Torsdag och dags för veckans höjning (Påsk) respektive sänkning (Pisk). Så här fördelar sig dessa tu:
Påsk
- Det gigantiska påskägget på jobbet (enormt! Jag tror B köpte sju kilo godis…)
- En tripp till Metropolen Byhålan i påsk (har inte varit där sen nån dag i somras)
- Fästmön (som är trött, söt och busig!)
- Intressanta möten, nya människor (Södra tornet anordnade ett mycket intressant seminarium i förra veckan!)
- Filmen Tomboy (den vill jag se!)
Pisk
- Nästan halvsekelgamla tanter som knockas av lingonveckor (nej, det borde vara slut för länge sen!)
- Radioreklam som är fördomsfull (trodde inte att det fick passera ostraffat…)
- Überpedagogiska föräldrar och barn som slåss med pinnar (BU!)
- Män i par är inte alltid roliga… (nää…)
- Chefer som använder managementknep som ingen går på längre (är ni inte utvecklingsbara???)
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Pedagogik i all ära, men ibland är det faktiskt bättre att bara ryta ifrån. Blir vansinnig på de där skitjobbiga barnen och deras ännu jobbigare föräldrar. Min dotter höll på och spottades i ansiktet när hon var i tvåårsåldern. Hon slutade inte förrän jag spottade tillbaka. Så kan man också göra;).
Kram
Underbar uppfostran, öga för öga, liksom.
Men i fallen ovan var det papporna som var skitjobbiga. De var så otroligt tjatiga och övertydliga och hade jag varit ungen med pinnen hade jag inte klippt till Tant Tofflan utan pappa.
Kram!