Inte för att jag kan sägas vara särskilt unik vad gäller nånting, men det skulle kunna vara det här som händer om nätterna. Gissningsvis sover de flesta gott om natten – om man inte jobbar, förstås, eller plågas av smärta eller mardrömmar eller dåligt samvete, kanske. Men andra håller på med annorlunda aktiviteter och jag är nog en av dessa.
Vinterbadar Tofflan om nätterna?
För det mesta har jag inga problem att somna. Den här veckan har vi gått och lagt oss lite extra tidigt också, eftersom Fästmön började jobb klockan sju. Vi läser en stund, ofta en ganska lång stund. Sen släcker jag och somnar bums. Anna gör för det mesta likadant. Undantaget är när vi kommer över nån sorts trötthetströskel och det bara inte går att somna. Det händer, det också.
Ibland när jag precis ska somna drabbas jag av Klådan. Klådan innebär att det kliar på mig. Överallt. Den kan börja på ryggen, fortsätta i nacken… Sen kliar det under ena foten, på baklåret, på ena knäet, i stjärten, i huvet, i örat, i andra örat, på ryggen igen… Så där kan det hålla på en lång stund. Jag kan bli fullkomligt gaaalen…
I natt vaknade klockan 1.15 och drabbades av Klådan. Jag blev inte gaaalen, men näst intill. Tror jag låg och rev mig minst fem timmar. Närå, men säkert passerade en kvart. Sen somnade jag. Bara för att FLYGA UPP ur sängen vid halv tre med kramp i vänster vad och vänster pektå. Alltså, kramp i vaden är nog som ont, men i pektån är fruktansvärt! Tån låser sig, lägger sig gärna runt om långtån och det krampar och vrider och har sig. Tårarna är nära. Såna här kramper gör att jag så snabbt som möjligt måste upp ur sängen och för att utföra en olustiger dans – så tyst som möjligt, eftersom Anna vanligtvis sover bredvid. Det är svårt, som du förstår, när man bara har lust att skrika ut sin smärta och helst av allt stampa i golvet.
För att runda av detta gnäll-inlägg med en sammanfattning: jag tränar mig att uthärda Klåda och smärta i det tysta. En riktig stoiker är jag, om nätterna. Det är dagtid jag gnäller. Som nu.
Nej, dags att borsta tand och fara iväg till bilverkstan innan jobbet. Clark Kent* ska få sommarsandalerna på och i lokalblaskan stod det nåt om snö, precis som Sura Gubben sa…
*Clark Kent = min lille bilman
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Nämen usch vilken jobbig natt ! I morron är det väl iaf sovmorron !!! ha en fin fredag 🙂
Ja och då ska du se att Tofflan vaknar pigg som en mört klockan 5… Brukar vara så…
De där kramperna i vader och annat är såååå jobbiga och gör helvetiskt ont. Stackars du! Önskar dig en god nattsömn i natt.
Man liksom bara försöker komma upp ur sängen så fort som möjligt och alltid trasslar man in sig i täcket… Det gör ont som f*n! 😦