Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 3 juli, 2012

Sommarens andra och sista del av Morden i Midsomer hade undertiteln Murder of innocence. Och just som det glimtar till och blir spännande sänder SvT inga fler avsnitt. Bajskorvar!

Barnaby och Jones jagade mördare i kväll för sista gången i sommar.


Den här gången handlar det om
en dömd mördare som återvänder efter att ha avtjänat sitt straff till hembyn. Han ska sälja sitt hus. Men byborna är inte särskilt välkomnande – han mördade ju en ung kille i sin ungdom. När han hamnade i fängelse svor han att hämnas och gjorde en dödslista. Och så mördas en person på listan…

Äntligen blir det spännande. Jag har ingen aning om vem mördaren är, för att det inte kan vara den före detta fängelsekunden blir tydligt när denne själv utsätts för mordförsök.

Den här Midsomer-filmen är riktigt läskig och spännande! Högt betyg!

Read Full Post »

Så här skrev jag i ett inlägg den 26 juni – och nu citerar jag mig själv:

En sorts program som däremot ökar är alla jävla allsångsprogram. VA?! Kan inte folk sjunga för sig själva, hemma i duschen eller nåt? Måste skiten visas på TV?! Det är Måns på Skansen fast på SvT (kolla vilka kritvita tänder han har i sidhuvudet jämfört med bilden längre ner på hemsidan…) och Lotta på Liseberg på TV4. Och sen såg jag nåt norskt allsångsprogram som börjar på torsdag i TV7Maj gadd!..

Och det står jag för även idag… Visa hänsyn! STÄNG ÅTMINSTONE FÖNSTER OCH BALLEDÖRRAR*!!! 


*balledörrar = balkongdörrar

Read Full Post »

F*n och hans moster! Jag har inte så ont i hälen efter min lilla promenad idag, men jag har ont i magen och det värker ut i ryggen. Min alien har bråkat med mig sex dar nu, så det är väl minst lika många kvar att försöka stå ut. Dessutom gör den misstänkta vårtan under högerfoten förb%&&/¤ ont. Nä, jag är sur och grinig, som du märker!

Min bästa kompis numera. Mycket sniggare än Ernst lila dass med kristallkrona *kräks*.


Jag jobbade över lite idag,
för det kom några angelägna sista-minuten-saker att fixa, så jag var måttligt road när jag inte kunde svänga ut på Stora Vägen. Bilkön ringlade sig lång – eller köerna, ska jag väl säga. De var från tre håll… Några idioter hade fått för sig att Några vägarbetare hade börjat asfaltera mitt i rusningstrafik! OK, jag vet att det är semestertider, men en del måste ändå jobba, till exempel såna som jag, vikarier och några till. Varför inte asfaltera på dan eller på natten i stället? 👿

Skulle stanna på Tokerian på vägen hem och retade upp mig redan utanför. En bil med fyra till synes fullt friska medelålders personer som snodde en av de två handikapparkeringarna.  Och nej, inget handikapptillstånd i framrutan. Bara jäv&%¤# lata… ännu mera 👿

Inne på Tokerian höll jag på att springa benen av mig efter aioli. Aioli äter man till skaldjur. Var placerar man då lämpligast aioli? Ja, Tokerian tycker att det är lämpligt att ha burkar med aioli vid grisköttet och tuber med aioli vid dressingflaskorna. Ännu lite mera 👿  (Snart blir Jontas galen på mig, för han tycker inte att man ska använda smileysar inne i inläggen – MEN DET SKITER JAG I!!! HÖR DU DET???)

Och så kommer jag hem – vad händer? Nejrå, jag tappade inte müsliburken igen, det gjorde jag i morse. Men som vanligt är det nån som bankar, slår samt borrar och som vanligt gastar ungar sig hesa och som… ovanligt fick jag ett anställningsbevis – HEPP!OCH ett kuvert. Från mamma. Ja det är ju en viss DAG i morgon, harkel… För övrigt fick jag lite panik när jag insåg att det är mammas födelsedag nästa vecka. Jag ska skicka ett kort till henne, men när jag åker ner och hämtar henne måste jag ha med mig presenter. Vad 17 ska jag hitta på? Mamma är som jag – älskar presenter – men till skillnad från mig har det inte dugt med vad som helst genom åren. Nu är det lite bättre. Ett mindre paket har jag redan fixat, alltid något.

