Posted in Familj, Ironi, Musik, Personligt, TV, tagged Albanien, alkohol, amerikansk, Anggun, anmäld, Anna Bergendahl, annorlunda, ansvarig reporter, arbete, Azerbajdzjan, öl, Baku, ballad, bas-tjejen, ben, bilndel, blindstyre, blommor i sitt hår, Bosnien och Hercegovina, bulle på huvet, Buranovskiye Babushki, Can Bonomo, Compact Disco, Cypern, Danmark, dansa, Danse Macabre, De Bra Turkiska Låtarnas Klubb, deprimerande, digga, Donny Montell, dricka öl, Duracell-Kaninerna, Edward, Eleftheria Eleftheriou, Engelbert Humperdinck, engelska, ESC 2012, Estland, Europa, Eurovision Song Contest 2012, Eurovision Song Contest 2012 finalen, falsk ton, falsksång, Farbror, favorit, för gammal, förträngt, fluktare, formulera, Frankrike, Gaitana, gala, getter, Gina, glasbur, gnällig, Gréta Salóme & Jónsi, Grekland, gren, gymnastikpojkar, halvtrist, hålla för öronen, hårt, Helena Bergström, hiskeliga axelstrutar, humma, ingen kraft, insvept i lakan, inte svara på mejl, intetsägande, Irland, Island, Italien, italienska, Ivi Adamou, Jedward, Kaliopi, kan inte stå stilla, kärlek, killar i kjolar, kisspaus, klösa på gitarren, klubb, konstig, krönika, kunna sjunga, Kurt Calleja, lambadastuk, leda, Litauen, liveblogg, Loreen, lyssna, Makedonien, Malta, Mandinga, Maya Sar, Moldavien, muskort kjol, nåt dämpande, nere i källaren, Nina Zill, Norge, nyhetschef, o-rolig, oberörd, ormbo på huvet, Ott Lepland, Pasha Parfeny, Pastora Soler, påmind, pipa, proffs, röst, rösta, röstning, rösträkningen, riktig rysare, roliga, Roman Lob, Rona Nishliu, Rumänien, Ryssland, Sabina Babayeva, schlager, seg, Serbien, sexiga danser, show som sticker ut, sjunga, skämt, skämtbidrag, skitstort leende, skratta, skriva, smäktande ballad, Soluna Samay, somna, Spanien, språk, spretig, SRF, startfält, Storbritannien, svag, svajig, svart i rutan, Sverige, Sveriges Television, ta i som 17, ta studenten, tant, telefoni, Televinken, text, tjata om, Tooji, trallande, tråkigaste, trist, trummis-bruttan, Turkiet, tycka, Tyskland, Ukraina, underordnad betydelse, ungern, uppmärksamhet, Upsala Nya Tidning, vinnare, yla, Željko Joksimović on 26 maj 2012|
12 Comments »
Liveblogg i kväll igår. Inte så hög aktivitet här , men då tänker jag att det är skönt att folk inte är så ensamma och desperata att min blogg är det enda sällskapet! Bloggen startar strax efter klockan 21 eftersom jag är på resande fot. Under tiden kan du ju roa dig med att läsa vad nyhetschefen på lokalblaskan skrev i dagens tidning! Länk finns i inlägget nedan!
I kväll är Igår var det så äntligen dags för den stora finalen i Eurovision Song Contest 2012. I SvT 1 börjar evenemanget klockan 21 i afton. Som vanligt tänker jag liveblogga, men det kan vara så att livebloggen startar något efter klockan 21 (måste hämta hem Älskling som slutar jobba 21).
Nu har jag hört alla låtar åtminstone en gång. Min favorit är fortfarande Cypern, även om jag tror att Europa röstar fram en vinnare som kanske inte sjunger så bra men har en show som sticker ut. Att kunna sjunga är nämligen av underordnad betydelse i schlagersammanhang nu för tiden.
