Uppdaterat inlägg!
Radio Uppland har ett intressant inslag om detta! Läs också gärna kommentarerna till inslaget!
Nä, särskilt förvånad är jag inte! Datainspektionen har granskat alla de myndigheter/motsvarande som är ansvariga för vård vad gäller patienternas rättigheter att spärra sina journaler. Samtliga ansvariga bryter mot lagen. Det är tamejfan horribelt!
Dagens Nyheter har tidigare i år skrivit om ett fall med en kvinna som anmälde Sjukstugan i Backen sen det framkommit att 27 personer, bland annat en tandspecialist, hade läst hennes gynjournal. Detta kunde ske tack vare nånting som kallad sammanhållen journalföring. Genom sammanhållen journalföring kan vårdgivare under vissa förutsättningar kunna få tillgång till uppgifter om en patient via olika journaler. Men att som patient spärra sin journal mot detta fungerar alltså inte. Patientlagen säger att man som patient ska kunna spärra sina journaler helt mellan olika kliniker och vårdgivare.
Ytterligare märkligheter i den här kråksången är att vissa erbjuder sina patienter att spärra journalerna – samtidigt som det inte går att göra rent tekniskt i de flesta journalsystem! Snacka om att lura folk!!!
För egen del vill jag inte att gamla X-flickvänner och X-vänner som jobbar inom vården ska kunna läsa mina journaler. Inte heller vill jag att min tandläkare ska kunna göra det. När det gäller min tandläkare pratar vi ändå alltid hälsa rent allmänt och mediciner vid undersökningarna och det räcker. Däremot vill jag att min allmänläkare ska kunna läsa mina sjukhusjournaler eftersom de tu vårdinstanserna torde samarbeta. Men icke! Doktor Anders berättade för mig att det var MYCKET SVÅRT, närapå OMÖJLIGT för honom att få läsa min journal efter den senaste sjukhusvistelsen 2010 – trots att jag hade gett mitt medgivande. Det var den vistelsen när Sjukstugan i Backen inte kom fram till ett skit vad gällde mitt märkliga blod – utan det var doktor Anders som senare samma höst kom på vissa saker.
Nej, nu blir det en rejäl svart och fet bak till ansvariga för detta! Ni får allt lov att vässa era system så att ni kan följa patientlagen. Dessutom bör ni inte låta snokande vårdpersonal, som inte har med en specifik patients vård att göra, jobba kvar. Och, för det tredje: som patient ska jag kunna välja vilka vårdinstanser som får läsa vilka delar av mina journaler. Vad hände med det fina snacket om samarbete mellan den första linjens sjukvård och slutenvården??? Det här är INTE OK!
Fet bak till Sjukstugan i Backen och andra som inte kan följa den patientlag som har gällt i fyra (4) år nu.
Nu har jag beställt en loggrapport. Den beräknade handläggningstiden är mellan två och tre veckor. Om loggrapporten är lång kan jag få betala.
Gå till Toffelprofilen
Jag håller inte med det där om att man inte kan spärra tekniskt, eller att det inte görs. Det är inga problem och vi spärrar (sedan år tillbaka). Och det är endast läkare som kan komma åt journalanteckningar i andra system. Åtminstone hos oss. Men samtidigt är det väldigt viktigt att ingen patient spärrar sin journal utan att ha förstått konsekvenserna. Det finns journalanteckningar som ingen, absolut ingen, kan komma åt då den ”utvalda” doktorn slutat sin tjänstgöring. Patientsäkert? Det är också viktigt att komma ihåg att patienten inte äger sin journal.
En annan sak är att PDL skapades med syftet att vara föregångare och påverka vården i den riktning som t.ex. gäller sammanhållen journalföring. Det tar tid, ska få ta tid. DI har ju bl.a. fått kommentera brister i systemen som sedan har varit riktmärke för andra vårdgivare. Men som jag ser det så ska allt fungera för alla från 1/10 om inte vårdgivare vill förlora kvalitetspengen som ska delas ut med detta som morot.
Enligt DI funkar det alltså inte att spärra – och uppenbarligen funkar det inte här där jag bor.
Jag tycker att det är OK och bra om min husläkare och min sjukhusläkare kan komma åt min journal, men min tandläkare eller mina gamla X har inget med min journal att göra.
Nej, patienten äger inte sin journal. Hade patienten gjort det kanske det hade sett annorlunda ut. Vid en mottagning där jag var listad gjordes så felaktiga journalanteckningar att jag begärde – och fick! – rättelse, tack vare hjälp av Patientombudsmannen.
Sen tror jag också att datajournaler är säkrare än pappersjournaler. Och egentligen har jag inget i min journal som jag skäms för eller vill hålla hemligt. Men, gamla X ska banne mig inte snoka!
Här har också tandläkaren kopplat ihop journalen (T4) med övriga sjukvårdens. Jag kan förstå det ur den aspekten att tandläkaren behöver veta läkemedel (men då finns ju läkemedelsförteckningen) om jag själv inte kan redogöra för dem. Det man också ska komma ihåg är att ingen vårdgivare får gå in i den sammanhållna journalföringen utan patientens uttryckliga medgivande (vilket bör dokumenteras). Och allting loggas. Och att läkare måste ange åtkomst till journal ELLER läkemedelsordination, går inte att välja både och. Öppnar läkaren annat journalsystem så öppnar hen det för all personal på enheten. Men väljer hen läkemedelsordination så är det bara läkaren som kan läsa journalen OCH läkemedelsordinationen. (Himlar lite med ögonen, för teknik och logik är inte precis solklar).
Jag saknar faktiskt tiden då journaler skrevs på en skrivmaskin. Nu i efterhand känns det som ett hantverk som gått förlorad.
Jag har begärt ut en logg för en viss period idag, ska bli spännande att se vilka som har kikat.
Undrar om man kan ifrågasätta mig om man ser att jag varit inne i en journal? För jag har ett skriftligt beslut om att jag får gå in i alla journaler, men det handlar mest om att jag ska kunna utföra mitt jobb som är att hjälpa rent tekniskt eller administrativt när det skiter sig för användarna.
Fast det skulle inte jag ifrågasätta. Jag ifrågasätter inte läkarsekreterarna.
Jag har skrivit min egen journal. Man får inte läsa sin egen journal (utan godkännande). Så där var ett lagbrott. Av en sekreterare. Jag borde naturligtvis undvikit att läsa det jag skrev.
Du är rätt skamlig, du! 😉
Lovar – nu ska jag hålla tyst. Men som av en händelse så föreläste jag om Sammanhållen journalföring i går. 😉
Intressant! Jag tycker att ämnet är viktigt, man måste kunna diskutera det, för- och nackdelar.