Nästa år beslutas troligen att riktnumren försvinner. De geografiska riktnummerområdena försvinner på grund av mobiltelefonins snabba utveckling. Post- och telestyrelsen, PTS, ser nu över den fasta telefonin.
De geografiska riktnummerområdena har inte längre nån roll, menar PTS. Och jämfört med de 13 miljoner mobilabonnemang som finns i Sverige har de 2,5 privata fasta telefonabonnemangen inte så mycket att säga till om. Utvecklingen går mycket snabbt och PTS har nu tvingats börja se över hur telefonin ska se ut i framtiden.
Riktnumren kanske försvinner eftersom de fasta telefonerna blir allt färre.
I den rapport som ligger finns sex förslag till förändring av telefonnummerplan. Efter att ha inhämtat synpunkter från operatörer och andra berörda återstår två alternativ. Båda förslagen innebär att riktnumren försvinner. I det ena förslaget ska man kunna skilja mobilnummer från fasta telefonnummer.
Trots att det handlar om att ta bort nånting är det inte billigt. Det handlar om många miljoner. Eller miljarder, snarare. Och fem år skulle det ta att genomföra det hela.
Frågan är bara varför… Till vilken nytta? Om det nu kostar så mycket.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Det var en väldigt bra fråga…
Visst var det?!
Ja-a, känner mig också frågande…Om utvecklingen nu går så fort som den gör – är inte detta något som kommer att självdö då – alldeles gratis! liksom…
Det framkommer inte riktigt var kostnaderna ligger. För mig känns det konstigt att nåt man tar bort kostar.
Hur kan det finnas en massa miljarder överallt? Att användas till fåniga saker… Jag fattar inte det,
Jaa du, man undrar, man undrar! Och om nu dessa pengar finns, varför inte använda dem till bra saker?!
I DN:s artikel om saken gapar just den frågan som,ett stort svart hål i mitten. Vad är det för stora problem PTS tror sig lösa med att avskaffa riktnumren? VEM har över huvuid taget klagat på riktnumren för det fasta nätet? Skapar de extra kostnader? Och var finns gungorna som i framtiden ska dra in de pengar man tänker slänga ut på denna låtsasreform?? Att DN inte kan eller vågar ställa de här busenkla frågorna är ett journalistiskt haveri av stora mått. Nästan alla som kommenterat under deras artikel har upptäckt det.
Min gissning är att Telia vill göra sig av med den tryckta telefonktalogen så långt det går – den trycks ju fortfarande i miljoner ex varje år – och driva trafik till Eniro och sin egen dyra nummertjänst. Telia och PTS är som ler och lpnghalm, och det är klart att det är en hel del kostnader med att trycka och hantera papperskatalogen. Att säga rakt ut till svenska folket att ”vi tänker inte erbjuda er en bra telefonkatalog på papper längre, papper är för dyrt” skulle inte gå, men om man skapar en nyordning som i praktiken gör katalogen ohanterligt stor – utan riktnummer inga tydliga lokaldelar! – så kan man sedan skicka fram några konsulter som säger att ”vi kan inte längre dela ut 10.000 sidor katalog till alla, men ni hittar ju ändå numren på Eniro eller på nummerupplysningen.” Eniro har gissningsvis mycket större annonspotential än den tryckta katalogen, det är bara det att folk envisas med att använda den tryckta upplagan och dessutom får den gratis.
Svenska Dagbladet är ju ÄNNU sämre – min länk går till en kort TT-artikel som man bara har plockat in tillsammans med en gigantisk utfyllnadsbild…
Ditt resonemang kring katalogen lät först lite galet i mina öron, för är det nåt man tjänar pengar på så är det de tryckta katalogerna för företag, ffa. Men sen inser jag att du förstås har rätt – nummerupplysning på nätet kan ju dra in hur mycket annonspengar som helst! Bara det att vi människor inte alltid har en dator igång när vi ska ringa och behöver få tag i ett telefonnummer. Men vi är ju inte så viktiga…
@Tofflan 18.42: Ja, idag vill de flesta företag kapa i pappersflödet när det inte handlar om tydlig reklam. Myndighterna skulle hänga efter om de kunde. En del friskolor t ex skriver inte längre ut betyg och omdömen om eleverna på papper, utom slutbetyg. När det är omdömen om hur det går för barnen i skolan, eller info om vad skolan gör, så skickar man det som pdf-filer per e-post och förutsätter glatt att alla har dator och bredband hemma (vilket säkert är sant för svensk medelklass, men inte nödvändigtvis bland invandrare i förorten eller lågbetalda).
Online finns det mycket större möjligheter att få in reklam, och framför allt kan Telia och Eniro (Telia är väl fortfarande huvudägare för E?) kräva betydligt mer för en annons på webben än på papper: den på webben har ju mycket större räckvidd. Fast ehm – de flesta av oss filtrerar mentalt bort anonser på nätet. Banners är ju mest irriterande eller hur?
Jag tror helt klart att telefonkatalogen är en tung anledning. Precis som Posten vill bli av med den olönsamma hanteringen av brev, kort och paket vill Telia och deras kompisar slippa en numera inte särskilt lönsam katalogbusiness på papper och istället få fler att söka upp dem på nätet eller ringa den talade nummerupplysningen (det var evigheter sen jag använde ”vanliga” nummerbyrån eftersom den var så dyr, men Telia tar väl fortfarande ut typ 20 spänn per minut där?)
Jo det stämmer. Liksom att bankerna inte vill hantera pengar längre etc. Jag tänker på de äldre som inte är så datoriserade…
Varför skall de tas bort över huvudtaget? hur mycket jag än läser så verkar det inte finnas svar på den frågan.
Nej använd pengarna till något nyttigare som att ge alla villa ägare riktigt bredband via kabel
Ja, det framgår liksom inte nånstans. Varför, alltså. Att mobiltelefonin är större – är det nåt skäl? Det finns nyttigare saker att lägga pengarna på än detta, fast jag vet inte om jag som bor i bostadsrätt har lust att ge alla villaägare bredbandskablar… 😉