Idag är det min lille Pappis födelsedag. Bara det att jag inte har nåt för att försöka ringa honom och gratta – han är ju inte kvar här nere på jorden utan uppe i himlen. Nu tänker säkert massor av folk som läser det här:
När ska hon släppa sin pappa och gå vidare?
Pappa finns i mina tankar varje dag och det lär ta tid innan jag kan släppa taget. Skälet är att hans död var så onödig och så on och jag har inte haft möjlighet att bearbeta den ordentligt. Eftersom min lilla mamma försökte rädda livet på pappa och misslyckades var hon chockad ganska lång tid efteråt. Detta innebar att jag fick ta hand om många praktiska saker. Sörjandet fick jag ställa åt sidan. Men visst kom det dagar för mig också när jag bara kollapsade och grät! Fast inte när mamma var med, förstås. Då var jag stark.
Nu tror jag att min lille Pappi har det bra uppe i sin himmel. Många gånger har jag varit glad att han slapp uppleva mina senaste år och allt skit som har hänt. Men jag tror nog han hörde min före detta kollega hånskratta när jag talade om min verklighet och en framtid på en parkbänk. Jag glömmer det aldrig, det var nog det värsta hånet jag har fått mig till livs. Eller nej. Det allra värsta var nog när DLF* sa till mig att jag en dag kommer att tacka för detta helvete jag har genomlidit och delvis fortfarande lever i. Hur är man skapt när man säger sånt? Jag förstår inte.
Nu ska jag ställa mig vid strykbrädan och filosofera en stund medan jag gör lite nytta. Sen blir det ett telefonsamtal till mamma, som säkert är ledsen idag. Fästmön arbetar till klockan 20, så jag är ensam tills jag åker och hämtar henne.
Mina tankar flyger genom rummen och tårarna rinner nerför mina kinder.
Jag saknar dig så, Pappi!
*DLF = en synnerligen obehaglig person på min förra arbetsplats, inte ens värd att benämnas kollega
Stooor kram till dig fina, fina du!!!
Tack, snälla Maria!
Usch så sorgligt, men vill ändå önska Pappi ett grattis på födelsedagen i himlen.
Pappi ser och hör – och tackar!
KRAM! Man blir aldrig gammal nog att ”slippa” sakna en älskad förälder.
Nej, man blir aldrig för gammal och det ledsamma går aldrig över, men mildras – vissa dar i alla fall…
Kram till dig och massor av tankar!
Många tankar på dig. De som saknas är många gånger mycket närvarande.
Det stämmer bra! Pappi är MYCKET närvarande!
Inte konstigt att du har din pappi i dina tankar dagligen, en älskad pappi ska man väl ha med sig..
Förstår din saknad..
Ha dé!/Kram
Man ska det, men han lämnade oss för tidigt, för hastigt, för dumt!
Kram!
KRAM
Kram tebax!
Förstår dig.Jag brukar ta fram fotot och tända ett ljus på mammas och pappas födelsedag, och tillåta saknaden ta över.Det är 5 resp 15 år sedan och jag saknar dem fortfarande…
Många kramar!
Man saknar, ja! Jag har bilden på Pappi i A4-format i en ram på väggen i vardagsrummet. Han tittar på mig varje dag.
Kram!
Djupa medkänslor kommer din väg
.Min far dog innan jag fyllde 5. Har inget minne av honom, men jag har sett honom på kort givetvis. Undrar hur mitt liv skulle ha blivit, om han levt tills jag blev vuxen. Så man kan sakna någon man inte lärt känna. Det gör jag.
Vänliga tankar till dig!
🌷
Eh?
Min pappa dog för 4,5 år sedan och jag tänker nästan på honom varje dag. Senast i dag så pratade min klassis och jag om honom . Man får sakna hur länge man vill .Sådetså.
Kramåre
Då saknar jag länge!
Kram!
Jag brukar skicka en blomma när jag tänker på ngn och vill visa sympati men har inte ngt bra att säga. Hur gör du?
Ja det är en bra idé, men om du skickade en blomma i kommentaren så syns den inte. Det var bara en ruta…
Klart vi ska minnas och tänka på våra pappor, jag drömmer ofta om min pappa..
Grattis till din Pappi idag även om han är i himlen !
ps…vad hemst det lät att din mamma försökte rädda honom, traumatiskt…
Ja vi ska minnas dem för alltid. Det var hemskt för mamma!
Jag saknar ju också min pappa, och tänker på honom varje dag. Nu har det inte gått så lång tid än, men saknaden finns ju hela tiden. Han hjälpte oss så mycket med huset och allt runt omkring, så han finns ju överallt hemma hos oss. Men med en så traumatisk bortgång som med din pappa, så blir det ju säkert jobbigare att komma över det. Min pappa var sjuk så länge och man såg hur han försvann bort, och då känns det skönt att det inte blev så långdraget på slutet ändå.
Många kramar från FEM
Lilla FEM, man saknar sin pappa – om man har haft såna pappor som vi – oavsett hur och när de gick bort. Det måste ha varit jättesvårt att se sin pappa plågas som din gjorde, så på sätt och vis är jag glad att det gick fort för min. Men ändå. Det var ju totalt oförberett.
Kramar!!!
Aha! Här syns den. Det betyder alltså att du inte sett fyrklöver etc som jag skickar?
Måste kolla hos whitelady om inte hon heller ser den. Undra varför jag kan se den men inte andra?
Ser du denna blomma? ❀
Nej jag har inte sett några fyrklöver. Blomman kan jag se, men jag ser knappt att det är en blomma, mest en krumelutt (jag ser rätt dåligt).
Beror ju på vad det är för bilder – är de typsnittsbilder (fontbilder) kanske jag inte ser för att jag inte har fonterna på nån av mina datorer.