Solig söndag i mars. Sommartid började idag. Fästmön och jag släpade med oss Elias ut för att leta efter vårtecken. Det var varmt inne i lägenheten, men frågan var om det var varmt ute. Svårt att hitta lämpliga kläder; solbrillor var ett måste. Anna såg det första vårtecknet, blåsippor. Det första jag såg var krokus.
En liten, ensam gul krokus.
Sen såg jag några fler gula krokusar.
En grupp gula krokusar bland fjolårslöven.
Så där jättevarmt var det nu inte. Det blåste ganska kalla vindar. Vindar som lekte i Annas hår…
En nordlig vind lekte i Annas hår.
På väg mot kolonilotterna observerade Anna vårens första nässelfjäril. Och jag såg äntligen den första blåsippan alldeles själv. Sist av oss tre…
Oj, oj så liten blåsippan ute i backarna stod!
Framme vid stenen med trädet var det lite lä och Elias och Anna ombads posera.
Elias och Anna njuter i vårsolen.
Den här bilden påminde mig om en liknande bild som vi tog på samma ställe. Jag letade i mina arkiv och fann denna, ungefär ett och ett halvt år gammal. Nog ser man att Elias har växt…
Den här bilden på mor och son tog jag den 17 oktober 2010…
Vi passerade en åker och äntligen fick jag se vårens gula solar, tussilago! Jag krälade nästan i leran för att fota. Kolla vilken växtkraft!
Tre gula vårsolar försöker tränga upp i åkern.
Det var nu dags att vända hemåt. Vi var ungefär halvvägs. En viss herre försökte övertyga sin mamma om att fika skulle sitta bra när vi kom hem. Så det blev ett stopp på vägen för att inhandla kakor av två slag.
Strax före ICA Solen passerade vi ett helt träd fullt av videkissar.
Ett helt träd med videkissar.
Jag försökte fånga några av videkissarna i närbild, men det blev ingen kanonbild.
Mjuka, små videungar…
Vi messade Linn, som kommit hem från sin resa i landet, och hon satte på kaffe. Kakorna mumsade vi i oss raskt, men ärligt talat var jag inte så impad av balliskakor med nougatfyllning och chokladbitar i. Nej, jag är väl konservativ och föredrar de gamla hederliga ballisarna med nougatcrème mellan ringarna…
Så blev det dags för mig att vända hemåt. Jag stannade på Tokerian och lämnade in Lottot, bara för att upptäcka att mamma och jag inte hade vunnit en spänn den här gången. Träffade på H och C och jag blir alltid så glad när jag ser dem, de verkar ha ett sånt härligt och varmt förhållande!
Hemma var det tomt och tyst och jag hade tvätt att ta hand om liksom en grusig hall. Dags att förbereda för i morgon. Hur ska jag orka pallra mig upp kvart över fem..?
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Skönt att veta att våren kommit så pass långt upp i landet. Om nå’n vecka så är den alltså här hos mej. Det känns förtröstansfullt på nå’t vis 🙂
Ja det går så fort nu! Det ska bli spännande i påsk när jag ska lika mycket neråt i landet som du är uppåt från mig och kolla vad som har hänt… 😛
Ja jädrans!
Du får ta med folkdräkten för där är det nog midsommar då 😉
Ha ha ha! 😆 Tofflan i folkdräkt! Det skulle se ut, det… Då måste jag kanske eventuellt raka benen för första gången. Eller ska jag ta den manliga dräkten? Men jag gillar inte gula bixor med häng… Svårt fall, doktorn grät! (Tofflan asgarvade åt din kommentar!)
Härliga vårtecken! Har suttit på balkongen och läst hela dan – ett säkert vårtecken det med!
Lite dammigt, men ingen idé att städa förrän de har sopat gatorna här omkring. Sen blir det att skura och plantera penséer.
Kram!
Alldeles perfekt söndagsaktivitet! Jag ska nog plantera penséer på pappas grav i påsk. De håller sig fina tills jag kan sätta sommarblommor!
Kram!
Vad skönt det låter! Men de där ballekakorna! Jag åt såna i går igen, och de var inte ett dugg goda nu heller. Nä, jag håller med dig. Balleringar is the shit, liksom.
Gammal är bäst! 😛
HÄrliga vårtecken du/ni hittade ! ett vårtecken som jag hittade igår var min bil, det fanns en bil under allt snarpsätradam 🙂
Vilken lycka! Att du ”hittade” din bil. Fast det var väl inte under en dam utan under damm? Eller? 😉