Jag försökte ärligt begripa vad lokalblaskans nyhetschef hade skrivit i nån sorts krönika till dagens artikel om schlagerfinalen. Men jag fattade inte ett dugg. Det jag för övrigt inte heller fattar är att lokalblaskans nyhetschef tycks vara ansvarig reporter att skriva om Eurovision Song Contest. Jag trodde att man som nyhetschef jobbade både djupare än så/på en högre nivå. Men det klart, om man inte ens svarar på mejl från läsare, så sitter man säkert i nån liten glasbur nånstans och tycker. Om schlagern. Hur man sen formulerar sig vete tusan. Nog för att jag uppenbarligen inte kan formulera mig begripligt här på bloggen ibland, men en nyhetschef är ju liksom proffs. Eller borde vara det. Läs nyhetschefens krönika här och förklara gärna för mig vad den handlar om. Jag förstår inte.
Så här ser kvällens startfält ut:
- Storbritannien: Engelbert Humperdinck – ”Love Will Set You Free”
Missade det mesta av låten. Jag tycker att den är ganska OK, men är inte farbrorn lite för gammal för det här???
- Ungern: Compact Disco – ”Sound Of Our Hearts”
En ganska OK låt. Fast vad har han på sig??? Lite halvtrist låt.
- Albanien: Rona Nishliu – ”Suus”
Nej, nu håller vi för öronen! Människan med ormboet på huvet vill jag varken höra eller se.
- Litauen: Donny Montell – ”Love Is Blind”
Dags för blindstyret. Att han inte blir anmäld av SRF eller nåt. Den där bindeln sabbar ju det hela. När jag lyssnar känns låten rätt OK, faktiskt. Fast skrikig bitvis och en och annan falsk ton…
- Bosnien och Hercegovina: Maya Sar – ”Korake Ti Znam”
Nu det tråkigaste bidrag Bosnien och Hercegovina har skickat på ett par år. Men hon kan i alla fall sjunga, Maya, och det är det ju inte alla som kan i den här tävlingen… Hiskeliga axelstrutar, för övrigt.
- Ryssland: Buranovskiye Babushki – ”Party for Everybody”
Årets skämtbidrag. Nej, jag förstår inte var tanterna har i den här tävlingen att göra. Låten är rolig en gång. Här kan vi för övrigt snacka falsksång på hög nivå… Men jag kan inte låta bli att skratta åt dem. I kväll tar den lilla tanten i som 17! Får tankar på Danse Macabre…
- Island: Gréta Salóme & Jónsi – ”Never Forget”
Den här har jag gillat, men i kväll känns sången svag och svajig. Ingen kraft alls, bara ett skitstort leende.
- Cypern: Ivi Adamou – ”La La Love”
Min favorit, trallandet till trots. Tänk, jag kan ju texten redan! La lallalallalalla, typ…
- Frankrike: Anggun – ”Echo (You and I)”
Och nu nåt för gymnastikpojkarna och dito fluktare. Nej, den här låten är för intetsägande för min del.
- Italien: Nina Zilli – ”L’Amore È Femmina (Out Of Love)”
Trist att det sjungs på engelska, tycker vi i New Village. Italienska är vackert. Men den här låten är för amerikansk och borde inte ha hamnat i Baku.
- Estland: Ott Lepland – ”Kuula”
Dags för den smäktande balladen Lyyysssssna… Han har uppenbarligen tagit nåt dämpande i kväll, dessutom. Det skulle kunna vara en riktig rysare, men lämnar mig ganska oberörd.
- Norge: Tooji – ”Stay”
Nu blir det hårt. Lite för hårt för att vara schlager. Men den här låten växer! Den skulle jag kunna dansa till på nån klubb sent en natt tidigt en morgon.
- Azerbajdzjan: Sabina Babayeva – ”When The Music Dies”
Men hjälp… Hon hamnade ju nere i källaren i början med rösten. Sen låter hon plötsligt helt annorlunda. Seg och trist.
- Rumänien: Mandinga – ”Zaleilah”
Den här låten gillar jag! Det är lite lambadastuk på den och jag gillar sexiga danser.
- Danmark: Soluna Samay – ”Should’ve Known Better”
Dags att ta studenten med Danmark. Dessutom låter hon som Anna Bergendahl. Anna gillar den här, eller snarare, bas-tjejen, tror jag… Själv skrattar jag åt trummis-bruttan.Tråkig låt, tycker jag.
- Grekland: Eleftheria Eleftheriou – ”Aphrodisiac”
Jag gillar det grekiska! Men den muskorta kjolen tar en del av uppmärksamheten… 😉 Nej, nu vill Tofflan dansa!!!
