Baktankar och hoppsatrams

Varning! Detta inlägg innehåller snusk, men tro det eller ej, det är inte sponsrat av Milda margarin!

                                                                                                                                                      Efter behövlig dusch och hårtvätt – ja, jag har jobbat mig svettig den här veckan – blev det ett hastigt stopp på Tokerian för inköp av dasspapper innan jag landade i Himlen. Fästmön fick komma ut och möta vid parkeringen, för Clark Kent* var fullpackad såväl bak som… längst bak. Jädra människa som fyller år i morgon! Det blir rejäla paket till henni!

Anna var gullig nog att spara mat till mig. Jag goffade grillad kyckling, potatisklyftor och hot béasås. Mums! Resten av bandet, minus Frida som åter är på resande fot, hade redan ätit.

Efter maten bläddrade Anna bland gamla recept, för födelsedagsbarnet vill minsann ha hembakat i morgon.

Detta är ett gammalt recept, för jag såg att kaffet bara kostade 24:90…

                                                                                                                                                     Pärmen var också gammal, den var jättegammal – från Annas gymnasietid.

En jättegammal pärm, ända från Annas gymnasietid.

                                                                                                                                                    Medan Anna bestämde sig för vad hon skulle kleta ihop tog jag en stämningsfull bild på Annas julerier. På ballen** hänger en lykta som lyser så grant och innanför dörren en gigantisk stjärna i papper. Ja, det är riktigt vackert, trots att det är julprylar.

Stämning!

                                                                                                                                                      Nu står Anna och stryker julgardiner, medan jag bara sitter i kökssoffan och skriver. Linn och Elias ser på Idiot Idomin Idol och Johan kom nyss ut och visade ett foto på en k*k som han styckat idag. I den här familjen får man inte vara kackelmagad! Men jag blev lite besviken, för jag trodde tjurar hade större. Fast den var tömd på blod, fick jag veta. Lång var den, visserligen, men riktigt spinkig. Kan kossorna verkligen vilja ha sån? Nej, det kan jag väl aldrig tro! Lika lite som jag vill… se Idol…

Ett paket margarin låg framme på bänken i köket och jag måste säga att jag upptäckte nåt jag aldrig sett på det förut: hoppsagubbar! Har du sett dem???

Röda hoppsagubbar på margarinet!

                                                                                                                                                      *Clark Kent = min smutsgris till man
**ballen = balkongen