Den här måndagen är klibbig! Himlen är ljublågrå och luften just klibbig. Ett rejält åskväder med tillhörande regn vore inte fel. Men jag gillar förstås INTE prognoserna som säger sämre väder och betydligt kallare, typ tio grader svalare än de temperaturer vi har haft de senaste dagarna. Här på jobbet har vi behagliga temperaturer på kontoren och det är jag glad och tacksam för.
Innan jag skrider till verket och inleder min arbetsvecka vill jag skriva några ord om elakheter. Så länge människor är elaka mot mig i kommentarer på bloggen eller på annat sätt, lär jag fortsätta att vara elak i alla fall här. Jag är ledsen och sårad och undrar vad jag har gjort somliga för ont eftersom det uppenbarligen är fantastiskt roligt att trycka till mig på olika sätt och vis. Exempel på elakheter hittar du om du läser kommentarerna till mitt CV..
Jag vet att jag har fört diskussioner här med flera så kallade bloggvänner. En diskussion blev bara för mycket och jag avslöjade alldeles för många privata detaljer om min ekonomi. Jag kände mig… inte bara smutskastad, jag kände mig ifrågasatt. Av två personer samtidigt. Det är min blogg och jag uttrycker mina åsikter, inte några fasta sanningar, men i det här fallet berättade jag verkligen sanningen – den finns nämligen svart på vitt.
När inte bara en utan två inte tror på det jag skriver i inlägg eller kommentarer känner jag mig påhoppad. Taggarna utåt. Den som vill kommentera bör göra det med viss hyfs, tycker jag. Det är nämligen ingen rättighet att kunna kommentera mina inlägg. Det är en funktion som finns och som jag vanligen tillåter.
Till sist avslutade jag diskussionen eftersom vi inte kom längre med att stänga av kommenteringen på det akutella inlägget. Uppenbarligen valde en av dessa personer att ta våra olika åsikter personligt. Det handlade inte längre om att diskutera en sak, alltså. Märkligt, eftersom det var JAG som blev ifrågasatt. Den andra personen har jag haft ytterligare diskussioner med och vi kan bli skitarga på varandra och ha helt olika åsikter i stort som smått – men det handlar om att vi diskuterar sak. För det mesta. För så länge nån håller sig till sak och inte kastar skit på min person i en diskussion – eller andra som kommenterar – blockerar jag ingen. Blockera nån gör jag först när nån inte ger sig utan envisas med att trampa på mig eller mina vänner gång på gång på gång.
Igår gjorde jag
en rensning i min adressbok
så att säga. Och det tog inte många minuter innan jag var utrensad på andra håll. Mitt skäl till att ta bort människor angav jag på Twitter, vilket syns även på bloggen:
Den som inte hört av sig på en månad ryker!
Varje dag gör jag nämligen en surfrunda hos dem jag kallar Mina Kickor & Pluttar i högerspalten. Som du kanske förstår tar det lite tid. Och jag vill inte längre slösa tid på folk som aldrig kommenterar hos mig eller hör av sig på annat sätt. Jag har nämligen betydligt mer begränsat med tid numera. Från min sida ligger det inget mer i detta än vad jag nu har skrivit. Om andra väljer att ta bort mig utan förklaring är det deras val, men det klart att jag blir undrar varför. Ledsen för att jag inte får veta varför, bara kan gissa och spekulera. Så kvällen slutade i tårar som jag tror att ingen såg, inte ens Fästmön. (Men nu vet både hon och du att jag grät.)
En annan sak, som delvis hänger ihop med ovanstående: en gång vädjade jag här på bloggen om akut ekonomisk hjälp till månadsavgiften (hyran). Det var TRE (3) personer som erbjöd mig hjälp. Tre personer som jag VET inte har det särskilt gott ställt själva. Så klart jag undrade var alla andra som tidigare varit så kvicka på att
ge allmosor
var då. Uppenbarligen är det lätt att ge när man känner för det, inte när det finns behov. För övrigt behövde jag aldrig låna pengar akut av nån av de tre, jag löste det som vanligt på egen hand. (Av princip lånar jag inte pengar av vänner, men min vädjan var som sagt akut.) Detta visar vilka personer som är ens äkta vänner och vilka som bara har låtsats vara det, tycker jag. I fortsättningen undanber jag mig allmosor som ges bara för att visa hur god man är. När man har lust…
Sniffa på den här rosa magnolian – ja för det var en magnolia! – en stund nu, så du får en bättre doft i dig än den unkna lukt jag just har spridit.
Idag väntar nya äventyr. Jag ska intervjua en forskningsingenjör på förmiddagen och alltså vandra in i husets innersta och hemligaste delar, laboratorierna. Det ska bli mycket spännande! På torsdag förmiddag ska jag för övrigt ta emot ett studiebesök från en verksamhet som knytas till klustret. Då ska jag in i dessa vindlande gångar igen…
För övrigt lite skitsnack: min avföring har återtagit normal färg och allt som är normalt gillar jag! (Jag har alltid varit avvikande, så försök förstå.) Blödningarna fortsätter, nu är de inne på den tionde dagen. Än så länge inga större problem mer än irritation och höga kostnader för skydd.
Äh, what the f! It’s Monday, let’s roll!
Gå till Toffelprofilen
Tycker du gör alldeles rätt i att ”ryta till”!
