Min Sister

Idag, måndag, har min Sister fyllt år. Och jag har inte hunnit ringa henne. 😳 Det blev bara ett sms och en hälsning på bloggen. Nu är det alldeles för sent att plingelinga.

Men jag ville i alla fall att du skulle veta, att min Sister är den bästa Sister man kan tänka sig – när Tofflan själv får välja. För jag har valt min Sister och hon har valt mig. Hon är The Queen!

Min Sister är Queen of fucking everything!

Read Full Post »

Gladaste Mormodern, kändisar och en liten tur

Det var inte nån rolig dag på jobbet idag. Jo, jobbet i sig är roligt, men när tekniken krånglar är det pest. Jag har försökt få experthjälp med det tekniska, för plötsligt har jag inte behörighet att publicera bilder på webben och intranät. Dessutom är min mapp med bilderna till internwebben helt försvunnen – för mig. Andra personer, på andra avdelningar, kan minsann se mappen. Fruktansvärt irriterande! Jag felanmälde hos IT i fredags, men har ännu inte hört från dem. Vår webmaster är ett frågetecken, likaså webbstrategen. Själv lyckades jag hitta ett sätt att komma runt det hela så jag kunde få ur mig några sidor. Men ändå…

Det var tur att jag skulle träffa vännen Agneta direkt efter jobbet! Agneta är just nu världens gladaste mormor till världens sötaste pojkbebis. Jag fick se många bilder från helgens dop – som också blev vigsel för föräldrarna, en överraskning för alla inblandade utom dem…

Glada Mormor!

Agneta är nog en av de mest glada människor jag vet. Och ändå är hon inte på nåt sätt mesig. Vi hade massor att prata om, precis som sist, men jag är rädd att jag babblade för mycket den här gången… 😳 Hur som helst, när vi tittade på klockan hade vi plötsligt suttit där i två och en halv timma…

Vi käkade Kina-mat och till detta hör fortune cookies som avslutning. Agneta väntar med spänning på nåt som ska ske på onsdag, medan jag är mer kändis-kåt, uppenbarligen. Jag ska i vart fall träffa en A-kändis nästa månad…

”You will meet an A-list celebrity from Hollywood next month…” Jisses, jag undrar om man får önska vem..?

Jag var hemma i New Village kvart över sju och slängde iväg ett sms till Fästmön för att höra om hon ville få skjuts hem till Himlen. Det ville hon och jag ville ju pussas lite, så det blev ett bra byte – tjänster och ”gentjänster”.

Nu ska jag ta en yttepytte surfrunda bland mina Kickor och Pluttar innan jag kollapsar i min svarta säng. I morgon kväll blir det biltvätt, har jag bestämt. Jag skiter i årsstämman.

Read Full Post »

Den bara står där…

Den bara står där, så ensam, ananasen, i fönstret i lunchrummet. Jag tror det är salt i den. Fin!

Så ensam.

Read Full Post »

Avtackning – eller inte

Lokalblaskan har en intressant artikel idag om avtackning från jobb. Jag läser och begrundar lite av det artikeln förmedlar: avtackning från arbetet har förändrats.

Att sluta jobba för att man går i pension eller för att man byter jobb, till exempel, är vanligen en ganska stor omställning, enligt artikelskribenten. Avtackningen har mist sin betydelse eftersom folk idag allt oftare byter jobb. Yrkesrollen var viktigare förr, men var sitt jobb. Idag är andra saker viktigare. Ytterligare ett skäl till att avtackningen har mist betydelse är att det först diskussioner om höjd pensionsålder. Det blir liksom inte ett lika stort steg, en lika stor omställning.

Uppsala kommun, som är länets största arbetgivare, enligt artikeln, tycker fortfarande att avtackningar är viktiga. Det finns rutiner för avtackning och enligt dessa är 650 kronor avsatta till avtackningspresent. Guldklockor är inte lika populära längre, många väljer i stället en guldmedalj, kanske för att guldpriserna har gått upp.

På PRO tror man också att avtackningen är viktig. För en del personer är kollegorna det enda sociala livet de har och då blir avtackningen extra värdefull. Det behöver dock inte vara nåt märkvärdigare än en fika…

Den som har följt min blogg har kanske läst att jag inte fick ens ett tack för de 23 åren jag gett av mitt liv till min förrförra arbetsgivare. Jag tänker att allt jag hann göra under dessa år kanske inte var dåligt..? Jag minns inte hur många avtackningspresenter och liknande jag själv skänkte pengar till. Det gör fortfarande ont att tänka på den uteblivna avtackningen, trots att över tre år har passerat. Det lär fortsätta att göra ont. I stället för avtackning hade de säkert fest, mina före detta kollegor. Man skulle ju ha kunnat tänka sig att nån så kallad arbetskamrat hade ordnat nånting. Men inte ens det. Nej, de festade säkert allihopa tillsammans eftersom de hade lyckats i sitt uppsåt att bli av med mig.

