Hemkomna från födelsedagsresan blev Fästmön och jag bjudna på indonesisk mat av Zyrenna – TACK! Sen bänkade vi oss för att se Shutter Island (2009), inspelad på DVD:ns hårddisk eftersom filmen gick på TV4 för ett tag sen. Och TV4 kan man ju inte titta på om man ska se film eftersom man blir galen på all reklam. En inspelad film, däremot, går att spola fast forward när det är reklam.
En kuslig ö.
Året är 1954. Polisen Teddy Daniels och hans nya partner Chuck åker till en ö, Shutter Island. Där finns ett mentalsjukhus som härbergerar galna mördare av båda könen. Teddy och Chuck ska utreda en rymning av en kvinnlig mörderska. En storm gör att Teddy och Chuck blir kvar på ön – där elektriciteten slutar fungera. De rotar vidare och snart inser Teddy att nånting inte är riktigt som det ska med mentalsjukhuset…
Det här är en riktigt kuslig film. Man får lite Lost-känsla, men till min glädje får man också en logisk förklaring till allting i slutet. Fram till dess är det emellertid ganska snurrigt och invecklat. Det blir högt betyg, men inte högsta på grund av den röriga storyn.
Jag tänkte födelsedag på fredag istället för torsdag, så det blev sent.
Shuttle Island såg jag på bio. Trodde det var en annan sorts film och tyckte den var extremt rörig och konstig.
Men det var perfekt, Åsa, för vi orkade inte laga mat igår! Och vi var ju bortresta torsdag till söndag 😀 TACK!
Ja Shutter Island – den heter inte Shuttle Island – var rörig och konstig, men samtidigt kuslig, så där som jag gillar.
Boken är bättre 🙂
Kram kram
Ja det brukar vara så. Men jag tror det räcker med filmen för min del.
Kram, sis! 😛
Usch, det där är inget för mig, då blir det mardrömmar … 🙂
Ja det var verkligen en läskig film, mycket mardrömsframkallande!!!