Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 23 januari, 2012

Några timmar över på kvällen mellan mat, tvätt och gardinuppsättning. (Tack, älskling, för god mat, dessert och stångarbete!) Vi slängde oss i soffa respektive TV-fåtölj för att glo på andra delen av Brottsplats Edinburgh, inspelade på DVD:n nån av mellandagarna.


Full fart på Jackson igen!


Det är full fart redan från början!
Jackson Brodie hittar en död flicka i vattnet. Strax efteråt blir han vittne till ett brutalt överfall i ett parkeringsgarage. Efter det hamnar ett annat vittne till överfallet, en deckarförfattare med otroligt utstående öron, i Jacksons knä, ungefär. Sen är det plötsligt en rik man som fått hjärtinfarkt (när han var bunden och blev dominerad av en ung ryska) och vars fru så småningom blir Jacksons klient. Och så ovanpå det Jacksons lite jobbiga kärleksliv samt X:et som tänker ta dottern och flytta till New Zeeland. I bakgrunden mal systerns död och vi får veta lite mer kring detta.

Som sagt, det är inga händelselösa avsnitt i Brottsplats Edinburgh. Det händer snarare för mycket. Fortfarande. Det gör att det blir rörigt och lite flamsigt, stundtals. För det är enda sättet att få till det hela. Men jag vill inte att deckare ska vara roliga, de ska vara spännande.

Fortsatt lågt betyg!

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Som bekant avslutar jag mitt vikariat här den 31 januari. Jag jobbar sista dan nu på torsdag. Det ger mig några dar att kolla upp en spännande affärsidé som dök upp på eftermiddagsfikat idag:

Att starta ett surdegshotell

Det var E som kom på idén eftersom h*n också ”bara” är vikarie. Och kanske kan det vara en riktigt bra affärsidé för nåt surdegshotell finns inte i Uppsala, bara i Stockholm. Där öppnade i april förra året världens första surdegshotell.


En riktig surdeg! 


Vad det är för nåt?
Tja, gamla surdegar dras vi väl med lite till mans/kvinns men ett surdegshotell tar hand om folks surdegar när de vill resa på semester. Ungefär som när man ber grannen vattna ens blommor eller ta hand om ens post. På ett surdegshotell matar man degen med kärlek och näring för ett par hundralappar i veckan. Så det gäller ju att få ihop ett ganska stort antal surdegar om affärsidén ska vara lukrativ, förstås…

Read Full Post »

Forskarna på Umeå universitet är flitiga och envisa. De har kommit fram till att vissa människor inte är allergiska utan lider av kemisk intolerans. Det handlar om en oförmåga att vänja sig vid lukter.

Tio procent av oss sägs lida av kemisk intolerans. Symtom på kemisk intolerans kan vara illamående, koncentrationssvårigheter och irritation i ögonen. Det är symtom som kan komma av vardagliga lukter som parfym, rengöringsmedel, cigarretter och sånt. Den som drabbas får gå igenom många tester, men får kanske inte nån diagnos ändå. Man tror alltså att man är allergisk, men doktorn hittar inte nåt man är allergisk eller överkänslig mot. Vilken tur att vi då har forskarna i Umeå som kan sätta namn på våra åkommor!

Kemisk intolerans…

visst låter det… avancerat och som ett riktigt gravt tillstånd..? Hur man ska behandla detta tillstånd har man emellertid inte kommit fram till än.

Men inte nog med denna fantastiska upptäckt… Andra Umeåforskare har studerat fetma och kommit fram till att det är på en höft man kan avgöra om man dör för tidigt eller inte av fetma.


Kolla magen… Och den här bilden har ett par år på nacken… Till somligas förtret lever jag vidare. Fästmön tog bilden.


De fantastiska forskarna i Umeå har kommit fram till
att den som har breda höfter och smal midja ligger bättre till vad gäller livslängd och dödsrisk än den som har smala höfter och högt midjemått. Det där höftfettet kan till och med skydda mot hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Forskarna har studerat 8 000 personer… på Mauritius. Eh..?

Själv har jag tjocka höfter och högt midjemått. Mina höfter syns inte och min midja sitter i armhålorna, typ. Så man kan ju undra vad jag är för avart. Jag är emellertid inte från Mauritius. Och jag kan lika gärna dö i morgon som i kväll.

Read Full Post »

På torsdag jobbar jag min sista dag. Den här veckan blir jag avtackad två gånger, först av avdelningen, sen av fakulteten.

