Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 6 mars, 2012

Varning för lite kiss- och bajssnack!


Min Fästmö
skämmer bort mig.
Hon påstår att jag slarvar med maten i vanliga fall. Nu har hon lagat nyttig mat åt mig två kvällar i rad. Det är helt fantastiskt att komma hem, slut och trött efter en arbetsdag i full fart och därpå följande bilköer från Dofternas Bro*, och mötas av verkliga väldofter som Hemlagad Mat. Igår var det broccoligratäng. Och idag… När Anna messade mig och frågade vad jag ville ha, svarade jag lite skämtsamt

Rotmos och bajskorv.

Det är ett citat ur Bajsboken som jag och Elias brukar köra med. Mest jag. Elias har vuxit ifrån kiss- och bajsåldern.

Och när jag kom hem stod Anna vid spisen och rörde i grytorna. Det doftade onekligen lite åt… skithållet, men det var kålrot. Älsklingen hade verkligen gjort rotmos!!! Underbart gott! Till det blev det stekt kycklingkorv med senap samt för min del, en Christer Lindarw**. Tack snälla älskling!!!

Rotmos är gott och dessutom sniggt orange


Man kan helt klart säga
att jag föredrar Annas nyttiga mat framför alla glassar i världen. Men det klart att jag gillar glass också. Och kakor… På tal om kakor kan du vara med i Fatous kaktävling och vinna smaskiga Ballerina-kakor med chokladpluppar eller bara choklad i. Du kan vinna hela sex paket – om du tar förstapriset. Fast det tänker ju jag göra, för jag kan inte äta nyttigt 24-7. Men du kanske kniper andrapriset och det är inte så dåligt det heller: fyra kakpaket! skynda, skynda och klicka på länken och tävla!

 

*Dofternas Bro = en väg över Fyrisfloden där det alltid stinker
**en Christer Lindarw = ett glas mjölk

Read Full Post »

Alla har vi väl minnen förknippade med glass..? Själv tänker jag på min bardoms somrar i Varamon, Nordens största insjöbad, den finkorniga sanden där som kröp in överallt (till och med i öronen), doften av solvarmt trä – och så smaken av glass på tungan. I år fyller GB Glace 70 bast… Nu snackar vi varumärke!..

GB-gubben Clovve har funnits med länge. Han gifte sig 2010 med Clovina. Kanske är det dags att de får smått snart?


GB-gubben Clovve
har varit en symbol för GB Glace länge. Men faktum är att han egentligen bara skulle marknadsföra glassen Pajaspinne, som kom i mitten av 1960-talet. Clovve överlevde emellertid Pajaspinne och idag är han en stark symbol för glass. Det finns nog ingen svensk idag som inte vet vad Clovve marknadsför..?

GB Glace bolag startade 1942. Det stora genombrottet kom en sommar i mitten av 1950-talet. Då hade det blivit vanligare och tekniskt möjligt för gemene man att förvara glass hemma. Och populariteten håller i sig. Idag är Sverige ett av de länder i världen där man äter mest glass.

De här glassarna fanns år 1962 när jag föddes! Kolla priserna… Puckstång ser ovanligt stor ut. Jag kan meddela att den snabbt krympte – både i storlek och pris.


Det här är ett starkt varumärke
och det är ofta förknippat med nostalgi, precis som jag inledde det här inlägget. Glass för mig är barndom och en tid när ”allt var bra och tryggt”. Men det var också en tid när mamma och pappa inte hade råd att alltid köpa glass till sin tjatande dotter. Blev det nån glass kunde man ge sig på att det blev Puckstång jordgubb eller vanilj, för den var minst och nästan billigast. När isglassen gjorde sitt intåg blev Igloo cola eller apelsin favoriten. Hade man en kompis som åt glass samtidigt kunde man köpa var sin smak. Sen delade man på de två pinnarna som satt ihop och så gav man varandra en. På så vis fick man smaka båda!