Elaka kommentarer är något jag aldrig förstått mig på, är det inte bättre att inte läsa bloggen om man retar upp sig?
Det där med att kommentera, jag försöker skriva någon liten kommentar, för att jag vill och för att du ska se, att jag varit och ”hälsat på” och så hör det till god ton tycker jag!
Hoppas du får en bra dag och att du är rädd om dig!
Ha dé!/Kram
Ja det är ju liksom ingen som tvingar nån att läsa på nåns blogg.
Jag tycker att du har en fin inställning till kommentarer. Jag brukar göra som du och ibland tycker jag till lite också. Men jag driver inte mina åsikter på nån annans blogg, det gör jag på min egen.
Kram!
Visst är det märkligt att fölk tycker att bara för att de sitter bakom en skärm så kan de tycka vad som helst .Idioter . Jag rensar också bort de som inte svarar på kommentarer och inte själva kommenterar .
Kram
Den stora utrensningen har bara börjat…
Kram, sis, glad att du är tillbaka! 😛
Åh så less jag blir av att läsa att du råkar ut för sånt här! Idioter. Kram!
Jag blir jätteledsen – och ännu elakare! Kram!
Det är sorgligt att människor anser sig ha rätt att knäppa andra på näsan, oavsett om det gäller ekonomi, vikt eller utseende. Det är EN sak om jag efterfrågar råd i en viss fråga, t.ex. tips om hur jag ska komma tillrätta med min krassliga hushållsekonomi. EN helt annan sak om jag ”bara” behöver skriva av mig.
Kanske man måste stänga av kommentarsfunktionen i vissa fall? Trist men nödvändigt. Risken är väl att folk istället kommenterar under ett närliggande inlägg. Dessutom är det tråkigt att gå miste om den dialog som för det mesta är givande, med vissa undantag, dårå. 😦
Jag känner med dig och för dig!
Läste också kommentaren under ditt CV. Suck! Men visst, med tanke på den kvalitet som mina chefer besitter så kan nog personer som du (och jag) vara nog så skrämmande, både p.g.a. våra gedigna kunskaper, samt vår (höga) ålder och antalet år i yrket. Gröna, osäkra chefer kan nog känna sig redigt hotade av sådana som oss om du förstår hur jag tänker utan att ta illa vid dig. Mina funderingar. ;)Men inte f*n ska man behöva förminska sig därför är cheferna är sådana miffon…
Kram, med önskan om en fin försommarvecka utan klibb!
Syser Klok – som alltid! Det är precis min åsikt också att det är en sak om jag ber om råd, men en annan om jag bara behöver skriva av mig. Jag har svårt att stänga av kommentarsfunktionen för jag VILL ha en dialog med läsarna. Det finns ju trots allt läsare som har vettiga saker att komma med (även om deras åsikter inte stämmer överens med mina, faktiskt!) och som vet vad vanligt hyfs är.
Chefer som har svårt med kompetent personal borde inte få vara chefer. Det har jag många exempel på. Dessa små män(niskor) låter nämligen sina kompetenta medarbetare sköta deras jobb utan att det märks.
Kram tillbaka och du vet att jag tänker på dig massor!!!!
Folk som är elaka har förmodligen mycket större problem med sig själva att vi kan utläsa i deras bryska inlägg…. detta gör naturligtvis inte att man känner sig mindre ledsen för fördömmande ord.
Dessa ”trevliga” kommenterare har inte ens hyfs att tordas kommentera med länkning… sicka mesproppar.
Kram på dig tofflan !!
Det är svårt att ta skit när man inte ens vet vem som har åsikter om en. Eller om vi ens har träffats… Jag har e-post-adresser till dem, men de är troligen påhittade.
Tack för kram!!!
Det är ofta de som är duktiga och kompetenta som utsätts för elakheter. En del människor klarar inte att höja sig på annat sätt än att trampa på andra.
Du och jag har olika åsikter många gånger men jag upplever att vi har en ömsesidig respekt för varandra.
Jag har blivit mycket sämre på att kommentera hos alla mina bloggvänner. Nya jobbet tar tid och energi och sen kan jag inte surfa på samma sätt som tidigare.
Facebook kollar jag på mobilen när jag sitter på toa:)
Den här kommentaren är skriven från mobilen på bussen hem och det tar längre tid. Inland försvinner det jag skriver rätt ut i periferin dessutom och då ger jag oftast upp. Orkar inte skriva en gång till.
Jag gillar dig Tofflan. Du är smart och bitsk och en varm och snäll människa. Du har dessutom en underbar röst som är så vilsam att höra på.
Kram
Jag har nog också blivit sämre på att kommentera hos andra, jag skriver mest tidsinställda inlägg till dan därpå. ibland bloggar jag i stället för att ta kafferast. För mig är bloggen på sätt och vis integrerad i arbetet eftersom jag ofta gör små sammanställningar av jobbet i inlägg. Mycket bra att ha vid senare tillfällen!
Visst har vi ofta olika åsikter om mycket, men det är ju åsikterna man blir ilsk på, inte personen som sådan. Om det inte är nån riktig elaking, förstås som talar om hur ful man är eller så.
Du om nån vet vilken jävla mes jag är egentligen!..
Kram och tack för dina vänliga ord! De värmer!!