför att det sägs att en kropp blir 21 gram lättare när man dör. Ska jag se fågeln som ett tecken?

Sparven kanske var en själ eller en vit ängel..? Till skillnad från den jag är.


Vid garaget mötte jag
en person från ett annat liv som önskade mig lycka till. Märkligt, för några år sen skulle vi möjligen hälsa, inget mer. Jag vill tro på försoning även om det är svårt och även om jag ganska ofta är långsint. (Nej, jag är ingen bra människa och det har jag inte påstått heller.)

Nu ska jag gå och leta efter en utskrift. Min sjukresechaufför anlände just. Jag är nervös. Ett vrak. Men jag har i alla fall fått fina fönster.


Livet är kort.

 

Read Full Post »