Lösenordsskyddad: Maffiametoder

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

En runda på Tokerian

Duktig Toffla hasade över till apoteket och Tokerian för att handla – medicinburkarna var tomma och diverse basvaror var slut. Härligt nöje på fredagskvällen…

Här är en rapport…

• På apoteket blev jag påmind om idiotspiralen som jag inte hämtat ut än. Det är sista dan idag och jag tänker aldrig i livet stoppa in ett främmande föremål i mig DÄR! Ja, du-vet-var! UFF!
• Två av tre mediciner var i blisterförpackningar där man måste vara minst ingenjör för att kunna bryta sig in. Eller möjligen tjyyyv. Jag är ingetdera. Därför brukar jag bespara mig att bli rosenrasande varje dag genom att riva upp alla förpackningar vid ett och samma tillfälle och hälla i en medicinburk som jag sparat. Bara det att den ena burken var nyslängd i plastkärlet i soprummet. Irriterande när jag är så där äckligt effektiv!
• Inne på Tokerian vimlade det av unga par som verkade vara ute och handla mat för första gången. Tröttsamt!
• Tjockis-svart tycktes också vara färgen för dagen. Jag såg flera stycken, kvinnor, förstås. Tjocka. Tjocka lår, tjocka arslen, tjocka magar. Jag var en av dem. Så för att vara lite wild and crazy hade jag gått iväg – utan BH! HA! )
• Tokerian vägrar att inse att OLW saluför chilibågar, så jag slet i rena ilskan åt mig ett rör Pringleschips. Nåt gott ska jag väl ändå ha, trots att jag är ensam i kväll.
• Det var tur för Tokerian att de hade kycklingfärs på extrapris för jag hjälpte dem att bli av med två förpackningar.
• På vägen ut mötte jag en ilsket blond kvinna med rosa shorts. Det var en kombo som jag inte tyckte var fin. Man kan inte var blond på det sättet utan att se ut som en docka. Och shorts… Det är liksom kallt!
• I övrigt mötte jag två bekantingar, J på väg in, F på väg ut. J visste inte om h*n skulle hälsa – och inte jag heller – medan F såg mig först att hejade som ern riktig karl. Trevligt! Det finns inte bara tramspellar här i närområdet.

Nu blir det strax Pringles och UppsalaTidningen, men först en runda bland favoritbloggarna – länkar till dem finns i högerspalten!

Read Full Post »

På vift i tjänsten och hemma

I morse tog jag en annan väg till ”jobbet” efter att ha släppt av Fästmön vid sitt arbete. Faktum är att det var snabbaste och smidigaste vägen hittills – i alla fall till ”jobbet”. Det känns väldigt märkligt att åka genom stan – man tror jag att det ska gå fortare om man åker runt men icke. Dessutom känner man sig som en miljöbov som släpper ut avgaser. Fast jag kan ju inte hjälpa att nån har planerat trafiken så idiotiskt, rent ut sagt…

Redan kvart i åtta i morse (jag börjar åtta) satt jag därför vid min dator och började jobba. Ett trettiotal texter från webben ska granskas av nästan lika många experter och var och en skulle få sin till sig tillsänd via mejl. Ett pillgöra! Samtidigt skulle de också tillfrågas om de hade nåt spännande projekt de ville lyfta fram. Detta visade sig vara förvirrande för somliga… Två frågor i ett mejl kan vara en för mycket ibland…

När Carl, min handledare, seglade in på kontoret bortåt halv nio stack vi nästan genast iväg på en gång. Vi for ut för att klafsa omkring på en byggarbetsplats där vi beskådade bland annat en biogasanläggning. Fast det såg mer ut som cirkustält på håll.

Cirkus? Nej, en biogasanläggning.

                                                                                                                                                       Jobbkameran – liksom min tejpade lilla – var med och jag fick testa att fota med båda. Jag tyckte nog att min lilla gav lika bra bilder som den större kameran. Här är en till av anläggningen, tagen med min lilla tejpade mobilkamera.

Här ser man att det inte riktigt är ett cirkustält…

                                                                                                                                                           Carl använde förstås bara jobbkameran och han är en betydligt bättre fotograf än jag. I ett obevakat ögonblick lyckades jag fånga honom på bild!

Jeppe paa Bjerget? Nej, det är min handledare Carl som skuttade upp på en grushög för att fota.

                                                                                                                                                           Och medan Carl gled ner för grushögen fotade jag ett golv. Ett gjutet golv med en ränna där det måste sluta tätt. Annars lukter det ille!!!

Ett golv jag kunde spegla mig i.