Ett paket till mor.


Middag har jag ätit också.
Som alla matbloggare *rågarvar åt min självironi* måste jag rapportera vad jag har ätit: två rostade mackor med brännvinsost och en skål cornflakes med mjölk och en sked mammakusin B:s morellsylt! Till dessert: två torra små citronmuffins.

Vad händer i kväll? Tja jag läser nog om en ELAK och hänsynslös men sanningssägande bloggare i Den flerfaldige mördaren och flinar igenkännande. Och så ska jag glo på Morden i Midsomer, andra och sista snopna delen för i sommar. Noterade för övrigt att Tyst vittne kör igång i morgon på TV4. Fast det ser man inte på TV4:s nya, tämligen värdelösa hemsida som bara är seeeg som värsta knäcken…Där hittar man ju ingenting längre 👿 👿  Men det verkar som han har lite rätt, den där krönikören Bo Gustavsson… 😳 Det vimlar av deckare på sommaren. MEN INTE MIG EMOT! HA!

Read Full Post »

Vi har visst en timma friskvård i veckan. Jag gjorde en liten kombination idag när jag tog en promenad på området efter lunchen (som blev ett litet impromptu-möte med den übersnälla L och kollegan A – nu får du lov att kommentera, L!!!) med mobilkameran i högsta hugg. Kunde inte gå så långt på grund av hälen, men här finns så mycket vackert att se och fota på nära håll…

Grönt är helt klart den dominerande färgen i naturen just nu.


Jag älskar ju träd och fotar mer än gärna sådana!
Och blå himmel och… och… grönt. Grönt är den dominerande färgen just nu och den står bra mot de gamla husen. För det byggs inte bara nytt här på området, här finns en del fina äldre byggnader kvar också!

Baksidan av Syltan med Loftet ovanpå.


Jag rörde mig på delvis bekanta stigar.
Bland buskarna hittade jag denna enkla, men vackra vitrosa nyponros.

Enkel, men vacker.


Jag passerade stigen
där LG och jag brukade trampa varje morgon, i alla fall under tre månader. Så annorlunda här ser ut nu jämfört med lerig höst och halkig vinter. En bild av svensk sommar.

En stig – och en bild av svensk sommar.


På ett ställe hade nån lämnat
kvar kabelrullar. De såg ut som gigantiska trådrullar…

Gigantiska trådrullar?


Jag tog inte den lilla stigen tillbaka till jobbet
utan gick en vända runt, genom ett skogsparti. Man kunde nästan föreställa sig att man befann sig i en John Bauer-skog…

Lite John Bauersk skog (och lite photoshoppad också…).


Varmt. Längtar faktiskt efter ledighet.
Semester. Att få tillåta mig själv att vara ledig – med gott samvete. Men det var också ganska skönt att krypa in i huset igen, med sin air condition. Och så upptäckte jag husets kiosk också! Men jag har faktiskt lyckats avhålla mig från att handla där. Än så länge… Det var ju en friskvårdsstund…

Husets kiosk.

Read Full Post »

Läser i Dagens Nyheter idag om det rubriksättaren kallar bögdramat Weekend. (Ja, det är Pride snart, det märks redan i media!) Enligt artikelskribenten har homosexuella varit antingen helt osynliga eller ganska stereotypt skildrade genom filmhistorien. Detta vill jag väl inte helt hålla med om, även om en sån bra TV-serie som L Word också var ganska bra på att visa stereotyper trots att den gjordes så sent som under 2000-talet… Men det finns filmer som sticker ut och jag skulle vilja säga att Boys don’t cry är en av dem, liksom svenska Kyss mig. Så vad är det nu som gör att TT-recensenten menar att Weekend

bryter mark???

Handlingen utspelar sig i Nottingham där två unga män, som inte verkar ha så mycket gemensamt än att de föredrar att ha sex med män, träffas. Och har sex. Med varandra. Men sexet förvandlas till en helg av samtal och känslor, enligt skribenten.

