Kvällens inlägg ska handla om sånt som är trasigt och sånt som är helt. Att min självkänsla och mitt självförtroende åter har fått ett stort hål i sig kanske du förstår. Det är liksom inte nåt att göra nåt åt. Bara låta det vara. Det blir inte bättre. För var dag som går blir hålet större och jag blir trasigare och trasigare.
Men mina tänder är inte trasiga, tack och lov! Jag hade en tid hos tandhygienisten i kväll efter jobbet. Det var en ny bekantskap, denna kvinnliga ”hygga”, men hon var lika snäll som Sara som jag blev så glad att återse! Sara passar så bra hos Dômentandläkarna och jag är glad att hon har återvänt till arbetsplatsen. Mest glad blev jag väl ändå åt att ha noll hål. Jag har en tand med sprickor i lagningen som borde åtgärdas, men det får helt enkelt vänta, jag har inte ekonomi för det. Annars fick jag beröm för hur jag sköter mina tänder och som ”vuxenbokmärke” fick jag en tub tandkräm! Fakturan slutade på närmare tusenlappen, men så är beläggningar borttagna och tänderna putsade och polerade och röntgade och kliniskt undersökta. Härligt!
Inga trasiga tänder i min käft!
Medan jag var på Drottninggatan i stan passade jag på att hoppa in till min vän Kurden och säga hej. Vi sågs i somras senast. Förr i tiden sågs vi minst en gång i veckan… Ja, han har sin affär i närheten av min förra arbetsplats. Men i kväll vågade jag mig dit i skydd av mörkret. Inte för att jag skäms eller så, jag vill bara inte möta mina före detta kollegor. Fegpottorna, vill säga. De som inte stod upp för mig mot DLF*. Come to think of it, not many did. Inte officiellt, bara när ingen hörde. What good did that do? None whatsoever.
Hemma i New Village blev det ett hastigt stopp på Tokerian innan jag landade innanför ytterdörren. Skulle sätta in ett papper i min Viktiga-papper-pärm när jag upptäckte att elektroniken spelade mig ett spratt igen. Den här gången var det inte datorskärmen utan datormusen. What next, liksom? Tja, datorn itself, förstås… Det var bara att riva ur min trådlösa mus och kasta den i kärlet för elektronikskrot i soprummet, för den var så uråldrig att man inte kan byta batteri i den. Som tur var hittade jag en fungerade sladdråtta i min hylla. Men MORR så trist!
Middag orkade jag inte laga i kväll, så jag åkte och köpte var sin Aromapizza. Det har jag inte alls råd med, men det skiter jag i. Om jag ska dö ska jag dö som ett smällfettigt lik så det så.
Tog en dusch och naturligtvis ringde mamma under tiden, så jag fick ringa upp efteråt. Plockade rätt på torr tvätt, vattnade krukväxterna och upptäckte nästa trasiga pryl: min strumpa. Det är nåt riktigt vulgärt över hål i strumporna! Undras om det har synts hela dan, eller… 😳
Min 41-42:or-stortå tittar ut genom ett vulgärt hål.
Nää, det blev till att trösta sig igen med nåt ätbart, denna gång en makron som Fästmön inhandlat på stan när hon beställde brillor idag. Första gången jag testar en sån och den var god! Såg trist och torr ut, var seg, söt och smarrig.
Nu hänger vi i TV-soffan respektive TV-fåtöljen och glor på Desperate housewives. Och efter det ska vi se gårdagens inspelade avsnitt av Den som dräper. Vi är skittrötta båda två, men lider av söndertrasade sömnvanor för tillfället. Då får man sitta uppe fast man borde gå och lägga sig. Det går så bra så!
*DLF = Den Lille Fjanten, en skara obehagliga personer som fanns i mitt liv en gång i tiden. Tyvärr.
Jag säger bara grattis att du tog dig till tandvården till slut, du vet ju hur jag tänker här…Nej men allvarligt, det var bra gjort, det blir liksom inte billigare i längden om man bara skjuter det framför sig. Och du sköter dina tänder exemplariskt verkar det som, det är bra, det lönar sig, en positiv grej ju! Jag fick bakslag idag… trodde min resa var klar, men icke, ”tömning” igen,trots operation, den hjälpte inte ett dugg. Trött och less man blir. Men men, som brorsan brukade säga (om vår ”marta”-mamma), ju mer du lider/kämpar desto större krona får du (vid pärleporten) ”Kärsi kärsi niin kirkkaamman kruunun saat”, Haha!
Kram kram!
Massor av styrkekramar till dig!!!
Och till DIG!!!
Tack snälla! All kraft behövs för att ens orka ta mig till jobbet just nu. Meningslöst, liksom… Fast sen är det lite roligt, igen, när jag väl är där…
Kram igen!
Vad bra att du gick till tandläkaren ! Och ja makroner är oerhört goda ( och svårbakade kan jag berätta )
Kram
Tandläkaren ringde i oktober och ville ha dit mig. Jag har inte råd egentligen, en tusenlapp är ändå en tusenlapp, men det är skönt att vara hålfri och ren i munnen.
Kram
Stoooort grattis till fina och välskötta tänder! Det är guld värt mitt i allt. Kram!
Det var länge sen jag insåg att det finns många spänn att spara på att sköta sina tänder…
Kram!
Vad skönt att det bara var hål i strumporna och inte i tänderna! Jag vet inte varför, men jag tycker det känns heldumt att gå runt med hål i strumporna. Lite ”jag-kan-inte-ta-hand-om-mig-själv”, på nåt sätt. Fast det vet jag ju att du kan! 🙂
Jag TROR att hålet uppstod hos tandläkaren och då hade jag skorna på mig så det syntes inte förrän jag kom hem. Strumporna ligger i sopen nu.