Igår kväll kändes det som om eländet i kroppen vände! Jag tyckte magen hade varit OK hela eftermiddagen och jag kände mig aningen, aningen piggare. Men sen blev det tre telefonsamtal på raken, varav ett när jag åt rostat bröd, och det räckte för att orken skulle ta slut. Jag är jätteglad att Storasyster ringde och jag är jätteglad att jag har en mamma att ringa till och en Fästmö. Men min kropp protesterar till och med mot detta lilla. Eller lilla och lilla, det blev en och en halv timma totalt i telefonen…
När jag talade med Anna började jag må mer och mer illa och sen när vi hade lagt på kom det rostade brödet upp. Så efter det blev det tandtrådning och tandborstning och läggdags.
Jag somnade som en sten och vaknade, badande i svett, vid femtiden i morse. Sen har jag snoozat av och till fram till 6.10 när jag så klev upp. Inte vet jag om jag vågar säga hur jag mår idag, men jag känner mig liite piggare även om magen inte är rolig just nu.
Jag somnade som en sten…
Hoppas datorn/nätverket inte krånglar på jobbet på förmiddagen, för det är den tid jag har att jobba på. I eftermiddag ska jag på en nätverkskonferens. Såna är alltid givande och roliga och idag är det extra intressanta punkter på dagordningen, till exempel ”Juridik och sociala medier”.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Usch, fy samt ynk! Borde det inte vända snart?! Hoppas du är pigg nog för tillställningen i kväll i alla fall. Var det i morgon du skulle få provresultaten?
Nja, jag avstår nog från middagen i kväll, det är ingen idé för magens skull.
Jag har fått en del provsvar redan och i morgon eftermiddag får jag resten.
Jag säger ochså Ynk! och tillägger stackars lilla du. Och inte kan man göra något för att hjälpa. Skickar över en bamsekram i alla fall!
Tack för kramen! 😛