Mögelvatten, bröd, äckliga saker och en tappad skruv

Alltså, jag skulle ju städa i kväll. Och det gjorde jag. Lite grann. Jag städade badrummet och rensade röret till handfatet (äckligt!) och jag städade duschrummet och toan. Sen tog jag en paus och ringde mamma. Efter det… glömde jag bort att jag hade resten av lägenheten att städa också.

Det stör mig att jag är glömsk, men jag vet att det är en del av de brister jag har i min kropp. Eller i mitt blod, främst. Därför måste jag alltid skriva ner viktiga saker, annars glömmer jag bort dem. Det är inte ointresse när jag glömmer, det är glömska av fysiska skäl.

Jag kom i alla fall ihåg att göra några av mina häl-övningar i kväll, men jag glömde ta kvittot från sjukgymnastiken, så nu får jag inte ut ersättning via jobbet. Irriterande, men jag kan betala den där hundringen, det har jag råd med när jag jobbar.

Middag orkade jag inte laga i kväll, så det fick bli vatten – mögelvatten, enligt Fästmön – och bröd. Som dessert lite Vit choklad.

Vatten och bröd blev min middag i kväll. 

Du kanske tycker att detta inte var mycket till middag, men jag ska erkänna att jag knappt fick ner det. Jag gjorde nämligen misstaget att inta det framför TV:n. Och nej. Jag tittade inte på Bonde söker fru utan Våra pinsamma kroppar.

I kväll fick jag lära mig att det inte är bra att peta öronen för att få bort vax, men att peta näsan är bra, för då får man bort bakterier. Vidare handlade det om en man med analklåda och hur han fick hjälp att slippa plågan samt en tjej med booby size 75K (gigantiska tuttar till en liten kropp). När ett inslag om mens visade tre tjejers uppsamling av mensblod samt förevisande av detsamma blev det för mycket…

Så skulle jag titta på ett mer fridsamt program, Dallas, klockan 21. Det är ju ett program där folk aldrig petar sig i varken näsa eller röv, men beter sig som riktiga arslen ibland. Då hördes ett

plonk!

och ur min fåtölj trillade en deceimterlång skruv. Denna jävla skruvhelvete skruv har jag nu försökt skruva i under en halvtimmas tid. Jag har ont i fingrarna, i magmusklerna och i benen. Fåtöljen är liksom inte nån lättvältbar historia. Alla skruvar sitter långt in och alldeles för trångt för mina feta prinskorvsfingrar.

JAG ÄR HELT SLUT!!! God natt!

Men du… Har du inte kommit på vad det är i lådan än??? Dåligt! 😆

Livet är kort.

Read Full Post »

Projektet Renovera Tofflan: Voodoo-Tofflan hos Nål-Janne

Äntligen var det dags idag – att få komma till sjukgymnast med min onda häl! Detta det första steget i projektet Renovera Tofflan. Och jag ska säga att Nål-Janne är väl värd att vänta på! Han har nämligen behandlat min hälsena tidigare med bra resultat. Den här gången handlade det om hälsporre – ja, jag vill ha till protokollet att jag hade ställt korrekt diagnos! Den sitter under hälen och är synnerligen oskön att gå på, för att använda en litotes. I klartext: det gör jävligt ont att gå på hälen.

En annan bra grej med den här sjukgymnastmottagningen är att den har gratis kundparkering. Jämför det med Sjukstugan i Backen som tar 25 spänn i timmen av sina kunder/patienter… Väntrummet på sjukgymnastiken är emellertid lika tråkigt som Sjukstugans väntrum…

Tråååkigt väntrum…

Men jag hade min bok på gång med mig, så det gick ingen större nöd på mig. Jag läste några sidor och sen kom Nål-Janne och hämtade mig.

Vi pratade en stund och han försökte hitta gamla journalanteckningar. Hälsena och rygg har jag fått bra hjälp med här. Jag beskrev mitt nuvarande problem och Nål-Janne klämde och kände och jag fick några enkla, men effektiva övningar att göra hemma och på jobbet.

Till sist fick jag lägga mig på britsen och bli Voodoo-Tofflan. Medan jag glodde på mig själv i spegeln pratade vi skit om min förra arbetsgivare och gott om min nya, ungefär.

”Spegel, spegel på väggen där… Säg vem som bäst i tjockis-svart klär!”

