Dagens lögn: Man kan visst!

Jag är så jääädra trött på en viss radioreklam som jag brukar höra i bilen ett antal gånger till och från jobbet. Först en trudelutt med nån som sjunger halvfalskt och sen en unge som säger:

Man kan inte äta utan Ejiks såsej!

Dumma unge, det kan man visst! Om man måste ha sås till maten kan man köpa Lohmanders, Knorrs, Blå Bands… Men det går att äta utan sås också. Grow up och lär dig!

Jag lärde mig tidigt.

Livet är kort. Och fånig radioreklam sucks.

Read Full Post »

Seg och huvudvärkig, bara

Uff! Känner mig hur seg som helst i kväll! Det har varit full fart på jobbet och huvudvärken kom som ett e-mejl i inboxen. HA HA, nu var jag ju rolig, för är det nåt som inte kommer fram i skrivande stund är det mina mejl. home.se tycks ha kajkat ihop och det går inte att logga in. Det var likadant tidigt i morse.  Undras om de stänger av internätet före och efter kontorstid på home.se?  Kanske ska visa dem vägen..?

Här är vägen till internätet.

Som sagt, huvudet bultar och jag tror att jag har feber. (Fast att huvudet bultar är ju bra, då vet jag att jag har ett huvud…) Känner mig rejält sänkt av febern, men ska försöka palla att jobba två dar till den här veckan. I morgon väntar dessutom sjukgymnastbesök. Jag har haft mycket ont i hälen och känner att det nog vore bra med några akupunkturnålar.

Börjar oroa mig för besöket på Sjukstugan i Backen på tisdag. Inte för att jag tror att jag blir kvar, men… Det har nu visat sig att jag lär bli sjukskriven inte sex veckor utan åtta efter operation. Det har jag varken tid eller lust med. Men jag ska inte gå i förväg, doktorn ska titta, klämma och känna och möjligen blir det en biopsi också. Det senare är ju inget jag ser fram emot heller. Egentligen är det inte smärtan som sådan som jag är rädd för utan för att bli liggande och att behöva hjälp med basgrejor som toabesök och hygien. Nej, sånt vill jag kunna fixa själv! Men för tillfället har jag inga besvär eller smärtor från min alien och jag vill skriva ner det för jag är verkligen glad att det ”bara” är hälen och huvudet som gör ont i skrivande stund. Inte magen. Inte nåt.

Ringde mamma i kväll och hon lät  som sju resor värre än jag. Nu vet jag ju inte om hon har brutit några revben eller sträckt sig, vilketdera gör ont. Sen har ju mamma emellertid en förmåga att låta som om vargen kommer fast den inte kommer. Den har så att säga kommit så länge jag har levt och jag har aldrig säkert vetat OM den är på g eller inte…

Har lovat Fästmön att skjutsa hem henne när hon slutar jobba i kväll klockan 20. Då kanske jag får en styrkepuss! Det låg en lapp här att hon ska jobba lite annorlunda framöver. Det känns jätteskönt att veta att hon får tre dagar ledigt när jag också är ledig. Jag behöver lite hjälp här hemma i kaoset efter fönsterbytet. För den dagen närmar sig – måndag. (Allt på en gång, jag vet: fönsterbyte, sjukhus, leda institutionsdagen på onsdag…) I morgon ska fönstren levereras med skylift till min balle*. Dalkarlarna jobbar långa pass – de börjar sju på morgonen och håller på till halv åtta, åtta ibland på kvällarna. Men vad jag förstår jobbar de i gengäld inte på fredagar.

Min kväll ska jag i alla fall runda av med Dallas. Sen lär jag stupa i säng… Vad gör du i kväll, månntro?

*balle = balkong

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Smileysarna blir 30 idag!

En del avskyr dem, andra älskar dem. Somliga, yours truly är en av dem, använder dem lite för ofta. Men idag fyller smileysarna 30 år. 

Det var 1982 som Scott Fahlman, en datasnubbe vid Carnegie Mellon University i USA skrev:

I propose the following character sequence for joke markers: 🙂

Grattis, grattis!

Livet är kort.

Read Full Post »

I rörelse den 19 september 2012

Dagens I rörelse är ett citat av lyrikern Karl Asplund, dikten Trädet.