Russel och Glen blir kära i varandra. Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.


Regissören Andrew Haigh säger
att han tycker att en relation är mest intressant i början därför att då avslöjar man så mycket om sig själv. Men Andrew Haigh hade svårt att få sin film finansierad, trots att efterfrågan på såna här filmer sägs vara stor. Själv tror han att han kanske hade haft lättare att få pengar till filmen om de två huvudpersonerna hade varit lite struliga. Nu är de inte det utan två ganska vanliga killar som råkar vara bögar och kära i varandra. Och det kanske är just detta som gör att filmen bryter mark. Eller? Jag blir onekligen nyfiken och hoppas få tillfälle att se filmen!

Read Full Post »

En välgörenhetsorganisation – okänd vilken -som arbetar för att främja flickors läsning har låtit göra en undersökning om barns favoritböcker genom tiderna. Och i topp ligger Fem-böckerna av Enid Blyton, en författare jag nyligen såg en dramatiserad film om!

Så här ser de flesta av mina Fem-böcker ut utanpå. Bilden är lånad från den förträffliga bloggen om Kitty Drew


Enligt den okända välgörenhetsorganisationen
går 75 miljoner flickor i världen inte i skolan. Så många som 80 miljoner unga kvinnor mellan 15 och 24 kan inte läsa eller skriva. I förhoppning om att råda bot på detta lanserar man nu en app där människor kan donera en elektronisk bok till flickor ute i världen. Jag undrar i mitt stilla sinne om flickor som inte kan läsa eller skriva eller går i skolan har tillgång till mobiler eller datorer och andra såna tillbehör. Men det kanske de har…

Åter till undersökningen! Den visar att Fem-böckerna är barnens favoritböcker. Böckerna om Julian, Dick, George, Anne och hunden Timmy säljs fortfarande i över en halv miljon exemplar varje år i Storbritannien. Enid Blyton skrev flera böcker om olika konstellationer barn som upplevde äventyr och mysterier, men de 21 Fem-böckerna är popuärast. Böckerna gavs ut under 20 år, med start 1942. Enid Blyton var mycket produktiv som författare, det lärde jag mig av filmen. Men hon har också blivit ganska kritiserad genom åren. I filmen fick jag veta att hon bland annat beskylldes för att ha en spökskrivare, att hon alltså inte skrev böckerna själv. Dessutom har hon fått kritik för stereotypa könsroller, rasism, och förakt för arbetarklassen. Därför har förlagen, både i Storbritannien och utomlands, ”tvättat” en del av hennes böcker. Omslagen har förnyats och lite så. Lite synd,  för jag tycker att man ska läsa Fem-böckerna som en bild av en tid som var. Ungefär lika knäppt som att anmäla Tintin-böcker för rasism. För övrigt föredrar jag också kapten Haddocks grövre språk i de äldre utgåvorna!!!

Topp tre-böckerna i undersökningen blev

  1. Fem-böckerna (30 procent)
  2. Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl (22 procent)
  3. Häxan och lejonet av C S Lewis (19 procent)

Read Full Post »

Oj så kvällen sprang iväg! Middagen bestod av tre knäckemackor med brännvinsost respektive Brie. Till det gjorde jag pressokaffe på espressokaffe, riktigt gott och smakrikt! Under middagen läste jag ut Flimmer som jag väl inte var så särskilt imponerad av. Nä, jag tycker nog att Anne Holt ska skriva vanliga deckare och hon ska skriva dem med egen hand, inte låna sin brors. Men det verkar jag vara ensam om att tycka…

Min syster ringde och vi pratade en hel timma Hon var på landet och där finns varken TV eller dator, men telefon. Vilken tur! 

Det var så varmt igår kväll. Vid läggdags var det 17 grader. Det blev till att sova med öppen balledörr* och öppet vädringsfönster i sovrummet. Jag har visserligen takfläkt där, men den gör mest luften torr och svalkar inte på rätt sätt. Man blir bortskämd när man har AC på jobbet…

Talgoxfamiljen har försvunnit från sitt bo i väggen. I stället är skatorna envisa och vill gärna stå  på mitt ballebord**. Jag tror att det är min fina midsommarstång som lockar dem – den blänker i solen…

Min fina stång.