Idag har många nya glassar kommit till och många har försvunnit. Min absoluta favorit, när jag blev lite äldre och kunde lägga veckopengen på en glass, var Storstrut… Idag gillar jag mest Tip Top, men även Päronsplitt kan slinka in i gapet. Päronsplitt kom 1970 och då fanns det samlarbilder med i pappret. Jag minns att det var afrikanska djur. Numera står det gåtor på pinnarna.

Och nu måste jag ju bara fråga: Vilken är din favoritglass????

Read Full Post »

Allt färre människor lockas numera av så kallad nyckelhålsmärkt mat. En nyckelhålsmärkt matvara ska ha ett balanserat innehåll av socker, fett, salt och fibrer! Utbudet av nyckelhålsprodukter minskar. Och detta till förmån för fett. Nu varnar dietister för att ett mångårigt folkhälsoarbete har varit förgäves.

Dissas allt mer.


Det är Livsmedelsverket som står bakom
nyckelhålsmärkningen.
 Men konsumenterna dissar nyckelhålet och söker sig framför allt till fet och kolhydratfattig mat, allt enligt trenddieterna. Minimjölk, lättmjölk och lättmargarin säljs allt mindre i affärerna. Människor tycks inte längre vara rädda för fett, nu fruktar man kolhydrater.

Vissa dieter som förespråkar mycket fett och lite kolhydrater – och jag tänker inte skriva ut namnet på dem eftersom en del anhängare beter sig som sektmedlemmar – funkar för att gå ner i vikt. Men att äta så mycket fett medför risker för att blodfetterna höjs och därmed antalet hjärt-kärlsjukdomar. Och jag fortsätter att vidhålla att en balanserad kost är bäst. Så det så!

Read Full Post »

Min intervjuvandring mellan medarbetarna på institutionen fortsätter. Tänk att jag hade inte en aning om att det finns så här intressanta människor! Människor som så totalt öppnar sig för en näst intill främling, det vill säga petite moi! Ja, alla gör ju inte det, men många. Igår träffade jag en matematiker och jag bekände skrattande att jag lider av dyskalkyli. Ibland. Då visade han mig denna makalösa manick, en sorts kaosmaskin där man inte kan förutsäga rörelserna eller svängningarna. Till skillnad från matematik, dårå, som är bland det mest logiska som finns…

En kaosmaskin i rörelse.


Det intressanta med
just denna matematiker är att h*n samtidigt är humanist och jobbar mycket med etiska frågor. Har vi människor en fri vilja? Vad är vårt ansvar när det gäller naturvetenskap?

Idag blir det ytterligare en spännande intervju, denna gång med en forskare som jag vet är otroligt språkkunnig. Eftersom jag älskar språk ser jag verkligen fram mot detta samtal!

När jag landade hemma i New Village igår kväll stod Fästmön vid spisen och gjorde broccoligratäng. Denna åt vi tillsammans med några skivor rökt kalkon. Suveränt gott! Och så nyttigt! (Det kompenserade jag sen genom att goffa söndagsgodis.) Den gulliga människan hade tänkt på att just brocco är fullt av järn, nåt som jag definitivt behöver nu när jag blöder igen… Tack och lov har jag inte haft ont igen, men jag blöder och blöder och blöder och undrar om jag har nåt blod kvar snart. När jag tittar på min spegelbild ser jag en likblek varelse. Till och med läpparnas konturer är vita. Lever jag, månntro?

Jag fick ju brev från lokalblaskan igår angående min stundande högtidsdag 😛 Inte en enda har uppmuntrat mig att fylla i och skicka in, JO! Fatou tyckte det, så bara därför har jag fyllt i svarslappen och tänker posta den i morgon!!! Annars firar vi inte dagen så mycket. Jag ska fira lite med mamma i påsk och när dagen så infaller åker Anna och jag bort och stannar borta till söndag. Visst hade jag velat ha en stor jävla fest, men det finns inte ekonomi till det. Och det finns inte heller nån som jag hellre firar dan med än Anna.

Idag väntar stormöte på förmiddagen, i morgon ska jag ha mitt andra avstämningsmöte med prefekten. Efter detta ska jag fira – eller förtvivla – med min kollega L, den enda av de gamla kollegorna här som fortfarande faktiskt är min kollega, på sätt och vis!

Read Full Post »