- Sverige: Loreen – ”Euphoria”
Nu tar jag kisspaus. Inte av nervositet utan för att jag simple don’t like this. Sorry! FANtastiskt! sa Edward. FAN! sa jag. Vad Gina sa skiter jag i.
- Turkiet: Can Bonomo – ”Love Me Back”
Turkiet brukar ha bra låtar. Den här tillhör tyvärr inte De Bra Turkiska Låtarnas Klubb. Den är bara gnällig och jag tänker på getter av nån anledning.
- Spanien: Pastora Soler – ”Quédate Conmigo”
Spansk brutta med bulle på huvet och insvept i lakan gal på scenen. Nej, det här gillar jag inte.
- Tyskland: Roman Lob – ”Standing Still”
Tyskland har skickat en tråkig låt igen. Den här är så trist att jag nästan somnar…
- Malta: Kurt Calleja – ”This Is The Night”
Hej Televinken Kurt! Oroväckande, Anna hummar med och diggar… Fast den är rätt OK, när jag lyssnar. Men dansen…
- Makedonien: Kaliopi – ”Crno E Belo”
Nu blir det svart i rutan. Och nån ylar… Strax klöser nån på gitarrerna… Nja, låten känns spretig.
- Irland: Jedward – ”Waterline”
Duracell-Kaninerna gör entré. Jag orkar inte titta på dem för de kan ju inte stå stilla, men faktum är att låten är helt OK, faktiskt ganska bra…
- Serbien: Željko Joksimović – ”Nije Ljubav Stvar”
Serbiens ballad gillar jag. Språket gillar jag. Kärlek gillar jag. Det här är bra!!!
- Ukraina: Gaitana – ”Be My Guest”
”Hon har blommor i sitt hååår…” Jaa, och pipa har hon också. Låten är riktigt fartig och nu vill jag dansa igen! Men killarna i kjolar ser för roliga ut!
- Moldavien: Pasha Parfeny – ”Lăutar”
Den här hade jag förträngt… Tyvärr blev jag påmind nu. Han har grenen långt ner på benen och låten är bara konstig.
Min favorit? Tja det står mellan Cypern och Serbien för min del. Island är ju rätt OK också, men jag tyckte deras framträdande i kväll var lite tamt. Greklands låt är också bra… Och Rumäniens…
I väntan på rösträkningen etc lyckades Helena Bergström komma fram på telefon. Det var synd. Hon är lika o-rolig som alltid. Det är bara en som är mer o-rolig, Gina – människan som tjatar om sina skämt och är den enda som skrattar åt dem också.
Röstningen har börjat och Grekland fick den första tolvpoängen! Folk jublar för att Sverige leder. Jag dricker lite öl till… Nej det här var deprimerande. Det ser ut som om Sverige… vinner… Gäsp.
PS Fel låt vann.
Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision song contest 2012, Eurovision Song Contest 2012, ESC 2012
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, tagged Änglavakter, äldreboende, deckare, författarinna, fynd, gravid, Kristina Ohlsson, litteratur, litteraturstudent, mördad, oskyldig, polis, sluta prata, spännande, styckmord on 26 maj 2012|
2 Comments »
Hur hänger ett styckmord av en ung tjej ihop med en gammal författarinna som har slutat prata? Och vad har Fredrika Bergmans älskade med det hela att göra? Den tredje deckaren av Kristina Ohlsson, Änglavakter, är minst lika spännande som de första två! Samtliga har jag lånat av Fästmön.
Denna den tredje delen om Fredrika Bergman är lika spännande som de första två.
Det börjar med ett fynd av en ung tjej. Tjejen har blivit styckad och man kan ganska snart identifiera henne. Men varför blev hon styckmördad? Hon var litteraturstudent och dessutom gravid. Med vem då? Tjejen hade uppenbarligen kontakt med en barnboksförfattarinna på ett äldreboende. Kvinnan har inte talat på många år. Så småningom hittar Fredrika Bergman och hennes poliskollegor rätt spår, men då är redan hennes älskade indragen och en helt oskyldig person mördad.
Den här boken är så spännande att man bara vill läsa och läsa. Kristina Ohlsson håller mig totalt fängslad och jag anser henne vara en av de allra bästa, nu levande, svenska kvinnliga deckarförfattare.