                                                                                                                                                                  Så fick vi syn på en snubbe som fotade på en höjd. Vi klättrade efter. Det var halt. Medan Carl fotade anläggningen ovanifrån fotade jag några kossor som spatserade i hagen bakom.  Tur att man inte har koskräck…

Ja kossan är mitt på bilden, du får anstränga dig lite för att se den!

                                                                                                                                                        Hittade en och annan svamp, också. Just det här exemplaret på bilden är inte ätligt men vackert!

Vacker, men inte så god att äta, tror jag.

                                                                                                                                                     Bilderna och ett flödesschema som jag just har skickat efter ska användas i ett pressmeddelande. Igår skrev jag ett utkast till ett pressmeddelande på engelska (om en annan sak), så idag blev det Carls tur att formulera nåt intressant på svenska. Han är otroligt mer flyhänt än jag, kan meddelas… Men så kan han verksamheten liiite bättre än jag. Dessutom fick jag idag höra att han är duktig på tyska eftersom en av arbetarna på byggarbetsplatsen var tysk. Imponerande! Samtidigt noterade jag till min glädje att min gymnasietyska ändå fanns kvar så pass mycket att jag förstod så gott som hela konversationen. Ibland överraskar man sig själv…

Vi hann tillbaka lagom till veckans höjdpunkt, fredagsfikat. Det var uppdukat med mackor, ostar, marmelad och grönsaker. Mums!

Mumsigt fredagsfika!

                                                                                                                                                                Jag ångrade att jag hade ätit både macka och yoghurt till frukost. Och det kändes liiite dumt sen när det var dags för lunch bara ett par timmar senare att jag hade en stor matlåda med en tjock kycklingfilé i och klyftpotatis till…

Eftermiddagen ägnade jag åt att greja lite med bilderna vi tog och att fixa med en del sidor på webben och intranätet. Hjälpte också till med en ”trycksaksmanöver” som var lärorik! Sen vart det kväller…

Det blir nog bara nånting lätt till middag, men jag inser att jag måste traska över till Tokerian för att inhandla lite basvaror och även hoppa in på apoteket eftersom mina medicinburkar är tomma. Och mest av allt behöver jag passera soprummet och slänga sopor. Massor…

Ut till Himlen åker jag i morgon vid lunchtid. Tanken var att jag skulle slappa i kväll och sova ut i morgon bitti och att Anna skulle få göra detsamma samt umgås med barnen. Men Elias är på kalas i kväll så det blir en väldigt sönderhackad fredagskväll. Inte nån idealisk kväll för barnkalas, kan jag tycka…

Dagen har varit sol och regn omväxlande. Just nu skiner solen och regnet bara vräker ner. Man blir smått prillig… Igår kväll var det riktiga monsunregn här och det smattrade hårt mot taket. Jag hoppas verkligen att det blir bättre i morgon när det är Kulturnatt här i Uppsala!

Read Full Post »

Amputerad måste visa att benet inte har växt ut igen

Men nu är det väl rena snurren! För tio år sen tvingades Fredrik Jansson i Skellefteå att amputera sitt ena ben. Nu måste han åka in till Umeå vart tredje år för att en läkare ska intyga att benet inte har växt ut igen. Skälet till att han verkligen åker och visar sitt icke-ben är att han vill fortsätta få tillstånd för handikapparkering.

Dockben kan inte heller växa ut när de har amputerats.

                                                                                                                                                                                                                                                    Så dumt, säger jag bara! Så himla dumt! Ett amputerat ben växer ju liksom inte ut igen… Trött man blir på Sverige och hur personer med funktionshinder behandlas ibland…

Read Full Post »

En dog och nio blev sjuka av ångor på McD-toa

Inte för att jag äter hamburgare, men jag äter ju faktiskt kycklingdito… Läser om en 80-årig kvinna som dog av ångorna på en toalett. Nio andra hamnade på sjukhus.

Det handlar om giftiga ångor på en McDonald’s toalett i Georgia, USA. Några besökare fick svårt att andas, medan ett par blev medvetslösa och en äldre kvinna avled. Men nu är det ju inte troligt i sig att det var ångor från hamburgarna eller ens de sjukas toalettångor som var giftiga. Man misstänker helt enkelt ett rengöringsmedel.

Jag äter bara kycklingburgare och helst på Burger King. Är jag utanför riskzonen då?

                                                                                                                                                                                                                                                  Här i Sverige är det ofta, tycker jag, si och så med renligheten på hamburgerrestauranger. Jag hävdar inte att Mc Donald’s är skitigast, jag anser att de flesta kan vara rätt sunkiga. Så jag tror inte att vi i Sverige behöver vara rädda för några giftiga ångor från rengöringsmedel… Om vi skulle bli sjuka eller avlida efter ett besök hos nån hamburgerkedja tror jag risken för magsjuka vore större.

Read Full Post »