Folkilsk

Idag är jag baske mig folkilsk. Goda råd känns som pekpinnar och folk tjafsar med mig och står i min väg. Dessutom har nån i huset skrikit i ganska precis en timma nu. Mina öron står inte ut, men undrar hur de närmast sörjande pallar…

Jag orkar inte med såna här ljud när jag mår illa och har ont.

Jag mår illa och jag har ont. Försöker att leva normalt, men kanske unna mig och Fästmön nåt extra när det känns som det behövs. Det straffar sig. Såna som jag får inte må bra. Om jag har det gott en dag, slår kroppen tillbaka dan därpå. Om jag skrattar en dag kommer alltid nån som ska trycka till mig och göra mig ledsen eller arg. Det måste vara somligas lott i livet att just trycka till.

På Stormarknaden var det hemskt. Folk överallt, ungar som viftde med ballonger, la sig på golvet och skrek, mammor med megafonröster. Och så en svinigt dyr reklamskylt för min förra arbetsgivare som aviserar dess ankomst i Stormarknaden. Tacka f*n för att man mår illa! 

Folk överallt och massor av tjockisar. Men det är tjockisar med snygga kläder. Jag fattar inte var de shoppar. Anna och jag var på två ställen, främst för att kolla in gympaskor, men också lite kläder. Inte ens byxor med resår passar min trinda mage! Jag har nu insett att det måste ligga en alien i magen min. Varför är den annars så stor och stinn när jag bara spyr? Månntro Den Helige Anders har varit på besök nån natt när jag låg och sov… Nej, jag är bara tjock. Jag är smällfet och det är jag själv som har gjort det. Men varför går jag inte ner i vikt när jag kräks så ofta..? Jaa, det kan man ju fråga sig.

I min mage?

På måndag ska jag på undersökning och det är ju inte direkt nåt jag ser fram emot så där jättemycket. Samtidigt som jag förstås vill veta. Undersökningen i sig har jag gjort miljoner många gånger och det är väl inte världens roligaste. Men det finns värre.

Vi handlade ingenting på Stormarknaden mer än lite saker till kvällens middag. På apoteket var vi och hämtade mediciner. Tre något så när gemensamma bekantingar såg vi och Anna såg en gammal kompis från gymnasiet som bonus! Först såg vi Pelle utan hår svans och jag tänkte gå fram och skrika

Bu!

eftersom jag är så elak. Men jag gjorde det inte av nån anledning. Sen träffade vi L & L och det var kul att få presentera Anna. Slutligen mötte vi H inne på ICA Kvantum. H sprang omkring lika zombieaktig och folkilsk som vi och hittade inte heller nånting. Jädra jobbigt det är när affärer bygger ut och flyttar om varor!

Vofför gör di på detta vise?!

Nä, det var skönt att få komma hem och vila en stund ovanpå gästsängen efter att ha suttit på apoteket och kallsvettats medan personalen plockade fram medikamenter. Jag har ordinerat Arbeterskan att slänga sig framför DVD-inspelningen av måndagens Maria Wern. Själv ska jag försöka svälja min fadda smak i munnen (sköljer bort den med en öl just nu) och ställa mig i köket. Jag har dukat och snott till en skål med grönsaker bestående av gula och röda körsbärstomater, svarta oliver och fetaost blandat med rödvinsvinäger, italiensk salladskrydda och olivolja. Sen blev jag så trött att jag blev tvungen att sätta mig vid datorn en stund.

Efter maten blir det nog nån film, eventuellt nån av de två jag fick i julklapp av Anna. Om jag nu inte står med huvudet i toalettskålen och svär över folk och min mage…

Read Full Post »

Det straffar sig…

Fy te rackarns! Det straffar sig att äta trerätters. Och frukost. Jag mådde liksom finfint idag tills jag åt frukost. Betänk då att jag druckit flera muggar java först utan att må illa nånting. Eftersom illamåendet kommer varje dag jag har ätit frukost jämförde jag med det jag åt idag och det jag brukar äta på vardagarna. Det måste vara antingen mild lättyoghurt, F-Müsli Gold eller ProViva svartvinbär som är skurken. Jag blir galen galnare! I skrivande stund sitter jag och sväljer och sväljer och sväljer för att frukosten ska stanna nere…

+ + 

Vem är skurken?

Det gick inte att somna om i morse när jag hade skjutsat Fästmön till jobbet, men jag gjorde en FEM. Det innebär att man ändå kryper ner i sängen igen och läser. Jag läser en spännande bok (som jag för övrigt fick i julklapp av FEM!) om ett gammalt mord som skedde på en maskeradbal, nåt som annonseras i den här gamla blaskan…

I Stockholms Posten den 15 mars 1792 utannonserades maskeradbalen där Gustaf III blev skjuten. Blaskan råkar finnas i min ägo.

Men jag kunde inte ligga still mer än till åtta. Sen dess har jag varit i farten, antingen vid datorn eller med snabeldraken och dammvippan. Dessutom har jag torkat golven i badrummet och i duschrummet/toan. Det blir mer golvtorkning i morgon, misstaget att äta frukost är för kännbart just nu.

Anna slutar klockan 14 och då åker jag och hämtar henne. Vi ska åka på diverse ärenden som till apoteket och för att tanka. Jag måste komplettera skafferiet med en del varor till kvällens middag. Även i afton äter vi italienskt (det var det vi åt igår), men nu är det en Toffelkock som lagar till skiten det hela. Det blir min berömda italienska pastasås.

