Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 19 mars, 2012

Andra och avslutande delen av Maria Wern: Drömmar ur snö gick på TV4 i kväll. Jakten på den som mördade två gymnasietjejer avslutades. Fästmön och jag höll oss vakna för att se slutet.

Maria Wern och psykologen Patrik löser fallet.


Mordjakten på Gotland fortsätter.
Men det som slår mig just i kväll är att ingen enda av dem i rutan pratar gotländska! Prästen misstänker sin fru, nån misstänker vaktmästaren. Till sist går den tredje och fortfarande levande tjejen i trion med på att träffa mördaren. Det håller på att sluta illa.

Nja, i kväll måste jag tillstå att Anna Janssons böcker är bättre än de TV-filmer som gjorts baserade på hennes böcker. Det blir medelbetyg! MEN… jag tänker fortfarande se de två återstående delarna som är baserade på boken Må döden sova.

Read Full Post »

Läser i Dagens Nyheter om en brittisk undersökning kring engelsmännens värdering av det digitala livet. Som bekant gör vi ju allt mer på nätet: vi umgås, vi läser nyheter, vi kollar mejl och vi handlar, för att nämna några aktiviteter. Storbritannien är den stat som får in den största delen av sina pengar genom varor och tjänster på internet – hela 8,3 procent av Storbritanniens ekonomi, faktiskt. Det handlar om 13,5 procent av alla inköp som görs i Storbritannien.

Britterna kan tänka sig att avstå från mycket för att få behålla sin bredbandsuppkoppling.


Men ju mer vi använder nätet,
desto mer beroende blir vi av att vara uppkopplade. De som ingick i studien fick genomgå ett tankeexperiment att de skulle förlora sin bredbandsuppkoppling. Därpå fick de ange vad de kunde tänka sig avstå ifrån för att få uppkopplingen tillbaka. Hela 78 procent var beredda att avstå från kaffe, medan 65 procent kunde tänka sig att inte dricka alkohol. Så många som 76 procent kunde tänka sig att låta bli choklad och 25 procent att avstå från sex under ett år.

Vad skulle DU kunna tänka dig att avstå ifrån för att få tillbaka din bredbandsuppkoppling???

Read Full Post »

När man drabbas av förkylning eller bråck nånstans i pipelinen ner till magen kan det vara bra att få lite perspektiv på det hela. Fästmön och jag bänkade oss för att se en helt seriös film idag, Fjärilen i glaskupan (2007).

En film som ger perspektiv. 


I slutet av 1995
drabbades Jean-Dominique Bauby, redaktör för det franska modemagasinet ELLE, av en svår stroke. Efter en cirka tre veckor lång koma vaknar han upp – enbart för att inse att det enda han kan röra är ena ögat.  När han lär sig kommunicera är nåt av det första han säger:

Jag vill dö.

Men han dör inte. Han skriver en bok, en självbiografi, Fjärilen i glaskupan, genom att blinka sig till rätt bokstav. Bokstäverna rabblades upp i en viss följd, med den vanligaste först. Men alla som har läst franska vet att franska ord innehåller en massa bokstäver som ofta inte hörs. Det måtte ha varit ett otroligt tidsödande jobb… Boken skrev han under två sommarmånader 1996. Boken kom ut den 6 mars 1997. Tio dagar senare avled Jean-Dominique Bauby i sviterna av en lunginflammation.

Fjärilen i glaskupan finns numera i pocket.


Det här är en både gripande
och fascinerande film. Fascinerande därför att man faktiskt får veta hur en man upplever omvärlden efter att han har fått en svår stroke. Och gripande när samme man inte kan kommunicera eller röra sig. När han inser att han aldrig mer kan dra handen genom sina barns hår. När hans gamle pappa gråter i telefonluren…

Jag läste boken först, jag fick den för många år sen i julklapp av mamma och pappa. Men filmen såg jag inte förrän idag, inspelad på DVD-hårddisken nån gång från Sveriges Television.

Mina varmaste rekommendationer ger jag såväl bok som film. Och högsta betyg.

Read Full Post »

Ja f*n, när man inte är riktigt kry och alert… Jag glömde ju lägga ut en bild på gårdagens

Vad var det jag sa?!

Gårdagens Expressen.


Jag fortsätter
att kryssa över de kuvert jag får från denna avsändare, skriva på

Ej beställt material. Åter avsändaren

och skicka tillbaks dem. Det har jag gjort i tre år nu. Men det kommer bara nya. När ska Postkodlotteriet fatta att jag inte ha vill ha nån post från dem? Det går inte ens att slänga deras skit grejor i pappersåtervinningen eftersom de innehåller plast och kuvertklister…

Read Full Post »

Det snöar idag. Massor just nu. Fästmön är hemma däckad med en förkylning. Sånt är inte bra att ge till varken gamlingar eller kollegor.

Själv har jag nyss kommit hem från morgonens trevliga undersökning. Jag fick ju varken äta eller dricka eller ta medicin efter midnatt, så för att påminna mig om detta, eftersom jag är som en zombie på morgnarna, fick jag lägga en lapp på medicinerna.

En påminnelselapp till Zombie-Tofflan.


Kom i god tid
till Läkarhusets kirurgmottagning. Hade Anckarström med mig, som tur var. Bussresan ner till stan klarade jag med tuggummi och boken! Kände mig modig när jag landade i väntrummet. Två tanter satt där redan och läsa i fina magasin. Sen kom en syster och hämtade dem till operation. Så blev det min tur. Då var jag inte ett dugg modig.  Syster Sonja var irriterad för att min doktor inte hade skrivit ett ord om lugnande. Han trodde väl att jag inte behövde nåt eftersom jag har gjort den här undersökningen så ofta. HA! Eftersom det tar längre tid med lugnande var syster Sonja först ovillig, men sen visade det sig att de fått ett återbud, så då räckte tiden. Jag fick en hutt som smakade vidrigt. Men lummig blev jag…

Det här var min utsikt medan jag väntade på att den lugnande hutten skulle verka. Vid pilen ser du den svarta slangen som är en kamera. Den skulle jag svälja ner i magen.


Docent Sven gjorde själva undersökningen.
Eftersom han har samma namn som frisör i Metropolen Byhålan blev jag lite fundersam. Men docent Sven var snäll och duktig. Fast han tyckte jag skulle hålla mina fingrar i styr när jag försökte dra upp den där jävla kameran ur hals och mage. 👿

Resultatet fick jag veta genast. Det är inget sår i magen som blöder och som orsakar mitt dåliga blod. Men jag har ett bråck på matstrupen eller magmunnen, jag minns inte vilket och så är det inflammerat runt omkring. Så docent Sven tyckte att jag skulle ta upp min medicinering igen. Det har jag gjort. Genast. Jag orkar inte må illa en sekund till.

Nu återstår att se om det blir andra roliga undersökningar för att härleda blodproblemen eller om det bara är så att jag får medicinera periodvis.

Jag är fortfarande påverkad av den lugnande hutten, så nu när jag har ätit lite yoghurt, ett kokt ägg och två knäckemackor som rev skönt i min slangade hals, ska jag lägga mig en stund och vila.  Sen ska jag hasa över till Tokerian för att införkaffa föda (soppa). Vi tänker annars stanna inne och glo på film idag. Den största ansträngningen för min del blir att värma soppa och att tvätta håret.

Nu ska jag ringa mamma som vill veta hur det har gått. Anna ligger på gästsängen och vilar.

Read Full Post »