Jag fick med Fästmön på min plan att leka fredag! Vi tog ett par mackor, drog i oss några chilibågar och sprättade var sin starköl. Sen åkte den första av de fyra filmer jag hämtade igår in i DVD-spelaren. Vi såg Irene Huss 9: En man med litet ansikte.
Blodigt och läskigt.
Filmen börjar med en bilstöld. När polisen följer efter tjuvarna kliver en man rakt ut i gatan och blir nermejad. Den stulna bilen hittas sedan brinnande. I en byggnad bredvid finner polisen en död flicka. Två till synes skilda fall länkas ihop redan från början när Irene Huss och hennes poliskompisar letar efter mördarna – trots att Irene borde vara på väg till fjällen för en veckas semester med familjen.
Den här filmen är blodig och läskig. Det skjuts mycket i den och eftersom jag är skotträdd som tusan hoppade jag högt flera gånger. Men filmen är mycket mer än så. Den handlar om trafficking och droger – och pedofili.
Som vanligt är Irene Huss-filmerna baserade på Helene Turstens böcker med samma titlar. I det här fallet var filmen bättre än boken. Jag ger den högsta betyg för spänning och angelägna teman.
Gå till Toffelprofilen
