Helg på g, svärmödrar och nästan-bror

Svärmor, min förhoppningsvis blivande alltså, hade rätt. Idag är det sämre väder – det är ju på väg mot helg. Jag har laddat med ett kilo räkor, aioli, rostbröd, en flaska vitt med mera. Min tanke var att servera svärmors yngsta dotter detta på ballen*. Gissningsvis blir det köket. Tröttsamt, för det är kvavt som tusan. Men vi kan ju inte sitta på ballen om det vräker ner regn eller åskar – trots att jag har både tak och markis som kanske skulle stänga ute eländet…

Morgonens blomma blev oskarp så jag Photoshoppade lite. Här har jag använt filtret Vattenfärger – för vatten lär det komma. Från ovan…

Vi pratade om svärmödrar på jobbet häromdan. B, som själv är svärmor åt två sonhustrur, säger att hon aktar sig för att lägga sig i. Men hon erbjuder ibland hjälp som städning – och det har hittills tagits emot mycket tacksamt. S berättade om sin svärmor som bor utomlands och har städhjälp tre (3) dar i veckan… När svärmor kommer på besök tar hon på sig gummihandskarna… och städar hos S, för hon står inte ut annars, säger hon. Själv kontrade jag med den före detta svärmodern som visserligen var snäll och hjälpsam på många sätt, men som gärna möblerade om och bytte ut textilier i mitt/vårt hem enligt eget tycke. Det kunde få mig att se rött ibland, för det blev liksom en bekräftelse på att det jag/vi hade fixat inte dög. Idag har jag en toppensvärmor, en sån som aldrig lägger sig i, men som ofta erbjuder familjen praktisk hjälp. Och trots att jag har mitt eget hem har jag också fått hjälp med till exempel vattning av mina 42** när jag har åkt till mamma.

Igår fick jag äntligen telefonledes tag i mannen jag ser som en nästan-bror. Vi lät nog som två 80-åringar när vi snabbrefererade våra krämpor. Och vad är vi? Runt 50 båda två… Skrämmande… Vad ska vi prata om när vi verkligen blir 80??? Tyvärr ses vi alltför sällan, det blir så när man bor i två delar av en rätt stor stad, jobbar på olika ställen och när krämporna dessutom sätter stopp för viss framfart. Visst är det väl fruktansvärt irriterande att vara skröplig?!

Fem i fyra igår fick jag ett akutjobb som jag glädjande nog både kunde och hade tid att fixa, så att personen kunde jobba vidare. Det är roligt när det går bra och jag ser att folk kommer vidare tack vare min handpåläggning eller vad det nu är! Extra roligt är det för att alla, på båda institutionerna, är så snälla. Det finns ingen som gör mig tung till sinnes. Fast det klart, det finns en del som gör mig extra lätt och glad. Jag har mina favoriter, så att säga. Och personen jag hjälpte igår tillhör den kategorin.

Idag blir det lite webberier mest för min del. Jag har sett två kollegor till som är i tjänst, så det kanske blir en liten fikastund på förmiddagen ändå. Det blir ju inte många såna stunder när vi är så få här. De flesta som är här har massor att avsluta innan de går på semester och då avstår de från raster. Då tar jag tillfället i akt att skriva några rader på bloggen i stället… Men många av mina inlägg numera är tidsinställda, för i vanliga fall kan jag ju inte sitta och blogga på arbetstid – även om jag har rast. Ibland skriver jag inlägg på kvällen, ibland tidigt på morgonen hemma. En väldigt bra funktion på WordPress, att kunna tidsinställa inlägg för publicering. Men NU ska jag faktiskt jobba lite!!! (Det här inlägget förberedde jag igår kväll, men kompletterade idag på morgonen med bild och några rader till!)

*ballen = balkongen
**mina 42 = alla mina krukväxter