Idag stack Nål-Janne åtta nålar, bara, i min fot och häl. Här ser du fyra av dem. De är inte så små och jag höll på att trilla av britsen när jag tog bilden på grund av min nålfobi… Men jag KBT:ade mig lite och utsatte mig för denna prövning.

Fyra av de åtta nålarna. Vid den rosa pilen ser du att jag inte har rakat benet. Jag har aldrig rakat mina ben, faktiskt.

Efteråt kändes det jätteskönt i hälen, så jag höll på att smita från träningspappret. Kvittot glömde jag ta, men 100 kronor var det värt och jag har råd att betala själv (min arbetsgivare betalar annars en del av behandlingen). Jag har fått en ny tid på torsdag nästa vecka, samma dag som fönstren levereras till min balle*. Men det klarar Dalkarlarna av så fint utan min hjälp! Idag levererades fönstren till huset mittemot. Det står nu fönster överallt, på ballar**, allar***, på gräsmattan, på gångvägarna…

Nu ska jag städa lite, det tror jag är bra för framtiden. Och efter en dag fullt av spännande jobb!

Nästa del i serien Renovera Tofflan kommer troligen efter läkarbesöket på Sjukstugan i Backen den 25:e angående min alien. Under tiden kan du ju gissa på lådan med stenen! Moahahahahaaaaa….

*balle = balkong
**ballar = balkonger
***allar = altaner

Livet är kort.

Read Full Post »

I rörelse den 12 september 2012

Dagens I rörelse har jag plockat från musiken. Det var Kate Bush som sjöng dessa rader i Wuthering Heights:

[…] Oh it gets dark, it gets lonely
On the other side from you
I pine a lot, I find the lot
Falls through without you
I’m coming back love, cruel Heathcliff
My one dream, my only master […]

Livet är kort.

Read Full Post »

Somna… och vakna

Det här med sömn är ett kapitel för sig! Jag har skaffat mig en otroligt irriterande vana – eller ovana – när jag ska sova. För att kunna somna måste jag ha TV:n i sovrummet påslagen, med väldigt låg volym. Fattar inte varför, jag är annars ganska väldigt lättstörd när det gäller just ljud.

TV:n ska vara på för att jag ska kunna somna.

Sovrummet ska vara mörkt. Jag har både rullgardin och persienner idag, gärna långa, mörka gardiner också. Efter fönsterbytet blir det problem: rullgardinen är inte tillräckligt bred! Det gamla vädringsfönstret, som inte är nåt fönster, ersätts med ett ”vanligt” fönster med glas och persienn – fast ingen svart rullgardin, dårå.

Svalt vill jag också ha det, men jag har kommit på att takfläkten inte ger rätt sorts svalka. Nej, det lilla vädringsfönstret ska vara öppet och släppa in frisk nattluft.

Härom morgonen vaknade jag klockan fyra. Jag var naturligtvis övertygad om att jag skull dö just i vargtimman, men tyvärr, tyvärr, tycker somliga, jag överlevde. Somna om kunde jag dessvärre inte, utan låg i stället och lyssnade till trafikens brus från nya E4:n som inte ligger alltför långt ifrån mitt sovrum. Jag blundade och lyssnade, men se somna om kunde jag inte. Alarmet stod på 6.10 och jag stängde av det fem över och gick upp.

Bettskenan brukar jag sova med också. Min tandläkare vidhåller att den är bra för min emalj. Själv vidhåller jag att den är en klar erotikdödare. Det har jag sagt en gång också, till tandhygienisten. Hon rodnade och sa att

du behöver ju inte stoppa in bettskenan förrän du är precis på väg att somna.

Härom natten hann jag dessvärre somna utan bettskena. TV:n, däremot, lyckas jag av nån anledning alltid stänga av innan jag slocknar.

Monstret med bettskenan.

Nu för tiden vaknar jag ibland av att jag har ont. Ibland vaknar jag tidigt för att jag lägger mig tidigt. Men vad ska man göra när man är så förbaskades kvällstrött? Förra veckan gick Fästmön och jag och la oss hur tidigt som helst, vissa kvällar före klockan 21. I vanliga fall brukar vi hålla ut till 22, ibland 22.30. När jag sover ensam, som den här veckan, har jag svårare att komma till ro och somna. Då blir timman ofta sen innan jag slocknar för natten, trots att jag ofta har gått och lagt mig i bra tid.

När brukar du gå och lägga dig? Och har du några knep för att somna???  Kanske kan du gissa vad lådan innehåller???

Livet är kort.

Read Full Post »