Det kan inte bli annat än högsta betyg!
Read Full Post »
Posted in Böcker, Film, Musik, Personligt, tagged A J Kazinski, Amor Towles, Artighetsreglerna, överklass, barn, barnläkare och människorättskämpar, biografi, bränd, brännas in, brev, bussolycka, Christine Falkenland, cliffhanger, Danmark, Dartmoorheden, dö, Den sista goda människan, dokumentärfilm, fall, första hustrun, Från andra sidan graven, gift, goda gärningar, hand, inbox, Interpol, juni, kärlek, komplicerat triangeldrama, konstnärskap, Kristin Cast, krossat hjärta, litteratur, Lost, Månpocket, Metallica, Mick Wall, nödhjälpsarbetare, New York, nummer, nyårsafton, nyhetsbrev, P.C. Cast, pappa, pocketbok, pojkrumsdröm, polis, rättsantropolog, röda vampyrer, rocklegend, rygg, seriemördare, Sfinx, Simon Beckett, Some kind of monster, sommarhus, sten, Sverige, tennisspelande kassettbandssamlare, tragisk olycka, traumatisera, trädrot, vardag, växt, våldtäktsman, vita ben on 26 maj 2012|
Igår kom månadens nyhetsbrev från Månpocket insusande i min inbox. Och som vanligt gör jag ett urval här av de titlar jag tycker är intressant!
Artighetsreglerna av Amor Towles
Nyårsafton 1937 i New York. På en jazzbar lär Katey och hennes väninna Eve känna den världsvane bankmannen Tinker Grey. Trots sina olika bakgrunder – Katey arbetar som sekreterare och kommer från mycket enkla förhållanden medan både Eve och Tinker tillhör överklassen – blir de snart oskiljaktiga vänner. Men en tragisk olycka förändrar livet och snart är Katey indragen i ett komplicerat triangeldrama med de två människor hon älskar mest av allt.
Metallica av Mick Wall
Mick Wall har skrivit den definitiva biografin över Metallica, både djupgående och utredande, men också kritiskt granskande. Han berättar historien om hur den tennisspelande kassettbandssamlaren Lars Ulrich gjorde sina pojkrumsdrömmar till världsomspännande verklighet tillsammans med värstingen James Hetfield. Hela vägen från den tragiska bussolycka i Sverige 1986 som tog basisten Cliff Burtons liv – en händelse som traumatiserade och formade bandet i lika hög grad – via den prisbelönta dokumentärfilmen Some Kind of Monster från 2004 – som i skrämmande detalj visade hur illa det var på väg att gå – till deras status som rocklegender och svåröverträffade publikdragare i dag.
Den sista goda människan av A J Kazinski
Människor i olika delar av världen dör under mystiska omständigheter. På deras ryggar har ett nummer bränts in. De döda var till exempel nödhjälpsarbetare, barnläkare och människorättskämpar. Ett larm går ut via Interpol och i Danmark får polisen Niels Bentzon i uppdrag att hitta och varna människor som gör goda gärningar.
Sfinx av Christine Falkenland
Hon, den första hustrun, riktar sig i brev till Claire, kvinnan som nu är gift med hennes Felix. Han, som skulle ha varit pappa till den son som aldrig föddes, han som kränkte och förnedrade. Claire och Felix blir den himlakropp som allting kretsar kring, deras välstånd och lycka överskuggar till slut både det egna konstnärskapet och vardagen tillsammans med dottern Ma. Hon iakttar och smyger, tar sig in i familjens sommarhus, fläckar och smutsar ner. Hon kommer nära.
Bränd av P.C. Cast & Kristin Cast
Förra delen, Frestad, slutade med en fruktansvärd cliffhanger. Nu får vi reda på hur det gick för Zoey, Stevie Rae och Afrodite.
Zoey Redbirds hjärta har krossats och hon vill stanna på den Andra sidan för evigt. Stark är den enda människa som kan nå henne, men hur ska han hitta henne? Han måste dö för att göra det, menar Högsta rådet. Och han har bara sju dagar på sig.
Stevie Rae vill hjälpa Zoey, men har stora, egna problem. De röda vampyrerna ställer till problem, och den här gången kan inte ens Stevie Rae skydda dem från konsekvenserna.