I år har jag gjort minimalt på ballen***.
I maj nån gång köpte jag två plantor lila hänglobelia till min lila ampel. Och först nu ser jag nåt som liknar en blomma eller två… Nä, det har inte varit mycket med sommaren i år.

En lobeliablomma.


Mindre än två veckor kvar att jobba
har både Fästmön och jag. Vår första semestervecka är än så länge ett oskrivet blad. Vi varken kan eller vill göra av med för mycket pengar eftersom vi har Pride att se fram emot i början av augusti och Anna ska även på en annan tur innan dess. Men kanske försöker vi få till en träff med Hortellskan och hennes K här på hemmaplan först. Det är väl märkligt, vi bor i samma stad, på samma sida av floden och ändå får vi liksom aldrig till nån träff! Jag funderar för övrigt på att inhandla en tavla av K för födelsedagspengen från mamma.

Anna och jag får för övrigt ytterligare en ledig helg tillsammans, den som kommer! Det är det braiga med att vi båda arbetar kontorstid. Under veckorna blir det inte så mycket umgänge, men igår kväll spelade vi två matcher scrabble på nätet. Jag fick storstryk i första matchen, medan jag vann den andra. Knappt. Tror vi var ganska trötta då, för spelet liknade mest ett runda-ords-samtal… Ibland förvånas jag över en del ord som SAOL godkänner.

Fick ett rabatterbjudande per mejl från ett företag som säljer böcker på nätet, det företag som hade uppgett fel adress för jobbansökningar och sen betedde sig väldigt snorkigt mot mig när jag påpekade detta (min ansökan kom in försent till rätt adress). Jag har i princip totaldissat shopen i ett och ett halvt år. JA, JAG ÄR LÅNGSINT! Men igår kväll skickade jag efter Viveca Stens senaste Sandhamnsdeckare, I stundens hetta. Får den nu inbunden och fraktfri för 105 kronor. Hoppas den är värd att släppa på sur-principerna för…

I morse läste jag för övrigt en grinig, men välformulerad krönika i lokalblaskan. Det var Bo Gustavsson som ondgjorde sig över det han kallade

sommarens deckarplåga

Bo Gustavsson menar att TV bara sänder deckare och att dagstidningarna bara har deckare som sommarföljetonger. Nu håller jag verkligen inte med Bo Gustavsson – jag tycker att TV mest sänder, förutom repriser, sport och har så gjort ett bra tag. Morden i Midsomer är förknippat med sommaren för mig, men i sommar sänder SvT bara två delar, den sista i kväll, för övrigt. Och vem vill, förutom Bo Gustavsson, läsa Thomas Manns böcker som följetonger? (Lokalblaskan har för övrigt I stundens hetta som följetong i sommar!) Att kalla deckare i media för

kulturförakt

som Bo Gustavsson gör i sin krönika kan jag inte heller hålla med om! Jag läser själv mest deckare och det handlar om att jag vill sysselsätta min hjärna på två sätt:

  1. dels roa mig med spännande läsning
  2. dels försöka lista ut i förväg vem och varför

Och det tänker jag fortsätta med. Thomas Mann har jag för övrigt också läst en hel del böcker av, böcker som på sitt sätt är spännande läsning. Men som ju har ett antal år på nacken. Bland annat. Nu tänker jag inte ge mig in på nån djupare litteraturanalys här (det gjorde jag när jag pluggade in min fil kand med litteraturvetenskap som huvudämne), men tro det eller ej, jag föraktar inte deckarkulturen för det. Bo Gustavsson är inte ens anställd vid lokalblaskans kulturredaktion, vad jag förstår, så han kanske har gott om tid och lust att läsa Thomas Mann eller Anthony Beevor (vem f*n är det??? Jo, han har skrivit en flera böcker om krig, är det finare med massmord än påhittade mord i deckarform???) och att anklaga media och oss som uppskattar deckare för kulturförakt. Själv ägnar jag min lästid åt sånt jag gillar, mestadels deckare men inte alltid.


*balledörr = balkongdörr

**ballebord = balkongbord 
***ballen = balkongen 

Read Full Post »