Hos min förra arbetsgivare var jag ett halvår. Ett halvt år. Sex månader. Avtackningen blev ett jättefint och varmt minne för livet – med kaffe, önsketårta, tal och alldeles för dyrbara presenter. Jag kände mig verkligen uppskattad av den arbetsgivaren. Det var fint med en gemensam stund innan jag lämnade min arbetsplats, det ställe där jag hade tillbringat åtta timmar om dan.

En sån fin tårta fick jag.

Jag har lärt mig att människor kan vara ganska hårda – en utebliven avtackning ger ju en klar och tydlig signal. Jag har också lärt mig att 23 år inte var nåt värda hos just den arbetsgivaren. Men att sex månader hos en annan arbetsgivare var värda så mycket mer. Tänk sån skillnad det är!

I lokalblaskans artikel blev fyra personer tillfrågade om de hade blivit avtackade. Två pensionärer hade blivit avtackade, en person som skulle börja på ett nytt jobb blev avtackad i samband med en jullunch och en student svarade att hon ju har ett tag kvar till pensionen, men att hon nog skulle kunna tänka sig en middag med arbetskamraterna.

Skulle du vilja bli avtackad om du bytte jobb, slutade eller gick i pension? Och hur i såna fall?

Read Full Post »

Good morning, good morning!

En solig och varm dag är på gång! Träffade en morgonpigg individ till på jobbet och frågade om kontoren blir varma under soliga dagar.

Nä, snarare tvärtom…

blev svaret. Och jag som lämnade min tröja hemma och bara tog min tunna jacka.

När jag anlände till kontoret var två isoleringskillar där och fixade mellan väggarna. Våra väggar här är alldeles för tunna och man hör vartenda ord rumsgrannen säger när h*n pratar i telefonen eller har besök. Nu ska ljudnivån reduceras med ett visst antal decibel. Ska bli intressant att höra om det funkar!

Solskyddsgardinerna hade tydligen kommit upp i fredags efter att jag hade lämnat byggnaden. Jag vet inte om jag ska tro på dem. De har samma färg som de fula gardiner jag nödmonterade, men de är betydligt tunnare…

Duvblåa, skira solskyddsgardiner är INTE sniggt med limegröna gardiner. Och frågan är om de ens är effektiva…

Jag fick ju tyvärr inte tag i några krukväxter till min fönsterbräda i fredags, så den gapar fortfarande tom. Men jag är nog lite försiktig också, jag vill inte köpa en massa som jag sen får ta hem för att jag inte får jobba kvar…

Tom fönsterbräda. Bilden visar ungefär halva, så här finns mycket plats.

Jag fick ju en anslagstavla till kontoret häromdan. Än så så länge sitter det mest tråkiga lösa lappar där. Det roligaste jag har satt upp är vykortet på Picassotavlorna som jag köpte på Elias skola när vi var där på Öppet Hus. Får försöka hitta nåt kul att sätta upp – idéer mottages gärna!

Tråkig, eller hur?

En ny arbetsvecka har snart tagit sin början. Idag har jag tack och lov inga möten! Med det menar jag att det är lite jobbigt med blödningarna som gör att jag måste till toa en gång i timman. Resten av veckan är smockfull av möten, på torsdag är jag till och med dubbelbokad. Måste smita ifrån introduktionen för nyanställda för att prata på ledningsgruppen om min kommunikationsplan.

Igår tog jag det bara lugnt hemma när FEM hade åkt. Blödningarna tar på krafterna och det går inte att göra några längre utflykter utan att ha koll på om det finns toa i närheten eller inte. Jag tog en premiärfika på ballen, men sen mulnade det på. Framåt kvällen blev det en efterlängtad dusch och hårtvätt. Middagen, rökta tunna kalkonskivor och mimosasallad, körsbärstomater, svarta oliver och ett ciabattabröd. Ett glas amarone, kvar sen lördagens middag, slank ner till. Ringde till Fästmön och pratade en stund innan jag läste ut en bok och glodde lite på TV.

Även en del kvällar den här veckan är intecknade, men det är ju privata evenemang. I kväll ska jag träffa Agneta och käka kinamat och kolla på barnbarn. I morgon kväll är det årsstämma i bostadsrättsföreningen, men den person som fick i uppdrag att skriva motioner för ett gäng har inte gjort det, så jag tror inte att jag går dit. Har ingen lust att träffa på några puckon heller, såna finns det en hel del av här runt omkring. Ingen nämnd, ingen glömd. I stället blir det nog biltvätt på tisdag kväll, så att jag bara kan dammsuga bilen inuti och torka av paneler och sånt på onsdag kväll. För på torsdag eftermiddag är det ju besiktning!!! Jag brukar vara så nervös att jag mår illa då…

En måndag har just börjat och jag ska kolla om jag kan redigera vår webb och vårt intranät idag eller inte… Vad ska du göra???

Read Full Post »