Det är två gånger fler än jag blev avtackad på mitt förra jobb. Jag fick inte ens ett verbalt tack för de 23 åren.

Kan du förstå att det känns liiite tufft att lämna den här arbetsplatsen???

Read Full Post »

Häromdan fick jag en kommentar på ett inlägg jag hade skrivit. Det är faktiskt så att jag granskar kommentarer och den här bara kunde jag inte släppa igenom. Men jag kan inte låta bli att citera några valda delar, för jag önskar ibland att jag hade lika stark tro på att Nån Annan ska fixa mina problem och inte jag själv:

[…] I Bibeln står det; ” Min är hämnden säger Herren.” […] Jag tycker det är jätteskönt att slippa hämnas när folk gjort mig illa. Det tar Gud hand om och så får de igen, […] Jag är så lycklig över att jag är härligt frälst och det har hjälpt mig igenom alla svårigheter som jag råkat ut för i livet. Med Guds kraft kan jag flytta problem stora som berg! Jesus dog på korset för vår skull. Tack Jesus! Tack Gud för att du frälste mig! Halleluja! […]

Idag halkade jag iväg för att äta lunch för den sista markeringen på mitt lunchkort. Efter ett tag upptäckte jag att jag hade nån i hasorna. Men jag smet in i restaurangen, rev åt mig kaffe och en macka och betalade kontant. Det fanns inget tilltalande alls på menyn. Bland mackorna fanns det en enda som gick an – den dyraste, förstås, den med räkor och nåt jädra klegg. Alla andra mackor hade kött av nåt slag eller rivna morötter. Inget av dessa tu kommer innanför mina käftar, jag lovar!

Hämnden för min smitning kom emellertid ganska omedelbums i form av två saker:

  1. Jag spillde ner framsidan av min rena tröja
  2. En gubbe passerade mitt när jag satt och åt och la av världens giga-rap

Så lagen om alltings djävulskap är nog en riktig naturlag, för den verkar stämma. Om det sen är Gud eller Den Andre som tar hand om andras problem. För egen del försöker jag lösa mina problem själv, med varierande framgång. Men jag tar ansvar! Därmed inte sagt att jag inte har en Gudstro. För det har jag. Min tro kanske är snubblande, förvillande och ordbajsande lik den där kommentatorns ovan, skulle somliga läsare säkert mena. Men jag tror att

den som gör nån annan illa får för eller senare smaka på sin egen medicin

Detta är emellertid ett gammalt Toffelordspråk och inte ett ord från Den Heliga Skrift.

Read Full Post »

Idag är det den sista måndagen för min del här på kontoret. Jag är jätteledsen inuti, men än så länge har jag inte visat nåt utåt. Tror jag.

Morgonen var skitkall, typ minus sju grader nånting. Det verkar som om det har snöat i natt. Plogbilen gasade runt på gården. Jättebra och fint att få bort all snö, men sandningen då? Det var minst sagt halt på väg till garaget.

Två forskare hörde av sig under morgonen och nu har jag bearbetat deras texter på både svenska och engelska och publicerat på hemsidan. Endast två gånger två texter/sidor återstår nu. Vi får se om jag kan ro det hela i land. Annars har S lovat att ta de två återstående forskarna i öronen. Jag har både ringt och mejlat men inte fått några svar.

Kollegan I kom med en papperskasse med kläder som kanske passar Elias. Bland annat låg en supersnygg militärgrön täckväst i dun överst och när jag grävde lite hittade jag ett par fina handskar som ser helt oanvända ut, en mössa, en färggrann skjorta, en massa t-shirtar och en tjocktröja. Tänk att det finns så snälla människor! Tack! Jag ska förstås överlämna kassen till Elias mamma för granskning, men kläderna såg vid en hastig blick väldigt fina ut!


En klädkasse som toppades med en supersnygg militärgrön dunväst fick jag till Elias idag.


I morgon förmiddag är jag alltså ledig
för att ge mig ut på anställningsintervju. Jag är orolig för körningen. Det var verkligen snorhalt i morse och vad jag förstår ska vädret hålla i sig. Tanken på att åka samma väg fem dar i veckan är inte särskilt lockande i skrivande stund. Men, men, jag försöker hålla ett öppet sinne och ska åka dit med ett leende på läpparna, så som jag har blivit lärd.

Read Full Post »