Vi grundade shoppingturen med en sväng in på en av Götgatans bästa skoaffärer – och den har jag förstås tappat bort namnet på har jag inte alls, John Pelle Sport. Jag inhandlade ett par nya skoinlägg och det var som att gå (!) från
I am blind
till
I can see
eller
I am lame
till
I can
walkrun
De nya inläggen läker inte hälen medicinskt, men lindrar och just nu är det viktigast. Samtidigt ringde mammakusinen B med dotter H och ville ses i stan och tyvärr, tyvärr, fick jag säga att vi inte kunde. Det hade varit sååå roligt, men det går inte att klona sig. Eller i alla fall kan inte jag det.
Sen strosade vi in på Söderballarna Söderhallarna och shoppade loss.
Söderballarna. Eller Söderhallarna, som denna saluhall egentligen heter.
Först kikade vi i en teaffär. Där var det… eh… liiite dammigt…
Dammigt ställe.
Det dammiga stället hade emellertid lite fina burkar och en av dessa hängde med oss hem.
En av dessa hängde med hem.
I Söderballarna fanns en massa smaskiga saker. Och ett av ställena du inte får missa där är p & b delikatesser. Där inhandlade jag lite choklad samt några chokladklubbor att doppa i kaffet.
Chokladklubbor att doppa i kaffet.
Bäst av allt i Söderballarna är emellertid The English shop. Fy te rackarns! Och vet du… De hade fått in Walnut Whip!!! Jag köpte sex stycken!
Sex såna här godbitar följde med hem.
Klockan 14 var det dags att träffa Arga Klara. Och hon visade sig vara allt annat än arg. I alla fall på oss. En härlig tjej som gillade öl, till exempel.
Arga Klara var glad.
Vi satt ute i den klibbiga Stockholmseftermiddagen och Klara och Fästmön åt åt indiskt. Jag drack indiskt. Gott! Vi slogs mot flygmyror och irriterade oss på gasande bilar (högt gasande bil = liten snopp?). Sen kom en regnskur och då gick vi in. Passade på att studera ställets konst. Det var ju… sisådär…
En svensk tiger på ett indiskt ställe.
Klara var lika glad och trevlig inomhus. Hon gjorde eller sa inte nåt dumt en enda gång. Skitkul att träffas, verkligen!
Men Klaras håruppsättning…
Tre och en halv timme gick fort, men sen hasade vi till hotellet och Klara till tunnebanan. Vi hann knappt upp på rummet förrän det kom en rejäl regnskur och till och med lite åska.
Medan vi mumsade på var sin Walnut Whip diskuterade vi kvällens planer…
Walnut Whip, världens godaste gott! Fast nöten är på sne…
To be continued…
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Verkar som ni har det mer än okej.
Det är bra
Riktigt bra
Jupp!
Vi har det toppen, men nu är det inte mycket kvar… 😥
Hjälp, jag ser ju inte ett dugg arg ut! 🙂 Tack för i dag, det var så kul att ses!
Nej jag VEEET! Man kan ju tro att du är en riktigt kul typ! (Fast det är du ju OCKSÅ!!!)