Vet bara inte hur jag ska palla att åka på shoppingtur. Idag känner jag att jag inte står ut med folk. Minst av alla mig själv.

Read Full Post »

Dagens citat den 17 mars 2012

Sylvia Balac skriver i Aftonbladet om skådespelarna bakom Mupparna:

Du kan vara granne med en mupp – utan att veta om det.

Read Full Post »

Att bli gammal innebär rätten att ta sig friheter!

Jag skrattar gott så morgonkaffet skvätter åt en söt notis i lokalblaskan. Notisen handlar om två 80-åriga ynglingar som rymde från ett av stans sjukhem. De tuffa ynglingarna sparkade sönder ett staket utanför avdelningen och sen stack de. Men tyvärr hittades de redan efter en halvtimma och kunde föras tillbaka. Friheten blev kort! Den ena ynglingen hade dessutom inte ytterkläder på sig och det var ganska kallt och blåsigt här igår kväll.

En sak jag inte skrattar åt är armhålegrejen. Den har ju liksom gått helt överstyr! Hur tjejen ifråga ser ut i sina armhålor är väl för f*n upp till henne? För övrigt drog nån paralleller från ett av mina inlägg till denna märkliga historia. (Kan verkligen inte förstå det.) Det gjorde mig allt annat än glad.

Därför, kära läsare, ska jag här nedan bjuda på en äkta YouTube-rulle ur Tofflans Oscars. En film som jag la ut redan i juni förra året. Jag var alltså först att offentligt visa upp min armhåla! Och nu när jag snart blir halvsekel tänker jag officiellt ta mig friheten att fortsätta skita i att raka mig under armarna. Eller raka mig när jag känner för det. Det är baske mig jag själv som bestämmer.

Read Full Post »

SL kanske tar över pendeln söderut

Det kan bli förbättringar, vill jag tro, att vänta i pendeltågstrafiken! Uppsala kanske får en ny tåglinje till Stockholm som ska köras av SL. Nu ska bara skittinget säga ja till det hela.

SL ska köra pendlare från Uppsala söderut.

Går förslaget igenom innebär det att det fler Upptåg norrut och även ett pendeltåg till Heby och Sala. Däremot läggs Upptågets linje till Upplands Väsby ner. Men men, tanken är att SL:s pendel till Arlanda, Knivsta och Uppsala förlängs ända ner till Älvsjö. Om jag fårstått artikeln i lokalblaskan rätt blir det stopp även i Sollentuna.

Antalet pendlare har ökat mycket.

Den nya linjen lär kosta runt 60 miljoner om året för Uppsalas del. Men jag tror att det lär vara väl spenderade pengar. Förutom att jag personligen tusenfalt hellre åker med SL än UL har antalet pendlare söderut ökat betydligt. Idag tvingas dessutom många byta pendel i Upplands Väsby, vilket de nu skulle slippa.

Mot årets slut kan detta bli verklighet. I bästa fall.

Read Full Post »

Unna sig lite: Maestro

Det var fredag igår och slutet på min arbetsvecka. Skittrött. Fästmön skulle dessutom premiärplumsa på sjukgymnastiken. Ovanpå det såg jag Odjuret himself*, naturligtvis i sällskap av en yngre kvinna. USCH!

Så det blev ingen matlagning när vi kom hem. Jag hällde upp pistagenötter och så tog vi var sin öl innan vi promenerade bort till Maestro och åt en trerättersmiddag.

Anna på Maestro.

Anna var så söt i fluffigt badhår (nä, Sjukstugan har inga hårtorkar). Och trött. Och huruvida detta plumsande gör nån nytta återstår att se. Två gånger i veckan ska det ske – de veckor Anna inte har barnen. För är det barnveckor går det omöjligt att hinna med.

Vi åt vitlöksbröd med en San Miguel till förrätt. Oliver och aioli till. Till huvudrätt valde Anna fläskfilé med potatisgratäng, tror jag, medan jag bad kocken trolla fram nåt med kyckling och råstekt potatis. Det blev två rejäla kycklingfiléer med rosépepparsås, tror jag. Fast på bilden ser det mer ut som grönpeppar i såsen…

Kyckling i pepparsås.

Som vanligt var allt mycket gott även om vi båda tyckte att våra respektive såser – Anna fick kantarellsås till sitt kött – var väldigt salta. Till huvudrätten drack vi var sitt glas rött italienskt zinfandel. Måltiden avslutades med Crème caramel för Annas del och björnbärscheesecake för mig. Idag var cheesecaken betydligt mera nygjord än sist, men jag hade ändå problem att hacka mig igenom den. Lite svårt att äta den med enbart en sked – en dessertgaffel till hade gjort susen.

Maestro är en trevlig kvartersrestaurang i de bättre kvarteren i Gamlis. Igår kväll var en stor del av lokalen bokad för ett 50-årsfirande (inte mitt, dock!). Genom att samarbeta med den intillagande sushirestaurangen fick vi bord i det som en gång var en smörjhall på en bensinmack. Lokalerna är urmysiga, servicen på topp!

Mätta och belåtna och unnade promenerade vi sen hem i marskvällen. Måltidens betyg blir högt som alltid, men inte högst på grund av de salta såserna och jagandet av cheesecake runt hela bordet assietten.

*Odjuret himself = en person som har förstört det liv jag en gång hade

Read Full Post »