Från andra sidan graven av Simon Beckett
Vid första anblicken kunde det ha varit vad som helst – en sten, en trädrot, en växt av något slag. Men ur hedens fuktiga jord stack resterna av en hand upp, benen blänkte vita.
Det har nu gått åtta år sedan kroppen av en ung flicka hittades begravd ute på den ödsliga Dartmoorheden. Polisen var helt säker på att hon var ännu ett av våldtäktsmannen och seriemördaren Jerome Monks tonårsoffer. Monk erkände till slut och sattes bakom lås och bom. Rättsantropologen David Hunter och de andra i teamet ansåg fallet vara löst.
Read Full Post »
Posted in Familj, Ironi, Musik, Personligt, Trams, TV, Vänner, tagged antikvärde, ägg, äggskal, balkong, banna, barn, blogg, datumstämpel, Eurovision Song Contest 2012 finalen, förskräckligt, flamsig, frukost, hälsosamma, Här är ditt kylskåp!, Här är ditt liv!, Här är min kompost!, humor, jobbansökning, kaffesumpt, kasta, kasta pengar i sjön, kommentera, komposthink, kontra, kryddburkar, Lasse Homqvist, lördagsgodis, liveblogg, mamma, matsvinn, mitt hörn av världen, nå fram i bruset, onyttiga kakor, skåp, skitdyr, skrika, skrumpet blomblad, stenåldern, sticka ut, succé, suspekt kakpaket, telefoni, tjockisar, trött, TV-serier, tvåfärgat hår, Willys, yrkesskadad on 26 maj 2012|
4 Comments »
När jag var barn, på stenåldern alltså, fanns också en farbror som hette Lasse Holmqvist. Han var inte bara känd för att han hade tvåfärgat hår. Han hade även en bra TV-serie som hette Här är ditt liv! På senare år kom en hemsk kvinna in i många tjockisars liv på TV och började rota i deras kylskåp, en sorts avart av Här är ditt liv – typ Här är ditt kylskåp. Detta har för övrigt en mig närstående vän också testat på sin blogg. Alla tre stora succéer.
Så vad ska jag då komma med som sticker ut och når fram i bruset? (Ja, jag är yrkesskadad.) Jo, jag driver det hela ett snäpp längre till Här är min kompost!
Det började med att jag hittade ett suspekt kakpaket i ett skåp. Det var naturligtvis Fästmöns kakor för de var hälsosamma. Jag köper bara onyttiga kakor! De här kakorna hade nog dessvärre inte varit så hälsosamma att sätta i sig. Kolla datumstämpeln…
För den som ser lite glist kan jag upplysa att det står: ”30 12 2010″…
Skrikande kastade jag kakorna i komposthinken och bannade min Anna. Så förskräckligt! Sånt matsvinn! Och snacka om att kasta pengar i sjön för hälsosamma kakor är skitdyra. Genast kontrade Anna med
DU, vi kanske skulle gå igenom dina kryddburkar. Jag hittade flera där med innehåll som har antikvärde…
Ibland slår det tillbaka direkt på en… Men nu ville jag visa just min komposthink i stället för alla gamla kryddor och kakor och vad jag nu kan tänkas ha i mina skåp. Varsågod!
Min kompost.
I min komposthink syns kakorna, förstås, men också äggskal (ja vi åt ägg till frukost idag), kaffesump och ett och annat skrumpet blomblad. Men vad har du i DIN kompost??? Skriv en rad och berätta!
Ursäkta om jag är tramsig, men jag har varit seriös sen jag kom hem efter att ha skjutsat Anna till jobbet. Jag har skrivit och skickat iväg fyra (4) jobbansökningar och däremellan har jag telefonerat med mamma. Inte konstigt att jag känner mig trött och flamsig, eller hur?
Det får bli en tur till Tokerian för inköp av lördagsgodis till kvällens musikshow på TV. Från mitt hörn av världen blir det livebloggning, förstås! Häng på om du känner dig ensam och inte har nån att kommentera med. Eller bara för att du vill. Efter shoppingturen tänker jag softa på ballen*. Eller kanske ska jag gå ut med komposten till sophuset innan kakorna går ut med hinken… 😳
*softa på ballen = slappa på balkongen
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 