Trädet

Vad det är dumt att tro att man kan glömma,
och dumt att tro att tiden läker såren.
Den stora sorgen – den är inte sår.
Den är ett frö som föll i hjärtats gömma
och gror och växer till ett träd med åren
och bär en bitter blomning varje vår.

Livet är kort.

Read Full Post »

Klåda och terapi, men ingen plast

Den senaste i raden krämpor är att jag har fått nån märklig allergi. Först trodde jag att det berodde på att jag hade gullat för mycket med mina porslinsblommor – jag klippte ju ner dem lite i söndags eftersom jag var tvungen att ta bort dem och deras upphängningsanordningar på gardinstängerna. Det kliade i ögonen och näsan. Men det har inte blivit bättre alls. Igår trodde jag att jag håller på att bli förkyld, men så känns det inte heller. Bara klådan och en näsa som av och till rinner. Synnerligen ofräscht… Jag lärde mig häromkvällen att man ska peta näsan för att bli av med bakterier. Fast min näsa är inte petbar just nu – den är bara kliig och rinnig.

Så här skulle jag vilja ligga, men se det går inte!

Jag skulle helst vilja stanna i sängen och klia mig, men se det går inte. Just nu håller jag på att förbereda ett pressmeddelande och det ska både skickas ut och läggas ut här och var. Det gäller att ha tungan rätt i mun…

Igår när jag kom hem efter jobbet var jag så trött och slut att jag glömde kolla postboxen. Det fick jag göra i morse. Noterade då att där låg tre räkningar. Jättekul. Nån plast har däremot inte anlänt till trapphuset. Eller också är det nåt pucko som har lagt beslag på rullen. Det skulle finnas plast en vecka innan de börjar med fönstren – hos mig börjar de på måndag – men ingen plast hittills, alltså. Det hade varit så bra att kunna plasta in möbler och prylar tillsammans med Fästmön de här dagarna. Både idag och i morgon jobbar vi i kors, det vill säga jag jobbar dag, Anna kväll. Och i kväll åker Anna ut till Himlen och sover kvar där för att kunna handla på torsdag förmiddag inför barnens ankomst på fredag. Så tyvärr får jag kanske plasta det jag kan på egen hand. Men Anna är en snäll fästmö och har lovat att vi kan flytta de sista möblerna tillsammans på lördag. Det handlar om sängar och matsalsbord, framför allt, som jag inte orkar flytta själv.

Min uppfattning är att vi samarbetar ganska bra när vi gör nånting ihop. Det kändes lite märkligt att titta på ett annat par igår kväll på SvT1, Par i terapi, som hade problem, framför allt med kommunikationen. Jag skulle aldrig sitta och prata om såna privata saker på TV! Det var många känslor och en hel del gråt när Åsa och Johanna, som paret heter, satt i terapin! Nog för att jag skriver en del väldigt personliga och privata saker här på bloggen, men se terapeuta min relation skulle jag inte göra varken här eller på TV! Även om jag irriterar mig på vuxna kvinnor som har pippilotter – barnfrisyr! – blev jag och Anna också lite inspirerade av det vi sett.Vi är ju väldigt olika som personer. Anna är lugn och sansad och blyg, medan jag är hetsig och kan vara impulsiv i det jag säger och tycker, men också blyg och osäker ibland. Det vi pratade om när vi hade gått och lagt oss stannar emellertid oss emellan och är inget jag tänker skriva om här. Det var ett bra samtal, helt enkelt, med det var bara för oss.

Idag måste jag nog tanka på vägen hem. Håret är jätteskitigt, så det blir en dusch när jag har kommit innanför dörren. Ska också ringa mamma, som jag visserligen pratade med både i lördags och i söndags, men ändå. Jag vet att hon vill veta hur jag har det och jag vet också att hon är lite risig.

Men innan dess ska jag försöka åstadkomma lite arbete. Pressmeddelandet har första prio, men också det webinar jag ska delta i på lunchen. Trist nog missade jag att köpa nånting som jag kan äta framför datorn. Jag får nog spara frukostmackan och försöka roffa åt mig en banan när frukten kommer.

Livet är kort.

Read Full Post »